Logotyp på utskrifter

More Colour in Media Syd

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFace Europe AB
KontaktpersonJacob Schulze
E-postjacob.schulze@faceeurope.se
Telefonnummer070 3134710
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien syftar till att ett genomförandeprojekt ska nå följande mål:
Att väsentligen öka antalet mediebolag som ägs och drivs av människor med annan etnisk bakgrund än svensk.
Att en större del av nya projektförslag ska komma från etniska minoriteter.
Att fler invandrare ska arbeta inom media genom att stärka entreprenöriellt kunnande.

Bakgrund

Det mångkulturella Sverige syns i media, men bara utåt sett. Programbolagen anstränger sig och försöker se till att de som medverkar i programmen i möjligaste mån är representativa för dagens Sverige. Men det sker på ytan, fortfarande produceras merparten av alla program av etniska svenskar. Förutom orättvisan för en grupp medborgare innebär snedfördelningen utarmas kulturutbudet, samhällsutvecklingen och det offentliga samtalet .
Bolagen tillsvidareanställer inte i någon större utsträckning och ingeting talar för att de kommer att göra det framöver. Istället tar man in frilansare på projekt, endast ett fåtal av dem är av annat etniskt ursprung.

Det blir också allt vanligare att hela projekt läggs ut på utomstående bolag, detta gäller både radio och TV. Produktionsbolagen ägs av och drivs av personer med svensk bakgrund.
Hos programbolagen finns det ingen ovilja att släppa in andra röster, tvärtom letar man efter andra vinklingar men väldigt få programförslag kommer från etniska eller andra minoriteter idag. Det behövs nya metoder och angreppsätt för att skapa en hållbar förändring.
Målgrupperna, unga med utländsk bakgrund uppmärksammas oftare idag än tidigare i det offentliga rummet och i medierna, det finns dock undersökningar som tyder på att denna representation är ytlig. (Det engelska uttrycket är window dressing) Personer med annan etnisk bakgrund blir ibland alibi för avsaknaden av en reell mångkultur i organisationen.
Mot bakgrund av mediesektorns förändring och nya anställningsformer,blir det nödvändigt för blivande producenter och journalister att bygga upp entreprenöriell kompetens vid sidan av det specifika mediekunnandet.
Nätverk och medieforskare med fokus på mångfald är viktiga att höra under förstudien, t ex via workshop och intervjuer.

Förstudien syftar till att klargöra sambandet mellan etnisk bakgrund och möjligheter respektive hinder att medverka i medierna för unga med utländsk bakgrund.
Problem och behovsanalys ska utgå från tidigare utvecklingsarbete och följa
upp de faktorer som kan stödja en mer balanserad utveckling i medielandskapet. Det sker genom att:
- Undersöka programbolagens rekrytering av utlandsfödda, intervjua HR chefer och programbeställare.
- Utreda produktionsstödens utformning
- Undersöka målgrupperna, vad händer efter medieskolorna , vart tar de vägen sedan?
- Undersöka i vilken mån etniska minoriteter arbetar inom produktionsbolag och programbolag, eller som
entreprenörer.
- Kartlägga andel invandrare bland elever på filmskolor, folkhögskolor och medielinjerna.
- Följa upp utvecklingsarbete stött av ESF i andra EU-länder
- Workshops med berörda aktörer
Eftersom problem och lösningar inte är regionalt begränsade vill vi arbeta med interregionala och nationella aspekter därför har en liknande förstudie planerats för Småland och Öarna samt Stockholms län.

Komplettering 2013-11-01 avseende bakgrund
I utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering,
konstaterades i en delrapport att mediearbetare med utomeuropeisk
bakgrund är ”kraftigt underrepresenterad”.
” Mediernas Vi och Dom - Mediernas betydelse för den strukturella
diskrimineringen ”Stockholm 2006(SOU 2006:21)

I JMG:s journalistundersökningar, Göteborgs universitet, visar 2011 års journalistundersökning (Journalist 2011) att endast 5 procent av tillfrågade journalister var invandrare, jämfört med 19 procent bland befolkningen som helhet. Underrepresentationen är ihållande över tid, enligt rapporten. I en kommentar skriver forskarna:
”De senaste årens diskussioner om betydelsen av att rekrytera journalister med en annan bakgrund än svensk har med andra ord inte inneburit någon större ökning av antalet journalister med utländsk bakgrund. I alla fall är det ingenting som syns bland medlemmarna i svenska journalistförbundet.”

Forskningsrönen stärker den allmäna uppfatning som finns i branchen och bland relevanta aktörer.
I ett särskilt utlåtande från Arbetsförmedlingen Kultur Media (ingår i styrgryppen om ansökan beviljas), understryks att det är svårare för utlandsfödda att komma fram i medierna:
” De jobb som utannonseras tillsätts enkelt med sökande som har
svensk bakgrund och mycket goda språkkunskaper, vilket oftast är en förutsättning just för att kunna arbeta inom det här området. ”
(bifogas i bilaga)

Komplettering 2013-11-01 avseende analys av målgruppen
Analysen sker i tre steg:
1. Genomgång av tillgänglig statistik från medieutbildningar (inkl gymnasie- och folkhögskola) samt från Arbetsförmedlingen och ett antal kommuner. Kontakter och intervjuer genomförs av Face Europe.
2. Kartläggning på individnivå med ett 20- tal intervjuer i varje region på individnivå, bland arbetslösa som har någon form av medieinriktning i sin skolbakgrund, genomförs av Face Europe.

3. Rekryteringsprinciper och mångfaldstänkande i utbildning och bransch. Intervjuer med utbildningsinstitutioner samt HR-funktioner och beställare på tre större medieföretag per region. Genomförs av Ragna Wallmark.

Sammanställning av resultatet görs i workshopform med styrgrupp.

Målsättning

Förstudien syftar till att ett genomförandeprojekt ska nå följande mål:
Att väsentligen öka antalet mediebolag som ägs och drivs av människor med annan etnisk bakgrund än svensk.
Att en större del av nya projektförslag ska komma från etniska minoriteter.
Att fler invandrare ska arbeta inom media.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Intersektionalitet blir ledordet för arbetet. Analys och kartläggning syftar till att skapa ett helhetsperspektiv på tillgänglighet, jämställdhetsintegrering och etnicitet. Intersektionalitet och sektorsövergripande samverkan krävs. Det finns en rik erfarenhetsbank från så kallade processtöd som dokumenterat analyser och kunskap . I kartläggningen kan tidigare investeringar från ESF komma till nytta igen. Ett projekt som tidigare arbetade med likabehandling inom etermedier har också gett bidrag till förståelsen för hur ett långsiktigt utvecklingsarbete kan bedrivas.

Komplettering 2013-11-01
Styrgruppen planeras arbeta fortlöpande med detta intersektionellt.
Strukturella aspekter:
Förstudien kommer att göra en omvärldsanalys för att identifiera vilka relevanta faktorer som kan påverka tillgänglighet i ett genomförandeled. Detta sker dels på en metanivå genom att ta del av erfarenheter från liknande redan genomförda projekt. Analysera vilka kunskaper som finns/behövs om tillgänglighet i branschen.
Projektnivå:
Förstudien ska identifiera hur kurser och praktik i ett genomförandeprojekt kan genomföras för alla, oavsett funktionsnedsättningar.
Individnivå:
I intervjuserier tas tillgänglighet och funktionsnedsättning upp i kartläggningen av individer.
I detta arbete konsulteras Handisams konsultnätverk i berörda regioner.

Transnationellt samarbete

Under förstudien tas kontakt med företrädare för tidigare ESF-projekt i Nederländerna och Storbritannien. Under arbetst gång skissas på möjliga samverkansformer med utbildningssatsningar av liknande slag i andra medlemsländer.

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge