Logotyp på utskrifter

Med aktivitetsersättning mot arbete - Ama

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLokalt Försäkringscenter Malmö
KontaktpersonEmelie Waldemarsson
E-postemelie.waldemarsson@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-1186944
Beviljat ESF-stöd14 704 150 kr
Total projektbudget37 398 935 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Allt fler unga med funktionshinder får aktivitetsersättning. Många av dessa unga riskerar att hamna i ett permanent utanförskap. Försäkringskassan kommer tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen att pröva nya arbetsformer och metoder för att stödja unga med aktivitetsersättning mot arbete eller studier. Projektet kommer att bedrivas i Malmö kommun och Blekinge län. Det nya arbetssättet tar sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar och påbörjas omedelbart efter att aktivitetsersättning beviljats.

Bakgrund

Antalet unga med aktivitetsersättning har, under de 8 år den funnits, ökat i en omfattning som ingen förutsett. Vi har under de senaste veckorna i pressen blivit presenterade dessa oönskade effekter. Att tusentals unga ställs utanför det normala vuxenlivet ger inte bara negativa konsekvenser för den enskilde utan skapar också mindre tillväxt i ett samhälle som behöver allas arbetskraftsdeltagande.

Aktivitetsersättningen beviljas till personer mellan 19 och 30 år med nedsatt arbetsförmåga som inte bedöms kunna arbeta inom de närmaste 12 månaderna. Ersättningen finns av två slag: för förlängd skolgång (pga. nedsatt arbetsförmåga) och för nedsatt arbetsförmåga. Ersättningen kan beviljas för en period mellan 1 och 3 år i taget fram till 30 års ålder. Till skillnad mot sjukersättning enligt de nya reglerna så beviljas aktivitetsersättning såväl till dem som bedöms aldrig kunna klara ett arbete pga. den nedsatta arbetsförmågan som till dem som har en mer oförutsägbar prognos.

När aktivitetsersättningen infördes 2003 och ersatte tidsbegränsat sjukbidrag och förtidspension för unga var avsikten att man skulle kunna öka antalet övergångar från passiv ersättning till arbete och reguljära studier. Som metod för att driva på denna utveckling har Försäkringskassan kunnat erbjuda den unge kostnadsersättning för att på frivillig basis delta i fritidsaktiviteter. Förhoppningen har varit att detta skulle leda vidare till mer arbetsinriktade åtgärder såsom praktik och kortare studiesatsningar.

Inom det särskilda samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som benämns Handlingsplanesamverkan, och där personer som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning och som bedöms ha minst 10 timmars veckoarbetsförmåga erbjuds att delta, har man haft svårt att nå de nationella målen för dem under 30 år. En viktig orsak till detta är att många har gått direkt från skolan till försörjning genom aktivitetsersättning och har ingen erfarenhet av arbetsmarknaden. Metoden att från deltagande i frivilliga fritidsaktiviteter utveckla en arbetsförmåga om 10t/v har visat sig otillräcklig. Försäkringskassan har alltså inom ramen för det ordinarie arbetet och inom Handlingsplanesamverkan med Arbetsförmedlingen, saknat metoder och även samarbetsmodeller för att förbereda, motivera och coacha unga mot arbetsliv eller studier. Slutsatsen är, vilket också viss projektverksamhet visar, att det behövs ett annat arbetssätt för unga än det som lämpar sig för de som är lite äldre. Aktivitetsersättningen har därför, istället för att vara en aktiv och trygg plattform för vidareutveckling av den unges förmågor, visat sig ha inlåsningseffekter. Den har kommit att konservera unga människor i ett passiviserande bidragsberoende. Man har inrättat sitt liv efter en kravlös men samtidigt låg ekonomisk nivå. Man har också kommit att stå utanför det vanliga vuxenlivet där studier och arbete ger en social tillhörighet. Att inte vara efterfrågad eller ha behov av egenförsörjning påverkar den unges självkänsla och identitet och kan leda till sociala problem och ökad ohälsa.

