Logotyp på utskrifter

Kompetensare 2.0

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNäringsliv Skåne
KontaktpersonUlrika Melander
E-postulrika.melander@skane.se
Telefonnummer040-6753494
Beviljat ESF-stöd16 983 068 kr
Total projektbudget33 966 136 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet är ett initiativ för arbetslösa unga människor 16-29 år. Syftet med projektet är att underlätta för ungas inträde på arbetsmarknaden, minska ungdomsarbetslösheten och utanförskapet samt bidra till att unga kan bli självförsörjande. Projektet ska också förändra och förbättra regionala strukturer för att minska utanförskapet.

Projektet är ett samarbete mellan Region Skåne, kommuner, Arbetförmedling, privata och offentliga arbetsgivare, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer i Skåne och Blekinge.

Projektet innefattar två delar riktade mot den primära målgruppen. En praktikintroduktion med syfte att förbereda ungdomarna för yrkespratiken och kommande yrkesliv följt av en yrkespraktik vars syfte är att ge arbetslivserfarenhet som förhoppningsvis leder till en varaktig anställning.

Utöver detta är också målet att ta fram en organisation, utveckla och implementera en permanent modell för att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Ansökan avser medel ifrån Europeiska Social Fonden om projekt i ansökningsomgången för Sydsverige enligt målen för programområde 2, ökat arbetskraftsutbud med projekt riktade mot ungdomar för en mobiliseringsfas med efterföljande genomförande av ett projekt för att utveckla en hållbar modell för ungas inträde på arbetsmarknaden - Kompetensare 2.0. Projektet omfattar 10 kommuner i Skåne och Blekinge. Region Skåne ser mycket allvarligt på den senaste tidens höga ungdomsarbetslöshets siffror i regionen. De senaste två åren har andelen ungdomar utanför arbetsmarknaden nästan tredubblats. I januari 2011 var arbetslösheten i ålderspannet 18-24 år i Skåne 11,1 procent. Motsvarande siffra för Blekinge är 16,8 procent och för riket 10,6 procent. De inomregionala skillnaderna i Skåne är dock stora och vissa skånska kommuner har en ungdomsarbetslöshet på över 20 procent. I Blekinge är ungdomsarbetslösheten högre med mindre varierande.

Nu ser vi att arbetsmarknaden ljusnar och arbetsgivare inom i stort sett alla branscher aviserar anställningsmöjligheter på kortare eller längre sikt. Vi ser ett kommande problem i att de kravprofiler som arbetsgivarna lämnar inför rekryteringen inte kommer att kunna matchas mot de ungdomar som är arbetslösa. Det är därför viktigt att ungdomarna som är nya på arbetsmarknaden får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden via praktik alternativt får möjlighet att pröva ett yrke för att bli motiverade till studier.

Många av kommunerna har också en lägre utbildningsnivå än regionen och landet i stort. Även folkhälsomätningar visar att ungdomars hälsa blir sämre. Detta sammantaget leder till en förhöjd risk för utanförskap. Det är mycket angeläget att ungdomarna kan få stöd i att bli anställningsbara och få en förankring på arbetsmarknaden.

Skåne och även Blekinge har drabbats hårt av den globala ekonomiska krisen som slog till 2008. Regionen har en stor andel kommuner med många företag inom tillverkningsindustri, i Blekinge särskilt stor andel tillverkande företag inom fordonsindustrin. Traditionellt har det inom tillverkningsindustrin funnits en stor del relativt andel okomplicerade arbetsuppgifter som fungerat som ett insteg för många ungdomar i de aktuella kommunerna. I ekonomiskt ansträngda tider har många av dessa okomplicerade arbetsuppgifter rationaliserats bort eller sparats in. Även andra sektorer som service och handel har också drabbats vilket minskat tillgången på arbetstillfällen. Många arbetsgivare beskriver ungdomar som en grupp som saknar grundläggande kunskaper om arbetsmiljö, fackföreningar, fysisk hälsa och social kompetens och viktigast av allt hur ett företag fungerar. När det gäller ungdomar finns det också en oro bland många arbetsgivare att ungdomarna inte förstår arbetslivets normer.

