Logotyp på utskrifter

Lära för förändring

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSkanör Falsterbo Montessorisko
KontaktpersonLisbeth Andersson
E-postlisbeth.andersson@sfmontessori.se
Telefonnummer040-475502
Beviljat ESF-stöd1 951 540 kr
Total projektbudget1 951 540 kr
Projektperiod2009-04-01 till 2011-01-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att ge alla deltagarna kunskap i process orienterad utveckling.
Nyckelpersoner ska genomföra en kurs i modern projektledning och tillsammans ska de genomföra sex jämställdhetsprojekt.
Det ger deltagarna möjlighet att reflektera över attityder, normer och värderingar.

Bakgrund

Under vinter/vår 2006 genomförde vi, Skanör-Falsterbo Montessoriskola, Lunds Montessorigrundskola (LMG) och Montessori Bjerred, i samverkan en kompetensutvecklingsanalys med bidrag från ESFs Växtkraft Mål 3, diarienr 63561
Samarbetet var en naturlig fortsättning på de kontakter som skolorna hade byggt upp under några år.
Analyserna utmynnade i handlingsplaner omfattande verksamhet, organisation etc. samt individuella kompetensutvecklingsplaner.
Merparten av kompetensutvecklingen har genomförts med stöd av interna och externa utbildare.
Under hösten 2008 genomfördes gemensamt en komplettering av analysen med fokus på jämställdhet, se nedan.

Presentation av projektägare och partners
Skanör-Falsterbo Montessoriskola drivs som ett aktiebolag. Aktiebolaget ägs av en ideell förening där föräldrarna är medlemmar.
Lunds Montessorigrundskola (LMG) drivs som en ideell förening av elevernas föräldrar.
Montessori Bjerred är en Ekonomisk Förening som drivs av föräldrar.

Föreningarnas stämmor väljer varje år en styrelse med ansvar för varje skolas verksamhet.

Skolorna, som är friskolor, står under Skolverkets tillsyn och har i verkets rapporter fått goda omdömen.

Behov och problem
Under vinter/vår 2008 arbetade vi på Skanör-Falsterbo Montessoriskola med att utveckla skolans kärnvärde. Det uppkom då en diskussion om hur vi arbetar med jämställdheten mellan pojkar och flickor i undervisningen. Diskussionen utvecklades från att endast ha varit en klassrumsfråga till att omfatta vårt förhållningssätt gentemot varandra, i familjen, elevernas föräldrar och i samhället i stort.
Det visade sig ganska snart att begreppet jämställdhet tolkades väldigt olika.
Det framkom t ex åsikter om att män och kvinnor, av naturen, är olika och att detta kan förklara varför pojkar tidigt leker med bilar, är tekniskt intresserade och att flickor är mer vårdande, leker med dockor.
Andra menade att det ser ut som det gör eftersom flickor/kvinnor inte tar för sig och andra pekade på historiska och kulturella förklaringar.
Flertalet var dock överens om att jämställdheten inte automatiskt blir bättre om man har jämt antal pojkar och flickor i klassrummet eller att arbetsplatsen består av lika delar män och kvinnor.
Diskussionerna som vi fört på Skanör-Falsterbo Montessoriskola refererades på en rektorsträff i april. Vi var överens om att arbeta vidare med frågan. Det första vi ville undersöka var Jämställdhet, var är vi?. Tillsammans gjorde vi en enkät, med hjälp av enkättips på olika hemsidor om jämställdhet/diskriminering, som all personal skulle besvara. Samtidigt togs olika jämställdhetsfrågor upp på arbetslagsträffar för att känna av läget.

Enkäten bestod av påståenden som skulle besvara med Instämmer helt, Instämmer inte alls eller Vet ej. Svaren har sammanställts dels för varje enskild skola men också gemensamt.
Delar av den gemensamma sammanställningen med kommentarer redovisas nedan:

På vår arbetsplats bedriver vi ett målinriktat arbete för ökad jämställdhet.
Instämmer helt: 51 % Instämmer inte alls/vet ej: 49 %
Detta påstående kan naturligtvis ha uppfattats på tre sätt. Ett sätt som bara inbegriper arbetet med barnen , ett annat som bara gäller personalarbetet och ett tredje som gäller både barn och personal.
Faktum kvarstår dock att endast hälften instämmer helt.

På vår arbetsplats bedriver vi ett målinriktat arbete för ökad etnisk mångfald
Instämmer helt: 24 % Instämmer inte alls/vet ej: 76 %
Noteras ska att 36 % svarade Instämmer inte alls.

Vår arbetsplats är fri från diskriminering pga kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Instämmer helt: 87 % Instämmer inte alls/vet ej: 13 %
Trots att hälften/mer än hälften inte ansåg att skolan bedrev ett målinriktat arbete för ökad jämställdhet och mångfald så förekom det, enligt 87 % av de svarande, ingen diskriminering.

Vår arbetsplats är fri från trakasserier.
Instämmer helt: 66 % Instämmer inte alls/vet ej: 34 %
Av de svarande ansåg 21 % att det förekom trakasserier.

Vår arbetsplats är tillgänglig för medarbetare med funktionshinder.
Instämmer helt: 36 % Instämmer inte alls/vet ej: 64 %
Hela 32 % ansåg inte att arbetsplatsen var tillgänglig för medarbetare med funktionshinder. Detta kan eventuellt förklaras av att en del av verksamheten bedrivs i äldre lokaler.

Våra chefer/ledare tar sitt ansvar för att skapa en arbetsplats fri från diskriminering.
Instämmer helt: 80 % Instämmer inte alls/vet ej: 20 %
Endast 4 % av de tillfrågade svarar Instämmer inte alls vilket tyder på ett bra ledarskap i just denna fråga.

På vår arbetsplats har mångfaldsperspektivet införlivats i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen
På vår arbetsplats har mångfaldsperspektivet införlivats i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen
På dessa båda påståenden svarar 21/19 % Instämmer helt. En stor majoritet svarade Vet ej.

Enkäten bestod också av frågor om bl a rättigheter/möjligheter för äldre, personer med annan sexuell läggning, löneutveckling kopplad till kön, föräldraledighet, rekrytering och kompetensutveckling.
Sammanfattningen av dessa frågor är att en stor majoritet Instämmer helt när det gäller allas lika rättigheter och möjligheter, tydlighet i vårt ställningstagande mot diskriminering och för mångfald och det självklara att tillmötesgå medarbetares behov av föräldraledighet.
En överväldigande majoritet ansåg också att jämställdhet och mångfald berikar och kan göra våra företag mer framgångsrika.
Avslutningsvis tyckte en majoritet av de tillfrågade att vi behöver kompetensutveckling i begreppen jämställdhet, 68 % och mångfald, 66 %.

Under hösten 2008 har vi fortsatt diskutera våra gemensamma måldokument, skollag, skolförordning, nationella och lokala läroplaner med inriktning på demokrati, jämställdhet och mångfald.

Enkätsvaren och våra diskussioner utmynnade i en gemensam Jämställdhets SWOT för de tre medverkande skolorna.

Styrkor
-Vi är övertygade om att jämställdhet och mångfald kan berika, utveckla och göra våra skolor mer framgångsrika.
-Vi har en vilja att kompetensutveckla oss inom områdena.
-Vi har ett individinriktad metod/arbetssätt, ej könsindelat

Svagheter
-Vi bär alla på olika könsroller, medvetet/omedvetet.
-Vi har olika förväntningar och engagemang i jämställdhetsarbetet
-Jämställdhetsperspektivet har inte fullt ut införlivats i allt beslutsfattande

Möjligheter
-Få utbildning i projekt-/processutveckling
-Arbeta med våra attityder, normer och värderingar
-Under en period få fokusera på jämställdhetsfrågan

Hot
-Könsroller och tankemönster sitter så djupt rotade att de inte går att påverka och förändra.
-Samverkan skolorna emellan fungerar inte
-Förutsättningarna för skolorna ändras radikalt
-Jämställdhet är en svår fråga!


SAMMANFATTNING/SLUTSATSER

Vi som arbetar inom förskola/skola har ett stort ansvar som förebilder för de barn och ungdomar som vi dagligen kommer i kontakt med. Det gäller naturligtvis inom alla de områden som regleras av förskolan/skolans styrdokument. I det här projektet vill vi dock fokusera på området jämställdhet.
Vi hävdar att för att nå framgång inom detta område så krävs utbildning/kunskap men också återkommande reflexioner om våra attityder, normer och värderingar i såväl det pedagogiska arbetet som i hur arbetet organiseras, personalpolitik, beslutsfattande, information etc.




















Syfte

Vi har under förprojekteringen främst diskuterat jämställdheten inom förskola/skola och hur våra egna attityder, normer och värderingar påverkar vårt arbete.

I de inledande diskussionerna framkom med all tydlighet att vi tolkar begreppet jämställdhet mycket olika. Det kan t ex bero på ålder, kön, erfarenhet, social bakgrund och politisk uppfattning. Det beror också på vilken fråga som diskuteras. Samma person kan i en fråga ha en radikal/liberal inställning men i en annan vara mer traditionell/konservativ.

I den genomförda enkäten har frågor ställts om bl a rättigheter/möjligheter för äldre, personer med annan sexuell läggning, löneutveckling kopplad till kön, föräldraledighet, rekrytering och kompetensutveckling.

Resultaten från enkäten visar att en stor majoritet är mycket nöjda med skolans inre arbete.
En stor majoritet instämde helt bl a i att
alla har lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön och ålder,
våra arbetsplatser är fria från diskriminering pga kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
våra arbetsplatser är fria från trakasserier och kränkande särbehandling,
det inte förekommer sexistisk eller kränkande jargong om kvinnor och/eller män,
medarbetare som så önskar kan vara öppna med sin sexuella läggning,
man på vår arbetsplats kan kombinera föräldraskap och arbete,
jämställdhet och mångfald kan göra våra skolor mer framgångsrika.

Av de tillfrågade tyckte 6 % att männen gynnades av löneutvecklingen på skolorna.

Anmärkningsvärt är att endast hälften instämde i påståendet På vår arbetsplats bedriver vi ett målinriktat arbete för ökad jämställdhet och att våra arbetsplatser har en jämställdhetsplan.

Avslutningsvis tyckte en majoritet av de tillfrågade att vi behöver kompetensutveckling i begreppen jämställdhet 68 % och mångfald 66 %.

I förprojekteringen diskuterade vi också vad våra gemensamma måldokument, skollag, skolförordning, nationella och lokala läroplaner, skriver om jämställdhet och mångfald.
Många vittnade om svårigheterna med att leva upp till skrivningen och efterlyste utbildning, work shops och/eller praktiska tips.


Slutsatser:
-Vi bär alla på en mängd attityder, normer och värderingar och dessa påverkar naturligtvis oss medvetet eller omedvetet när vi diskuterar t ex jämställdhet.
-Vi behöver utbildning inom området för att bearbeta dessa attityder, normer och värderingar
-Vi behöver utbildning hur man arbetar processinriktat
-Vi behöver utbilda några på varje skola i processledning för att bättre kunna utveckla, dokumentera och implementera resultatet av jämställdhetsarbetet.



Projektets syfte

Att öka den teoretiska medvetenheten kring jämställdhet. Med fördjupad kunskap och nya insikter följer ett annat förhållningssätt vilket kommer att ligga till grund för utformandet av nya strategier att arbeta utifrån.
Att låta alla anställda gå en utbildning i projekthantering och under handledning få fokusera på några jämställdhetsfrågor.
Utbilda nyckelpersoner i process- och projektledarskap.
Att ge utökad medvetenhet, kompetens och verktygslåda för att bättre kunna utveckla, dokumentera och implementera uppnådda resultat såväl i det pedagogiska arbetet som i skolans övriga inre arbete.
Deltagarnas engagemang och vilja att integrera jämställdhet i nya situationer ska öka..




Målsättning

Projektets kvantitativa, mätbara, mål
All personal, ca 120 pers, ska gå på tre föreläsningar om jämställdhet.
All personal ska gå fortbildning, 3 dagar, i hur man arbetar i projekt.
19 personer ska gå projektledareutbildning, 5 dagar
Det ska genomföras 6 jämställdhetsprojekt under projektet.
Resultaten från dessa projektarbeten ska göras tillgängliga på cd


Projektets kvalitativa mål
Öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet i allmänhet
Ge deltagarna ett verktyg att använda vid projektarbete
Öka deltagarnas förståelse och betydelse för jämställdhets arbete
Tillföra organisationerna kompetens i att leda projektarbete
En avslutande enkät ska visa om deltagarnas syn på jämställdhet har förändrats under projekttiden
90 % av deltagarna ska efter avslutat projekt uppleva att arbetsplatsen har fått en ökad kunskap om hur jämställdhet kan integreras i skolans alla verksamheter



Förväntade effekter
Deltagarna ska genom projektet ha fått ökad insikt i betydelsen av jämställdhetsarbete
Deltagarna ska genom projektet ha fått kunskap att se jämställdhet i fler situationer än tidigare. Det gäller både i det pedagogiska arbetet och i skolans inre arbete.
Deltagarnas engagemang och vilja att integrera jämställdhet i nya situationer har ökat.




Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgängliga lokaler
En del av de medverkande skolornas verksamhet bedrivs i äldre byggnader och trots förbättringsåtgärder så kan, vid första anblick, miljön verka svår att röra sig i. Vår erfarenhet är ändå att alla som så önskar kan ta sig fram och fungera i sin arbetssituation. Samtliga anställda kommer att delta i projektet och den del som bedrivs på hemmaplan kan genomföras utan problem.
Vi kommer också att behöva hyra lokaler för några föreläsningar. Dessa lokaler kommer naturligtvis att vara anpassade för funktionshindrade.
Ytterligare en del av verksamheten, processutbildning, kommer att förläggas till annan plats. Även där kommer vi att kräva lokaler och logi lämpade för våra deltagare, föreläsare etc.






Kommunikativ tillgänglighet
I de inhyrda lokalerna ska naturligtvis ställas krav på teknisk utrustning, t ex teleslinga.


Informativ tillgänglighet
Information om projektet kommer att presenteras som tryckt mtrl och på hemsidor. De som önskar ska också kunna ta del av del- och slutrapport inläst på cd.

Jämställdhetsintegrering

Allmänt
I de genomförda behovsanalyserna/handlingsplanerna, diarienr 63561, som genomfördes av de tre skolorna våren 2006 och den komplettering som genomfördes under våren/hösten 2008 kan följande slutsatser dras:
Hälften av de svarande i enkäten ansåg inte eller visste ej om det på vår arbetsplats bedrevs ett målinriktat arbete för ökad jämställdhet.
Endast 21 % av enkätsvaren instämde helt i att det på vår arbetsplats har jämställdhetsperspektivet införlivats i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen.
Att arbeta med jämställdhet i förskola/skola ställer mycket stora krav på pedagogernas kunskap i ämnet och medvetenhet om sina egna attityder, normer och värderingar.
Det råder ett stort behov av kunskap i ämnet, verktyg för att kunna arbeta vidare med frågorna och bollplank för att utveckla, dokumentera och implementera.


Personal
Skolornas personalsammansättning är inte kvantitativt jämställd. Av skolornas 130 anställda så är endast 32 män. Det betyder att endast 25% är män. Jämnast fördelning har LMG med 41 % män och 59 % kvinnor. Alla tre skolorna har uppsatta mål om en 60-40 fördelning. Problemet är att utbudet av manliga pedagoger med Montessoriutbildning är lågt och att vi många gånger inte kan erbjuda mer än deltidstjänster.


Lönestatistik
SkanörFalsterbo
Genomsnittslöner/mån (beräknat på heltidstjänst):
Män: 21838
Kvinnor: 22920
Lönespridning (exkl. rektor) 16000 till 29600
Lönespridning kvinnor: 16000 till 29600
Lönespridning män 19030 till 26200

Bjerred
Genomsnittslöner/mån (beräknat på heltidstjänst):
Män: 23942
Kvinnor: 23693
Lönespridning (exkl. rektor) 18505 till 31200
Lönespridning kvinnor: 18505 till 31200
Lönespridning män 19055 till 26834

LMG
Genomsnittslöner/mån (beräknat på heltidstjänst):
Män: 21136
Kvinnor: 21882
Lönespridning (exkl. rektor) 15068 till 28730
Lönespridning kvinnor: 15648 till 28434
Lönespridning män 15068 till 28730

Av statistiken framgår att genomsnittslönerna mellan män och kvinnor är ganska lika, både inom respektive skola men också mellan skolorna.
Lönespridningen kan förklaras av att det här ingår personalkategorier från lokalvårdare till specialpedagoger med mycket lång erfarenhet.
Inom varje enskild yrkesgrupp finns inga onaturliga löneskillnader mellan män och kvinnor.
6 % av de tillfrågade menar dock att männen har den bästa löneutvecklingen.

Deltidsanställningar
Av de tre skolornas totala antal anställda arbetar 54 % deltid. Fördelat på varje skola:
SkanörFalsterbo:
Deltidsanställda: 51 %
Deltid, män: 10%
Deltid, kvinnor: 90 %

Bjerred
Deltidsanställda: 64 %
Deltid, män: 16 %
Deltid, kvinnor: 84 %

LMG
Deltidsanställda: 44 %
Deltid, män: 47 %
Deltid, kvinnor: 53 %

I den genomförda enkäten svarade 8 att de önskade utöka sin arbetstid. Frågan kommer att aktualiseras på medarbetarsamtalen.
Frågan kan bli aktuell för de anställda som eventuellt stämplar som deltidsarbetslösa eftersom dessa regler har förändrats.
Ingen hade önskemål om att få minska sin arbetstid.
Alla skolorna har i sina jämställdhetsplaner och personalpolicy målsättningen att tjänsterna bör vara 100% och att vid nyrekrytering ska män prioriteras.
Vid nyanställningar kommer skolorna inbördes att föra en dialog om en nyanställd, deltidsanställd, kan erbjudas arbete på någon av de andra skolorna.


Sammanfattning och förslag på åtgärder
Vår analys visar att personalen var mycket nöjda med hur skolorna hanterade frågor om föräldraledighet, sjukdom, ledighet för studier och annan ledighet.
Detsamma gäller frågor om trakasserier och kränkande särbehandling.
Man har också ett stort förtroende för sina chefer (Montessori Bjerred har sedan enkäten bytt rektor) när det gäller deras förmåga att arbeta mot diskriminering.
Det stora gemensamma problemet är att personalen anser sig arbeta på en jämställd arbetsplats och själv agera/arbeta jämställt utan att reflektera och kunna förklara vad det innebär.
Hälften ansåg t.ex inte eller visste ej om det på vår arbetsplats bedrevs ett målinriktat arbete för ökad jämställdhet och endast 2 av 10 instämde helt i att det på vår arbetsplats har jämställdhetsperspektivet införlivats i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen.

En stor majoritet menade att det fanns ett behov av utbildning i jämställdhet vilket också var en slutsats från de genomförda Växtkraft Mål 3 analyserna 2006. Men anbart kunskaper i ämnet räcker inte.
Det handlar också om att öka sin medvetenhet om sina egna attityder, normer och värderingar.

Deltagarna måste också få ett verktyg för att kunna arbeta processinriktat samt i organisationen få utbildade processledare för att bättre kunna utveckla, dokumentera och implementera resultatet av jämställdhetsarbetet.


Samarbetspartners

  • Lunds Montessorigrundskola
  • Montessori Bjerred

Deltagande aktörer

  • Lunds Montessorigrundskola
  • Montessori Bjerred

Kommun

  • Lomma
  • Lund
  • Vellinge