Vi vill därför i Ama-projektet utveckla och pröva nya arbetssätt, förhållningssätt och samverkansformer. Vi kommer att skapa en tydligt individualiserad process genom att anpassa arbetssätt och insatser till den enskilde individens behov och erbjuda ett över tid kontinuerligt och uthålligt stöd till målet för den enskilde uppnås. Det arbetssätt vi kommer att utgå från i projektet benämner vi Aktsam-processen och är beskriven i bilaga. Den bygger på erfarenheterna av arbete med målgruppen i Finsamprojektet Aktsam i Malmö som pågår under tiden 2009-2011 och vänder sig till 40 unga med aktivitetsersättning. Resultaten från Aktsam är preliminärt goda och vi kommer under mobiliseringsfasen att vidareanalysera erfarenheterna och fastställa vilka delar från olika vedertagna metoder, t ex Supported Employment, som kan komplettera denna arbetsprocess. Vi kommer i projektet också att utveckla och pröva nya sätt att, inom ramen för ett gemensamt arbete mellan af och fk, stödja individens självbestämmande och medverkan i sin utvecklingsprocess genom att visa på handlingsalternativ och stödja individens möjligheter att själv göra viktiga val och planera sin framtid. På så sätt ökar vi individens empowerment och förmåga att själv påverka sin framtid.

En ny arbetsprocess förutsätter att samhällets stödresurser mobiliseras vilket kommer att ske genom att projektet söker samarbete med sjukvård, kommuner, olika projekt, arbetsgivare m fl. Utvecklingsarbetet kommer att vara en naturlig del av det dagliga arbetet med deltagare i projektet. Såväl den externa tvärderingen som den interna uppföljningen kommer att kunna ge värdefull input i utvecklingsarbetet.

Det finns också andra skäl till att det nu blivit än viktigare att utveckla och arbeta på ett effektivare sätt med målgruppen. Det ena är de nya reglerna om sjuksättning som gäller från juli 2008 och som endast ger rätt till sjukersättning för den som för all framtid saknar arbetsförmåga. Det innebär alltså att för alla de unga som uppbär aktivitetsersättning för sjukdomar (t ex psykiska) som inte är livsvariga så kommer ersättningen från sjukförsäkringen att upphöra när de fyller 30 år. Ett stort antal unga med varierande grad av funktionsnedsättning och arbetsoförmåga kommer därför att ställas utanför socialförsäkringen samtidigt som de under en tidsram upp till 10 år befunnit sig i ett utanförskap gentemot arbetsmarknaden.

Redan i SOU 2008:102 ”Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen” identifierades problemen med aktivitetsersättningen som ersättningsform för unga. Utredningen lade fram förslag bl.a. om att ersättningen skulle ersättas av en sjukersättning för unga som enbart skulle beviljas dem som bedömdes att aldrig kunna klara ett lönearbete. Förslaget har inte blivit realiserat men då regelverket för sjukersättning f o m 30 års ålder förändrats, blir effekten likvärdig för den enskilde åtminstone när han/hon fyller 30 år. Enligt utredningens intentioner skulle Arbetsförmedlingens förberedande insatser för målgruppen få ett utökat innehåll och tidsbegränsningarna (6 månader) för dessa insatser och för arbetspraktik tas bort. Det av utredningen önskade scenariot att tidsbegränsad ersättning inte skulle kunna beviljas är alltså redan verklighet för de över 30 år. Detta har skett utan att Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan fått förändrade instruktioner vad gäller arbetsförberedande insatser för målgruppen som uppbär aktivitetsersättning. Detta är ytterligare ett skäl till att vi behöver skynda på utvecklandet av arbetsmetoder som förhindrar att de unga slås ut p g a att de har ett starkt ekonomiskt skyddsnät i form av aktivitetsersättning under en begränsad period.

Vi uppfattar att det finns en uppenbar vilsenhet i det politiska systemet om hur samhället bäst kan stödja unga med funktionshinder mot studier och arbete. Ett utslag av detta är att utredningen Brist på brådska, ännu inte har lett till några förslag från regeringen. I denna vilsenhet uppfattar vi att ett projekt som kan påvisa ett arbetssätt som är möjligt att genomföra inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens verksamhet och som ger goda resultat, har bra förutsättningar att lämna ett värdefullt bidrag till ett framtida beslut. Genom att projektet är förankrat i högsta ledningen i Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Malmö och Blekinge kommer ett bra projektresultat att direkt kunna påverka det fortsatta arbetet med målgruppen.

Syfte

Syftet med projektet är att underlätta för unga med aktivitetsersättning att nå egenförsörjning genom arbete och studier före 30 års ålder.

Vi vill erbjuda målgruppen att redan från början av en beslutsperiod få hjälp av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans att planera för övergång till utbildning och arbete på sikt. Det gäller att förändra självbilden hos deltagaren från att se sig själv som arbetsoförmögen till någon som trots funktionsnedsättning ändå kan utföra ett arbete, ev. på deltid och ev. anpassat.

Vi vill undvika passivitet och strukturellt utanförskap till följd av aktivitetsersättningens inlåsningseffekter.

I projektet kommer vi att se deltagarnas vilja att pröva studier som en naturlig väg till arbete.
Många har en bristande skolbakgrund och är därmed uteslutna från att delta i yrkesutbildningar på högskolenivå. Att slutföra studier man avbrutit pga. ohälsa är en viktig väg för att återta kontrollen över sitt liv.

Projektet är också menat att utveckla en för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensam och uthållig stödstruktur för den enskilde. I projektet vill vi också engagera andra aktörer för att bilda nätverk kring den unge. Malmö och Blekinge har olika struktur och förutsättningar för samverkan. Ett samarbete mellan dessa olika områden kommer att befrukta arbetet och ge nya idéer till utvecklad samverkan.

Det gäller att förstärka handläggarnas uthållighet i kontakten med de unga och pröva nya metoder för att nå slutmålet. Vi vill också skapa trygghet för att individen skall våga anträda resan mot självständigt liv. Vi tror vi uppnår detta genom att tillämpa ett salutogent perspektiv på individen och genom att använda empowerment- och supported employment-metodik. Vi vill pröva att låta individen successivt ta över ansvaret för sin egen väg till självständig försörjning.

Målsättning

Projektet avser att genomföra framtidsplanering tillsammans med c:a 400 personer i Malmö och Blekinge som uppbär aktivitetsersättning. Målet är att 35% skall helt eller delvis lämna aktivitetsersättningen för arbetsmarknaden och/eller reguljära studier under projekttiden.

Projektet kommer att utgå ifrån de försäkrades intresse för fritidsaktiviteter, men motivera dem för deltagande även i arbetsinriktade aktiviteter. Antalet försäkrade som deltar i fritidsaktiviteter ska därför öka.

Alla deltagare ska ha deltagit i aktiviteter som ökar individens möjligheter att se sina starka sidor och genom ökad självinsikt kunna se sin förväntade arbetsförmåga (empowerment).

Alla deltagare ska ha kännedom om vilka möjligheter som finns att återfå arbetsförmågan via sociala företag.

Projektet ska ha genomfört insatser för informationsspridning i syfte att utveckla förhållningssättet och skapa ökad kunskap inom området.

Projektet ska också skapa ett nätverk med aktuella aktörer från olika myndigheter, skola, vård etc. för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för samarbete kring unga med aktivitetsersättning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Många som beviljas aktivitetsersättning och kommer att vara målgrupp i denna satsning har funktionsnedsättningar av neuropsykiatrisk karaktär som delvis yttrar sig på den sociala arenan. Detta ställer speciella krav på tillgänglighetsarbetet så att förutom fysisk tillgänglighet även kommunikativ och social tillgänglighet måste prioriteras. Genom att arbete med Supported employment-metodiken överbryggas delar av dessa problem och detta stöd på deltagarens villkor bidrar till ökad tillgänglighet i projektet. Vi kommer vidare att samverka med andra projekt med liknande inriktning, bla i syfte att öka tillgängligheten. Ett sådant exempel är samverkan med ESF-projektet Navigatorporten i Karlshamn för att skapa förutsättningar för deltagarna att göra "informerade val". Navigatorportens coach har utvecklat en metod för att tydliggöra framtida konsekvenser av olika val. Vi kommer att försöka integrerar den metodiken i vårt arbete för att öka den kommunikativa tillgängligheten i projektet.