Utifrån ungdomarnas eget perspektiv innebär arbetslösheten en katastrof. Studier ifrån den förra långkonjunkturen på 90-talet visar bland annat på att de grupper av unga människor som inte lyckades att etablera sig på arbetsmarknaden fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Detta kan bero på att de saknade viktiga delar av de krav som ställs för att ta sig in på arbetsmarknaden . Ungdomarna har svårt att försörja sig själva och blir tidigt beroende av samhällets stöd. Ungdomarna tappar tron på sig själva vilket är mycket "kostsamt" för individen samtidigt som kostnaden för samhället i och med att dessa ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden är också omfattande. Även företagen förlorar på detta då de går miste om värdefull kompetens eftersom de inte ser dessa ungdomar som anställningsbara. En faktor som var viktig då och som blir allt mer viktig är det entreprenöriella förhållningssättet och förmågan att vara företagsam som person.

Många ungdomar har fastnat i en fattigdomsfälla, orsakad av försenat inträde i vuxenlivet med allt vad det innebär för individen. Ohälsotalen bland unga ökar, vilket resulterar i låg självkänsla och hopplöshet inför framtiden. Vi har också noterat att åldersgränsen för den aktuella utlysningen i Europeiska Social Fonden sträcker sig upp till 29 år. Vilket skulle indikera att ungdomsperioden i livet enligt Europeiska Social Fonden förlängts. Kanske på grund av de bakomliggande faktorer som beskrivits i ovanstående text.

I projektet ser vi många beröringspunkter med den aktuella utlysningen.
- Samverkan kommer att ske mellan olika myndigheter för att undvika att ungdomar hamnar i utanförskap
- Motiverade insatser kommer att genomföras i projektet för att rusta individen att ta sitt första steg ut i arbetslivet.
- Vi kommer att titta på möjligheter att fånga upp ungdomar som idag inte befinner sig innanför samhällets stödstruktur
- Projektet kommer att identifiera hinder för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden.

Kristianstad kommun har de senaste åren upplevt höga och ständigt ökande ungdomsarbetslöshetssiffror som ligger över riksgenomsnittet. Mot bakgrund av detta så initierades i mars 2010 en satsning för att minska ungdomsarbetslösheten i kommunen kallad Kompetensare.

Kompetensare består av två delar, praktikintroduktion och yrkespraktik. Programmet är på heltid och ungdomarna söker själva till programmet. Satsningen har en nära koppling till näringslivet då programmet utformats i samarbete med näringslivet. Modellen har varit mycket framgångsrik, 60 procent av ungdomarna har kommit i anställning eller gått vidare till studier. Kristianstad kommun vill därför förlänga och utveckla satsningen.

Eftersom modellen varit så pass framgångsrik är ambitionen nu att sprida modellen även till andra skånska kommuner samt att utveckla modellen på de punkter som Kristianstad kan se behöver justeras för att fungera än bättre för målgruppen. Synpunkter har inkommit in ifrån både ungdomar, företag och medarbetare och det är utifrån dessa synpunkter som modellen nu kommer att utvecklas. Det som tydligast framkommit både från företagare, medarbetare och ungdomar är att Kompetensare behöver bli flexiblare och mer individuellt utformat.

Vi vill utveckla Kompetensare till Kompetensare 2.0, ett individuellt och flexibelt program för att förbereda och möjliggöra för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden. Vi vill skapa mötesplatser mellan arbetssökande ungdomar och företag med anställningsbehov. De synpunkter som framkommit under försöksperioden av projektet kan sammanfattas inom följande områden:

Behov av att ungdomar går ut i yrkespraktik vid olika tidpunkter utifrån företagens möjligheter att ta emot.
Behov av att minska väntetiden ifrån ansökningstillfället till start för att undvika passivisering och att ungdomen tappar motivation.
Behov av mer individuellt stöd för en del ungdomar under programmet
Behov av fördjupad yrkesvägledning för en del ungdomar
Behov av att korta praktikintroduktionen för de som har nödvändiga kunskaper och är redo att gå ut i yrkespraktik tidigare
Behov av att förlänga praktikintroduktionen och ge fördjupat stöd där behov finns.
Behov av mer information om Kompetensare för att fånga upp de ungdomar som annars inte sökt till programmet

Därför ser vi följande inslag av utvecklingmöjligheter i,
Kontinuerliga intag
Individuell anpassning
Ökad information
Underhåll och utökad företagsbank

Slutsatsen är att insatser för att sänka ungdomsarbetslösheten genom att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden är en mycket prioriterad fråga. En aktiv samverkan mellan olika aktörer måste ske för att med utgångspunkt från ungdomarnas egna förutsättningar ge dem ett bättre insteg på arbetsmarknaden

Kommuner, Arbetsförmedling, andra aktörer och organisationer arbetar redan med frågan var och en för sig. Att ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter som finns i befintliga organisationer och vidareutveckla den genom att samordna resurser och samverka centrala aktörer emellan tror vi är ett effektivt sätt att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden.

En mer utförlig beskrivning av bakgrund och metoder återfinns i bilaga 1

Syfte

ÖVERGRIPANDE SYFTE
Det övergripande syftet med projektet är att underlätta för ungas inträde på arbetsmarknaden, minska ungdomsarbetslösheten och utanförskapet samt bidra till att unga kan bli självförsörjande. Projektet ska också förändra och förbättra de regionala strukturer för att minska utanförskapet.

MOBILISERINGSFASEN
För att nå det övergripande syftet har vi identifierat 3 underliggande syften i mobiliseringsfasen.
1. Utveckla en förfinad metod att arbeta med ungdomar med utgångspunkt ifrån Kompetensare (Kristianstads ursprungsmodell).
2. Behovskartläggning på individnivå inom respektive kommun som deltar i projektet.
3. Utveckla en projektorganisation som säkerställer ett effektivt genomförande.

Syftet med mobiliseringsfasen är att konfirmera förankringen av de planerade insatserna för genomförandedelen i projektet samt preciserade villkor för medverkan och genomförande hos samverkande parter kommuner, myndigheter, offentliga och privata arbetsgivare enligt följande frågeställningar:

- Vilka specifika behov finns inom varje kommun
- Deltagande ungdomars bakgrund och kompetens
- Hur den befintliga modellen ska utvecklas bli mer flexibel
- Hur praktikintroduktionen kommer att utformas, vilka delar som ska ingå
- Säkerställande av medfinansiering
- Säkerställande av rutiner för samverkan
- Säkerställande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
- Analys avseende jämställdhetsintegrering, en SWOT analys kommer att genomföras.
- Säkerställa förankringen i lärandet in i organisationer i samtliga deltagande kommuner/aktörer i syfte att säkra engagemanget i projektet och implementering av metoden.

GENOMFÖRANDEFASEN
Det övergripande syftet med projektet är att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Projektet ska bidra till att unga ökar sin anställningsbarhet och kompetensutvecklas för att bli anställningsbara. De ungas eget engagemang och deltaktighet är centralt och avgörande. Projektet skapar ett tydligt mervärde i relation till det ordinarie uppdrag som respektive samverkansaktör har i sin ordinarie verksamhet. Under genomförandefasen är också målet att ta fram en organisation, utveckla och implementera en permanent modell för att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden. Kompetensare 2.0 ska bli en mönstermodell för att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden och som kan tillämpas även i andra kommuner utanför vårt projekt. Syftet med samverkan och det transnationella samarbetet är att skapa ett mervärde till den ordinarie verksamheten.

Målsättning

ÖVERGRIPANDE MÅL
Det övergripande målet är att unga ska komma in på arbetsmarknaden och få arbete, att de nått ett innanförskap och är självförsörjande.

KVALITTIVA MÅL
- Skapa förutsättningar för unga att hitta, få och behålla ett arbete genom att ge relevanta arbetslivskunskaper och att behovsanpassa praktikplatser
- Skapa ett erfarenhetsutbyte mellan kommuner för att öka kunskapen om metoder och modeller att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden

KVANTITATIVA MÅL
70-80 procent av deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier.
85-100 procent av deltagande ungdomar ska uppleva att de står närmare arbetsmarknaden.
90-100 procent av deltagande företag upplever att de fått de stöd och information de behöver för att ta emot praktikanter som förhoppningsvis leder till en varaktig anställning.
- De kvantitativa målen kommer under mobiliseringsfasen att formuleras som SMARTA

Avstämning av de kvalitativa och kvantitativa målen sker regelbundet genom hela projektperioden med hjälp av den upphandlade process- och läsande utvärderaren

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Grunden i projektet är att utgå ifrån individer och deras unika behov. Var femte person i Sverige idag har enligt Processtödet för tillgänglighet någon form av funktionsnedsättning. I vårt projekt så utgår vi ifrån att alla människor har olika förutsättningar och att en ökad tillgänglighet gynnar alla människor, oavsett funktionsförmåga. Vi vill arbeta med alla tre dimensioner av tillgänglighet:

Fysisk tillgänglighet
Tillgänglig information och kommunikation
Tillgänglig verksamhet

Vårt arbete med tillgänglighet utgår ifrån en medvetenhet om tillgänglighetsaspekten och att vi har en plan för hur vi hanterar den situation som kan uppkomma när en person med funktionsnedsättning vill vara deltagare i projektet.

Personer med funktionshinder skall ges möjlighet att delta i projektet på lika villkor. Projektet skall tillhandahålla en tillgänglighet som inte utestänger någon oavsett funktionshinder. Personal som arbetar i projektet ska aktivt arbeta för att ingen skall utestängas ifrån arbete, studier eller praktikplats på grund av funktionsnedsättning. Vi kommer att arbeta för att alla ungdomar skall bedömas likvärdigt och objektivt utifrån sin kompetens för de arbetsuppgifter som skall utföras. Under mobiliseringsfasen kommer projektpersonal att få kompetenshöjande utbildning i tillgänglighet av ESF-rådets processtöd. Styr- och arbetsgrupp kommer också att medvetandegöras om tillgänglighetsaspekten. Ambitionen är också att ha med någon respresentant i referensgruppen som har utförliga kunskaper om tillgänglighet för personer med funktionshinder. All information skall utformas så att alla kan ta del av den. Målsättningen är att se till att funktionshinder inte är ett hinder för anställning. Deltagarna kommer att med stöd av handledare kunna se möjligheter, få träffa arbetsgivare och genomgå praktikintroduktion som är anpassade efter deltagarens behov. Projektet kommer att bedrivas i lokaler som har en hög tillgänglighet för funktionshindrade. Vi kommer att arbeta med de checklistor för tillgänglighet för personer med funktionshinder som processtödet för tillgänglighet och Handisam tagit fram.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet bör integreras i samtliga delar av projektet från planering till genomförande. Vi anser att grunden till ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering är en gemensam och hög informationsgrund hos samtliga som arbetar i projektet.

Grundläggande i projektet är att se ungdomar som enskilda individer och inte som en grupp. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor. Under mobiliseringsfasen i vårt projekt avser vi att ta fram en strategi för jämställdhet som kretsar runt tre grundläggande punkter.

1. Synliggöra - skillnader eller likheter mellan tjejer och killar
2. Konsekvensanalys - Hur påverkar olika typer av beslut i vårt projekt jämställdheten i vår målgrupp?
3. Kvalitetssäkring - Hur kan vi säkerställa att vi arbetar på ett kvalitativt sätt med jämställdhetsintegrering i vårt projekt.

Baserat på det underlag som vi får fram under mobiliseringsfasen så kommer vi att konkretisera vår plan för jämställdhetsintegrering med HUR vi i genomförande ska arbeta med frågan och hur det påverkar projektinnehållet. Mobiliseringsfasen innehåller som beskrivet tidigare moment som:
Bakgrundsanalys, framtagande av underlag, fakta och statistik
SWOT-analys
Problem- och behovsanalys
Analys av målgruppen
Målformulering
Jämställdhetsintegrering kopplat till projektorganisationen
Processutvärdering ur ett jämställdhetsintegreringsperspektiv

Transnationellt samarbete

Projektägaren har för avsikt att under mobiliseringsfasen lägga grunden för att ett transnationellt samarbete organiseras och etableras.

När vi arbetar med olika metoder och arbetssätt inom ett verksamhetsområde påverkas vi mycket av omgivande normer och ramar både ekonomiska och kulturella som är tongivande. Vi stimuleras och påverkas av i stort samma erfarenheter och signaler vilket leder till liknande verksamheter i praktiken och inte så mycket utveckling. Detta kan brytas genom att samarbeta transnationellt.

En uppfattning är att svenska ungdomar har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar i andra EU-länder. Länder med stort inslag av lärlingsutbildningar och yrksesutbildningar vilka inkluderar praktik och nära samarbete med arbetslivet uppvisar ofta en lägre arbetslöshet jämfört med de länder där merparten av utbildningen sker inom skolans väggar. Detta är ett område där det skulle vara intressant att undersöka då många pekat på strukturella problem så som skattesystem, anställningstrygghetsregler. Erfarenheter kan dras både vad gäller metoder, metodutveckling och attitydpåverkan.

Projektet kommer att ta hjälp av varierade kanaler får att identifiera samverkansparter/projekt i andra EU-länder för att utbyta erfarenheter om arbetet med ungas inträder på arbetsmarknaden. Projektägarna kommer bland annat att delta i de partnersökningsaktiviteter som anordnas av ESF under våren i Warszawa för att identifiera lämpliga transnationella samarbetspartners.
Förtydligande: Det transnationella arbetet kan beröra både målgruppen, unga som söker inträde på arbetsmarknaden och de metoder som används för att arbeta med målgruppen eller liknande målgrupper. Det transnationella arbetet kommer främst att bestå av ett erfarenhetsutbyte, benchmarking och utbyte av best practice både vad gäller metoder och målgrupp.

I dagsläget har vi identifierat fyra länder som arbetar aktivt med frågan om ungas inträde på arbetsmarknaden och som kan komma att bli aktuella för ett samarbete. Både Polen och Tyskland har höga siffror vad gäller ungdomsarbetslöshet och frågan är därför prioriterad i dessa länder. Ett erfarenhetsutbyte kring metoder och modeller skulle därför vara intressant. Holland har arbetet mycket offensivt för att lösa sina tidigare problem med hög ungdomsarbetslöshet varför det skulle vara intressant att lära sig mer av dem och hur de arbetat med målgruppen. Avslutningsvis så har Danmark och Sverige, trots sin geografiska närhet, helt olika modeller för kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv. Unga människor i Danmark har inga större problem att ta sig in på arbetsmarknaden. Det skulle därför vara intressant att lära sig mer om och göra jämförelser emot den danska modellen.

Medfinansiärer

  • AF Ronneby
  • Arbete och välfärdsförvaltningen
  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Tomelilla
  • Arbetsmarknad och kompetensutv
  • Arbetsmarknad- och Kompetesutv/Socialförvaltningen
  • ARbetsmarknadenheten
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Handikappomsorgen
  • Kommunledningskontoret
  • Näringsliv Skåne
  • socialkontor
  • Team stöd & lärande
  • Vuxenutbildning- och Arbetsmarknadsenheten

Samarbetspartners

  • AF Ronneby
  • Arbete och välfärdsförvaltningen
  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Tomelilla
  • Arbetsmarknad och kompetensutv
  • Arbetsmarknad- och Kompetesutv/Socialförvaltningen
  • ARbetsmarknadenheten
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Företagana i Kristianstad
  • Handikappomsorgen
  • HH Hantverks- Industriförening
  • Kommunledningskontoret
  • Näringsliv Skåne
  • socialkontor
  • Team stöd & lärande
  • Vuxenutbildning- och Arbetsmarknadsenheten

Kommun

  • Bjuv
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Klippan
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Osby
  • Perstorp
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga