Logotyp på utskrifter

MÖTAS

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunförbundet Skåne
KontaktpersonJan-Åke Johansson
E-postjan-ake.johansson@kfsk.se
Telefonnummer046719952
Beviljat ESF-stöd8 841 473 kr
Total projektbudget8 841 473 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2014-01-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

I MÖTAS arbetas kring värdegrundsfrågorna, med det personliga mötet som utgångspunkt. Projektet ses som en förebyggande åtgärd i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser med god psykosocial arbetsmiljö. Deltagarna finns inom Vård- och omsorgscollege där offentliga och privata arbetsgivare, utbildningsanordnare och arbetsliv samverkar.

Målsättning är en attraktiv vård- och omsorgssektor att arbeta och vårdas i, där personal stannar kvar. Med värdegrundsfrågorna i centrum, kommer innovativa och deltagardemokratiska arbetsmetoder, ge personal och andra möjlighet att påverka innehållet i utbildningsenheterna som utvecklas. Parallellt med detta utvecklas en regional kvalitetssäkrad handledarutbildning som, genomsyrad av värdegrundsfrågorna, ger handledarna en nyckelroll. Enheternas arbete med förnyelse och lärande ger förutsättningar för minskad diskriminering och ökad mångfald inom sektorn. Med dessa utbildningsenheter blir vård- och omsorgssektorn en attraktiv sektor att arbeta inom.

Bakgrund

Projektet MÖTAS vill bidra till att minska diskriminering och arbeta för ökad mångfald som gör vård- och omsorgssektorn till en attraktivare miljö både att arbeta och vårdas i.
Enligt den nationella folkhälsoenkäten (2006) är diskriminering när det gäller bl a kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning vanlig. Sambanden mellan diskriminering och psykisk ohälsa är mycket starka. Undersökningen menar att åtgärder mot diskriminering bör vidtas på alla möjliga områden i samhället. Behovet är stort när det gäller att möta kollegor och brukare/vårdtagare med Homo- Bi- och Transsexualitet (HBT), inom ex äldreomsorgen.
För att minska diskriminerning och som ett led i utvecklingsarbetet kring värdegrundsfrågorna, med det personliga mötet som utgångspunkt, ser vi nödvändigheten av att kompetensutveckla personal. Även Socialstyrelsens rapport (2008) kring mångfald och sexuell läggning bland äldre visar att kunskaperna kring dessa gruppers villkor i samhället är varierande och kunskap om äldre homo-och bisexuella bristfällig i många avseenden. Statens folkhälsoinstitut skriver (2008) att det behövs speciella insatser för behandlings- och vårdpersonal som kommer i kontakt med HBT-grupper. I det personliga mötet bör vi därför representera ett förhållningssätt som står för ett individualiserande och inkluderande synsätt som visar på värdet av allas kompetenser och förmågor oavsett kön, sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Folkhälsoinstitutets rapport (2010) menar att genom tidiga och förebyggande åtgärder ökar förutsättningarna för att alla ska få en god hälsa. Vi ser vårt projekt kring det personliga mötet som en förebyggande åtgärd när det gäller att skapa en hälsofrämjande arbetsplats med god psykosocial arbetsmiljö.

Vård- och omsorgscollege(VOC) går ut på att samverka mellan offentliga och privata företrädare för arbetsgivare, utbildningsanordnare och arbetsliv. För att underlätta för sysselsatta kvinnor och män inom vård- och omsorg att utvecklas i takt med arbetslivets krav krävs att våra kompetensutvecklingsbehov specificeras och differentieras beroende på vilken målgrupp vi vänder oss till.

Genom VOC, och de till dessa knutna arbetsplatser, har det under en längre tid diskuterats kring hur vi kan bli bättre på värdegrundsfrågorna när det gäller det personliga mötet, när det gäller minskad diskriminering och ökad mångfald samt det som brister i dessa delar i vår yrkesroll. En del av förklaringen har vi hittat i att handledarna, som tar emot de studerande när de gör sin praktik inom vården, inte alltid väljs ut för sitt professionella bemötande utan utifrån vem som ”vill” eller ”kan” ta emot en studerande just nu. De har inte alltid fått uppdraget att medvetet aktivt handleda i det personliga mötet eller kring ökad mångfald samt förstått sin nyckelroll som organisationens informella kompetensutvecklare. På det sättet har handledaren inte de bästa förutsättningarna att göra sitt arbete på ett professionellt sätt. Utifrån handledarrollen har vi fört diskussioner kring hur vi kan kvalitetssäkra handledarutbildningen när det gäller värdegrundsfrågorna. Handledarna ute bör ses som förebilder för elever och kollegor. Vi har en lång tradition av medarbetare inom vårdsektorn som är professionella inom olika medicinska moment i vården. Däremot upplever vi att det till viss del saknas samma professionella handlande när det gäller värdegrundsfrågorna, som man som personal ofta bara förväntas ha förvärvat in i yrkesrollen.

Ett annat problemområde för oss är dels att attraktionskraften för att arbeta inom sektorn är låg och dels att det finns ett glapp mellan hur könsfördelningen ser ut på utbildningarna och hur de ser ut i arbetslivet. Män som utbildas återfinns sällan inom vård- och omsorgssektorn efter avslutad utbildning. Enligt statistiska centralbyrån minskar antalet gymnasieungdomar med ca 25% till 2015, vilket innebär att utbildningsplatserna blir färre och vi kommer inom en snar framtid att sakna arbetskraft. Sett mot den bakgrunden är det nödvändigt att vårdyrket har hög attraktionskraft. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att värna om att organisationerna blir mottagliga för underrepresenterat kön och värnar om jämnare könsfördelning. Det är inte möjligt att med befintliga budgetramar åstadkomma detta. Genom projektmedel från ESF-fonden ges förutsättningar att: 1) nå ut till en större del av personalen när det gäller att, genom det personliga mötet, motverka diskriminering och öka mångfalden 2)hitta nya regionala samarbetsformer med hjälp av utbildningsenheter och regional handledarutbildning samt 3)öka attraktionskraften för att rekrytera och behålla unga inom sektorn.

En hälsofrämjande arbetsplats utmärks av möjligheter för den anställde att påverka sin arbetssituation, hög effektivitet samt god psykosocial arbetsmiljö. Insatser såsom kompetensutveckling av handledarna samt genom att skapa utbildningsenheter, det vill säga vårdenheter/avdelningar där det lokalt förankrade kvalitetssäkrade personliga mötet genom värdegrundsarbete genomsyrar hela verksamheten, borgar för hälsofrämjande arbetsplatser.

Projektets faser
• Mobiliseringsfasen inleds med att varje lokalt VOC, som en del i en fördjupad problemanalys, genomför en framtidsverkstad där fokus ligger på kvalitetssäkring kring det personliga mötet. Framtidsverkstad är en deltagardemokratisk mötesmetod där deltagarna, utifrån ett tema (det personliga mötet), står för innehållet i diskussioner, idéer och planering. Deltagarna är experterna och ledarna håller i strukturen som underlättar för gruppen att dels inventera de svårigheter som finns idag och dels gemensamma visioner och mål. Utifrån detta gör deltagarna konkreta handlingsplaner. Framtidsverkstad ska ses som en startpunkt för fortsatt arbete kring att kvalitetssäkra det personliga mötet hos personalen på de lokala utbildningsenheterna. I den fördjupade problemanalysen utgår vi från ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv.
• Genom framtidsverkstadens handlingsplaner formas under genomförandefasen olika utbildningsenheter som ska ses som lärandemiljöer för det personliga mötet med värdegrundsfrågorna i centrum, för all personal. Genom utbildningsenheterna stimuleras målgrupperna till nytänkande och förståelse för ökad mångfalds betydelse vilket resulterar i att diskriminering och psykisk ohälsa motverkas. På så sätt skapas attraktiva arbetsplatser där personal stannar kvar. Detta kommer att påverka de som efter avslutad utbildning nyanställs samtidigt som det stimulerar unga män och kvinnor att i högre utsträckning söka sig till vård- och omsorgsutbildningarna.
• Under genomförandefasen utvecklas en regional handledarutbildning som, förutom redan befintlig handledarutbildning, utgår från utbildningsenheternas värdegrundsarbete. Handledarutbildningen ökar förståelsen kring minskad diskriminering och ökad mångfald på arbetsplatserna och är en förutsättning för att implementering genom utbildningsavdelningarna skall kunna ske i alla delar. En fördel med den enhetliga regionala handledarutbildningen är att personal som byter arbetsplats inom regionen bedöms meritmässigt likvärdigt samt att vi effektiviserar våra kostnader vilket möjliggör för fler personal att genomgå utbildningen. Vi har för avsikt att, under mobiliseringsfasen genom regionala mötesplatser samordna den kunskap och kompetens som finns idag. Handledarna ges en central roll när utbildningsenheterna under genomförandefasen ska utformas. På lång sikt leder detta till att handledaruppdraget blir en möjlig karriärväg och ökar attraktiviteten i yrket.
• En årligen återkommande konferens möjliggör erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan yrkesgrupper och arbetsplatser inom offentlig, privat och ideell sektor samt sprider kunskap kring vikten av en lärande miljö och betydelsen av det personliga mötet. Konferensen möjliggör även transnationellt samarbete samt samarbete med andra projekt såsom ENTRIS 2.0.

Målsättning

En övergripande långsiktig målsättning för projektet är att det skall finnas en attraktiv vård- och omsorgssektor att arbeta och vårdas i, där nyutbildad personal väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning.

Den kvalitetssäkrade regionala handledarutbildningen borgar för ett bra personligt möte på arbetsplatserna gentemot personal, studerande och brukare/vårdtagare.

Att genom utbildningsenheterna arbeta med förnyelse och lärande kring det personliga mötet i syfte att minska diskriminering och öka mångfald inom vård- och omsorgssektorn. Genom dessa utbildningsenheter finns goda förutsättningar för att vård- och omsorgssektorn långsiktigt är en mer attraktiv sektor att arbeta inom.

Att upptäcka de idag dolda strukturer som bidrar till att cementera rådande förhållanden mellan kvinnor och män inom vård- och omsorgssektorn.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska inom ramen för projektet arbeta målinriktat för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.

Under mobiliseringsfasen genomförs först en utbildningsdag för regionala och lokala VOC styr- och arbetsgrupper kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Efter utbildningen avsätts tid för att göra en handlingsplan kring hur projektets olika delar ska integrera tillgänglighet för alla. I denna handlingsplan avses även att identifiera dolda funktionsnedsättningar.

För att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning används Handisams checklista (serie:A 2009:2, serie A 2010:3) för tillgängliga lokaler och tillgänglig information i projektets arbete. Detta innebär att vi speciellt ser till att det finns automatisk dörröppnare och tillräcklig bredd på dörren för att rullstolar ska kunna passera, bärbara mikrofoner, markering vid stora glasytor, framkomlig gångväg för rullstolsburna, hörselteknisk utrustning, möblering som är anpassad för funktionsnedsatta, ramper samt toalettutrymmen anpassade för elrullstol. Varje inbjudan till deltagande i olika aktivitet ska innehålla förfrågan kring behov av teckentolkning, syntolkning och/eller hörselteknisk utrustning, möjlighet att beställa alternativ kost, eventuella allergier samt vägbeskrivning till konferenslokal. Vid varje konferensprogram ska möjlighet till paus varje 45:e minut eftersträvas.

Transnationellt samarbete

Inom Europeiska unionen har man identifierat åtta olika nyckelkompetenser för livslångt lärande. Alla medborgare i dagens samhälle behöver förhålla sig till ett livslångt lärande, eftersom den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kunnande spelar stor roll för innovationen inom EU, och för dess produktivitet och konkurrenskraft.
Öresundsregionen blir mer och mer sammankopplad bland annat när det gäller arbetskraftens rörlighet och det finns ett behov av ökad kunskap om arbete som utförs på respektive sida av Öresund och ett närmande då det gäller förståelse för varandras arbetsvillkor på arbetsmarknaden.
Skåne är mitt i en process som går från att omvårdnadspersonal från Sverige arbetar i Danmark till den omvända situationen med behov av arbetskraft i Sverige och med rekrytering av t ex danska sjuksköterskor.
Projektet BMPA är ett Interreg IVA-projekt i Öresundsregionen. Projektet handlar om utveckling av vuxenutbildning med en stark koppling till regionens arbetsmarknad.
Då flera av deltagarna i det projektet även medverkar i vår ansökan i projektet MÖTAS ser vi många naturliga kopplingar som ger ett mervärde för de som är målgrupp för projektet. Projekten har även delvis samma målgrupper, anställda inom vård- och omsorgssektorn.
Delmål för båda projekten är att öka kompetensen hos personalen inom sitt yrkesområde.
Nätverksträffar, spridningskonferenser och erfarenhetsutbyte är åtgärder vi kommer att samarbeta kring för att på så sätt skapa ett mervärde för de anställda som deltar i projektet. Detta gör vi bland annat genom att vi bjuder in BMPA att deltaga i våra arrangemang och BMPA bjuder in oss till sina arrangemang.

Genom Kommunförbundet Skånes stora nätverk och organisation i Östersjöregionen avser vi att etablera kontakter med utbildningsanordnare för gemensamt utvecklingsarbete. Detta kan ses som ett led i implementeringen av EU:s Östersjöstrategi. Kommunförbundet Skåne har redan haft samarbete med t ex Mecklenburg-Vorpommern inom Vård-och omsorgsområdet.


Deltagande aktörer

  • Attendo Care Sofieberg
  • Bergagymnasiet
  • Båstads Gymnasium
  • Bäckgårdens vårdboende
  • Carema Äldreomsorg Reg. Skåne
  • Enoch Thulins kunskapscentrum
  • Forum Ystad
  • Fäladshöjden
  • Gymnasieskolan Vipan VO
  • Handikappomsorgens kansli
  • Helsingborgs lasarett
  • Häggenäs sjukhem
  • Komvux i Lund
  • Lasarettet i Landskrona
  • Lasarettet i Ystad
  • LERNIA Omvårdnadsprogrammet
  • Ljungåsens äldreboende
  • MALMÖ PRAKTISKA GYMNASIUM
  • Murteglets vårdboende
  • Månstorps ängar
  • Områdeomsorg
  • Omsorgsförvaltningen
  • Omsorgshuset Helsingborg
  • Ro1 Berghusagymnasiet
  • Rönnens gymnasium
  • Skolstaden Helsingborg
  • Skånes universitetssjukhus SUS
  • Social omsorg
  • Social sektor
  • Socialförvaltningen
  • Socialtjänsten Kävlinge kommun
  • Verksamhetsområde Utbildning och Vård och omsorg
  • VICTUM HÄLSOGYMNASIUM AKTIEBOL
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen i Eslöv
  • Vård och omsorg
  • Vård och omsorg
  • Vård och omsorg
  • Vård och omsorgsförvaltningen
  • Vård och omsorgsförvaltningen
  • Ängelholms sjukhus
  • Örkelljunga Utbildningscentrum

Kommun

  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hörby
  • Höör
  • Klippan
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lund
  • Malmö
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Svalöv
  • Svedala
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Ängelholm
  • Örkelljunga