Logotyp på utskrifter

Mera Möllan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSödra Innerstaden SDF / Strategiska avdelningen
Kontaktpersonrose-marie mazzoni
E-postrose-marie.mazzoni@malmo.se
Telefonnummer040-345969
Beviljat ESF-stöd3 684 053 kr
Total projektbudget9 210 562 kr
Projektperiod2009-02-01 till 2012-01-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syfte är att bryta utanförskap och få folk ut i arbete. Detta sker bla genom systemisk metod med individen i centrum. Genom samtal kan även en parallell organisationsutveckling ske som bättre kan bryta utanförskap. Projektet fokuserar även på att bygga hållbara nätverk i stadsdelen.

Bakgrund

Stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö är ett område med många ansikten. I stadsdelen bor ca 33 000 personer. 28 % av dessa är mellan 0-25 år gamla, 32 % av stadsdelens befolkning är födda i utlandet och 10 % är födda i Sverige med föräldrar från utlandet. Utbildningsnivån är hög och 44 % av stadsdelens befolkning har eftergymnasial utbildning. Mångfalden och ungdomen i området medför kreativitet, vilket ger en stadsdel i ständig förändring.

Södra innerstaden har mycket låg sysselsättningsgrad jämfört med resterande Malmö, som i sin tur har en låg sysselsättningsgrad med svenska mått mätt. 33 % av stadsdelens barnfamiljshushåll erhöll ekonomiskt bistånd 2005. I vissa delar av Södra Innerstaden är ca. 50 % av barnhushållen beroende av försörjningsstöd. Detta skapar givetvis ett utanförskap hos både vuxna och barn. Omflyttanden och trångboddheten är stor i området. Enligt välfärdsredovisningen från 2007 har Södra Innerstaden även en sämre hälsa än stadsgenomsnittet.

Under 2007-2008 har kommunen bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete i stadsdelen. Under 2008 har exempelvis stora satsningar gjorts på attitydarbete och medborgardialog genom två stora kampanjer som nådde ut till en många boende och aktiva i och omkring Stadsdelen. Över 1 500 förslag och synpunkter inkom som syftade till förändring i området. Utifrån bl.a. resultaten av dessa kampanjer och förberedelsearbete under vår och sommar 2008 har detta projekt skapats. Projektet ska ge resultat som svarar mot delar av brukarnas behov.

I april fattade förvaltningsledningen beslut att utveckla verksamheten kring Möllevången för att bidra till att bryta utanförskap. Detta projekt är en av dessa insatser. Projektet handlar om att rusta individer att bryta ett utanförskap och öka beröringspunkterna mellan personer utanför arbetsmarknaden och potentiella arbetsgivare. Förväntade resultat är fler personer i sysselsättningen och förslag på hur staden bäst organiserar sig för att bryta individers utanförskap. Efter beslutet har ansökan arbetats fram och förankrats på alla nivåer från Näringslivskontoret och Miljöförvaltningen, till lokala företagarnätverk, föreningar och förvaltningsledningen i stadsdelen.

Sedan april har Södra Innerstaden avsatt cirka 75 % av en heltidstjänst för att arbeta med projektet som nu blivit en ansökan till Socialfonden. I och med nätverkande och genom olika personer som engagerats på vägen är Malmö Stads egna insats i förarbetet ca. en heltidstjänst i fyra månader. Många partners utanför kommunens organisation har även engagerats under förarbetet, vilket skapat bred förankring för projektet. Projektet är även en förlängning och genomförande av förstudien Betong och Baklawa (ESF-förstudie, 2007), vilket även ligger till grund för projektet. Betong och Baklawa, samt det omfattande förarbetet i stadsdelen har givit en bra grund att stå på. Samverkanspartners till projektet är av exempelvis Försäkringskassan, Gatukontoret, Möllevångsgruppen, samt Möllevångens företagargrupp.


Projektramen
Den som åkt tunnelbana i Paris har kanske fascinerats av dess väl utbyggda tunnelbanesystem. Vad föregående mening har att göra i en ansökan till ESF-rådet förklaras nedan genom att åskådliggöra de paralleller som kan dras mellan tunnelbanesystemet och projektet.

I Malmö finns många projekt, verksamheter och organisationer som var för sig är experter på en specifik del av få eller många malmöbors liv och behov. Många av dem är framgångsrika, några är nya och en del har varit med länge. De flesta vilar dessutom på olika teoretiska bakgrunder.

I Malmö finns personer som trots många års arbetslöshet och/eller sjukskrivning, inte kommer vidare. I Förstudien Betong & Baklava problematiserar Arbete- och Integrationscenter i Södra Innerstaden detta faktum. Resultatet blev en självkritisk hypotes som menar att det kanske är fel på vårt arbetssätt, våra metoder och vårt sätt att vara organiserade, snarare än att det är fel på personerna som år efter år finns i våra system. Förstudien fokuserade på alternativa sätt att rigga projekt genom att ifrågasätta bl.a. målgruppbegreppet (som konstaterades kunna vara exkluderande snarare än inkluderande samt målgruppskriteriestyrt snarare än behovsstyrt).

Projektet vill skapa ett eget, Parisiskt tunnelbanesystem där:
- stationerna utgörs av insatserna, åtgärderna, projekten, utredningarna, organisationerna
- malmöborna är resenärerna med sin individuella färdkarta över vart de vill komma och nå i sina liv
- projektets roll är att försöka överblicka hela systemet genom att ta reda på vad som egentligen finns där
- projektet följer upp resande vid varje station även om man på plats erhåller lokalt stöd
- projektet utgör vid behov stöd vid stationerna, vid nedgång och uppgång och guider till vilsekomna resenärer
- projektet tar emot feedback kring systemet från de resande och för att vidareutveckla infrastruktureren
- det finns mer än ett sätt att komma fram till en slutstation.
- en persons slutstation är en annans stopp för byte av transportmedel

Till ramen behövs ett förhållningssätt. Områdesarbete från Södra Sofielund och Seved som syftar till att nå ut till personer som inte i vanliga fall besöker AIC eller Arbetsförmedling i någon större utsträckning har här varit en inspirationskälla. Gruppen som avses beskrivs som en grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Metoden är intressant - att möta malmöbor på deras egna arenor, där de rör sig till vardags.

I förstudien Betong & Baklava efterfrågades nya sätt att rekrytera deltagare (än traditionellt - d.v.s. att socialsekreterare eller arbetsförmedlare tipsar kunder om projekt). Detta önskar projektet utveckla.

Den teoretiska bakgrunden i områdesarbetet har varit lösningsfokuserad såväl i förhållningssätt som i samtalsmodell. I arbetet med Betong & Baklava framkom att lösningsfokus ensamt inte är tillräckligt. Därför utvecklas förhållningssättet att även omfatta systemisk metod. Metoden utgår från en persons berättelse och målet är tvåfalt - dels att hjälpa berättaren vidare och dels att utveckla verksamheten utifrån berättelsen så att den blir bättre rustad att möta berättarens behov. Att möta en individ innebär i praktiken att lyssna till dennes problem och vara ett stöd oavsett vilket bekymmer det gäller och därefter följs ärendet upp utan att släppas eller avaktualiseras. När bekymret är löst kan personen fortsätta på inslagen väg tills hon finner sin ändstation.

Förstudien Betong & Baklava konstaterar att kontinuitet och känsla av sammanhang är viktiga framgångsfaktorer, vilket nås genom att låta våra coacher vara med hela vägen istället för ständiga handläggarbyten där helheten går förlorad.

Andra metoder för att låta människor komma till tals är fokusgrupper och olika slags medborgardialoger. Dessa metoder avser vi även använda i projektet. I Betong & Baklavas slutrapport beskrivs att verksamheter överlag kan bli bättre på att ge inflytande till personer som använder verksamheten och att detta säkert skulle vara konstruktivt för verksamheterna och för personerna som ges inflytande. Detta är varför projektet valt att komplettera nuvarande aktiveter med stort inslag av brukarinflytande.

Syfte

- Bryta utanförskap genom ökade möjligheter för individer att komma i arbete och sysselsättning

- Genom pilotarbete och samverkan förnya arbetsmetoder för att nå bättre resultat

- Skapa fler beröringspunkter mellan offentliga sektor, näringsliv och det civila samhället och enskilda medborgare

- Skapa en organisation som bättre matchar mot användarnas behov.

Målsättning

- Minst 450 personer bör delta i projektet, varav minst 160 utrikes födda och 90 unga. Utöver dessa personer som kommer att delta i projektet kommer projektet att möta och samtala med 2000 personer kring jobb, demokrati och påverkan (dessa personer kommer dokumenteras på annat sätt än genom personnummerdokumentation)


- Andelen deltagare, som efter avslutat projekt har fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat ska uppgå till minst 100%

- Andelen deltagare som efter avslutat projekt, upplever större känsla för sammanhang (exempelvis genom ett utökat nätverk), skall uppgå till 90%

- Andel deltagare, som efter avslutat projekt upplever att de fått ökat självförtroende, skall uppgå till minst 90%

- 6 nya nätverk aktiva på Möllevången (Exempelvis ett nätverks mellan fastighetsägare)

- 4 förslag på omorganiseringar som med syfte att rusta organisationen för att i större utsträckning få personer i sysselsättning

- Jobben som förmedlas genom projektet representerar den könsfördelningen som är representativ för målgrupperna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsarbetet ska genomsyra allt från lokaler (som ska vara tillgängliga) till Webbpublicering (i enlighet med Vervas riktlinjer för tillgänglighet). Att grundligt diskuttera tillgänglighetsfrågor inom ramen för projektarbetsgruppen är av största vikt för att skapa kunskap kring frågan, vilket gör inledningsvis i projektet.

Malmö Stad ställer höga krav på sin verksamhet vad gäller tillgänglighet, vilket är något som även gäller för projekt. De lokaler som är tilltänkta för projektet är anpassade och tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder.

Projektet arbetar med att möta personer närmre deras egna mötesplatser genom att lokalisera projektkontoret nära Möllevångstorget. Detta möjliggör ett mer individanpassat och skräddarsytt bemötande som tillgodoser tillgängligheten till en högre nivå. Tillgänglighetsaspekten är även något som utvärderingen av projektet kommer att fokusera på.

Genom att samverka med gatukontoret tar projektet tillvara på deras kompetens kring att skapa tillgängliga platser i stadens utveckling.

Kring informationsspridning finns en rad olika medier knutna såsom: malmo.se, stadsdelstidningen, nätverkande, det direkta mötet mellan människor, ryktesspridning, lokal i centrum etc. Via dessa kanaler är förhoppningen att inkludera så många som möjligt vad gäller tillgänglighet till information.

Jämställdhetsintegrering

Tungt ansvar vilar på projektledaren, vilket är något som funnits med längs hela förprojekteringen den aktuella projektledaren har stor erfarenhet av jämställdhetsarbete. Projektledaren är den person som kommer att jobba mycket kring nätverkande strukturerna där jämställdhetsarbetet är svårare att säkerställa. Genom bl.a. statistik uppdelad på kön finns en möjlighet att följa detta genom projektets arbete. För att säkra jämställdhetsperspektivet under projektets gång finns en möjlighet att vid behov ta hjälp av någon av studenterna som ska praktisera inom ramen för projektet.

Information kring att det finns ett tvärgående jämställdhetsperspektiv är något utvärderarna är medvetna om och kommer att ta i beaktande utvärderingen igenom. Då uppföljningen och utvärderingen inte låter vänta på sig till slutet av projektet utan pågår löpande ges möjligheten att justera och parera missar och felbeslut av detta slag.

Utifrån SWOTanalysen, samt de åtgärder projektet arbetar med kommer även jämställdhetsmålet för projektet vara att: Jobben som förmedlas genom projektet representerar den könsfördelningen som är representativ för målgrupperna.

Medfinansiärer

  • Gatukontoret

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan
  • Gatukontoret
  • Möllevångens företagargrupp
  • Trygga Möllevången

Kommun

  • Malmö