Eftersom projektet vänder sig till personer med funktionsnedsättningar är det naturligt att all verksamhet betraktas ur ett tillgänglighetspespektiv. Detta är grunden för att överhuvudtaget nå målgruppen och kunna etablera en samarbetsrelation. Under mobiliseringsfasen planering kommer denna aspekt att vara i fokus. Genom samverkan med brukarorganisationer som NSPH och Attention kommer brukarnas erfarenheter att finnas med under planeringen av projektet.

På Försäkringskassans intranät finns verktyg som ger handläggarna stöd i frågor som rör olika aspekter av tillgänglighet. Projektet kommer att använda sig av processtödet ”Tillgänglighet” i arbetet och använda deras verktyg och grundläggande orienteringsutbildning för projektgruppen i början av mobiliseringsfasen för att säkra tillgänglighetsperspektivet på allt planeringsarbete.

I det utåtriktade arbetet med praktikplatser kommer stödet till både den unge och till arbetsplatsen att bidra till ökad tillgänglighet. Information, seminarier och utbildningar som vänder sig till arbetsgivare och handledare kommer att leda till ökad förståelse och konstruktivitet vilket i sin tur leder till ökad tillgänglighet till arbets- och praktikplatser.
Handisams checklistor för tillgänglighet kommer att användas i alla delar av projektet både internt och externt.

Projektet vänder sig till individer med olika behov. Alla aspekter av begreppet tillgänglighet kommer att vara en naturlig del av planering och genomförande för var och en.
• Fysisk tillgänglighet som tillgänglighet till lokaler, toaletter mm
• Tillgänglig verksamhet som kompetens till personer som är verksamma i eller i anslutning till projektet och att det finns rutiner som säkrar att tillgänglighetsfrågorna beaktas i såväl planering som genomförande
• Information och kommunikation som är tillgänglig för alla deltagare och övriga medverkande i projektet.

Jämställdhetsintegrering

Under mobiliseringsfasen ska vi göra en SWOT-analys och utifrån denna planeras för jämställdhetsintegreringen i genomförandefasen. För projektet är det dock självklart att efterstäva en jämn fördelning mellan kvinnor och män i styrgrupper, referensgrupper och arbetsgrupper. I genomförandeprojektets efterstävar vi att kunna erbjuda insatser som känns intressanta för kvinnor och män i lika utsträckning.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen kommer projektet att knyta kontakter med motsvarande verksamhet/projekt i annat EU-land för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Vi gör bedömningen att detta är extra viktigt för oss i egenskap av myndighetsrepresentanter med en stark tradition att söka lösningar enbart nationellt. Ett annat skäl till att transnationella erfarenheter är viktiga att fånga är den vilsenhet som vi identifierat i Sverige vad gäller frågan om vilket stöd som är det bästa för den aktuella målgruppen.

I den mån Partnersök-konferenser arrangeras och med en inriktning som stämmer med projektets målgrupper och syften kommer vi att besöka dessa för att knyta kontakter. Vi kommer i annat fall att via våra huvudkontor söka hjälp för att knyta utländska kontakter med motsvarande myndigheter.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlningen Malmö
  • Lokalt Försäkringscenter Malmö

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Arbetsförmedlningen Malmö
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Blekinge kompetenscenter
  • Föreningen Idrott För Handikap
  • Kirsebergs Församling

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Malmö
  • Ronneby
  • Sölvesborg