Logotyp på utskrifter

Kompetens i vården

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLandstingets kansli
KontaktpersonLars-Uno Nordling
E-postlars-uno.nordling@ltblekinge.se
Telefonnummer0455-734005
Beviljat ESF-stöd916 610 kr
Total projektbudget916 610 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2009-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Kartlägga individuella behov av kompetensutveckling hos samtliga medarbetare på de avd. inom Landstinget Blekinge som ingår i två av fem vårdprocesser som är först ut med det nya processinriktade arbetssättet samt undersöka hur våra arbetsplatser kan bli mer tillgängliga, jämställda och friskare.

Bakgrund

Landstinget Blekinge utvecklar en förändrad organisation där verksamheten planeras utifrån vårdprocesser. Istället för att som tidigare varje enhet arbetar var för sig, övergår vi till ett processorienterat, patientfokuserat arbetssätt där aktiviteter och delprocesser organiseras efter prioriterade patientvärden och patientbehov. Tillgängligheten ska förbättras och kvaliteten på vården ska höjas. I en processorienterad organisation ska medarbetarna kunna se sin egen roll i vårdflödet och därigenom få en helhetsbild av verksamheten. De insatser som görs i vardagen får ett omedelbart resultat för patienterna vilket skapar en vilja att åstadkomma ständiga förbättringar. För att stå bättre rustade inför den här förändringen behöver landstingets samtliga medarbetare lära om och lära nytt och det är det som det här förprojektet går ut på att ta reda på vad och vilka som behöver dessa insatser.

Att kartlägga vårdkedjor och ta fram detaljerade vårdprogram ger en överblick och helhetsbild och skapar dessutom trygghet såväl för patienten som för våra medarbetare. I en processorienterad organisation finns det tydliga och väl kända överenskommelser om vem som gör vad för patienten, längs med hela vägen. För patienterna innebär det t.ex. att vi fångar upp dem även efter utskrivning och kan på så sätt bättre förhindra att de blir sjuka igen i framtiden. För oss i vården innebär det att vi får feedback på vårt arbete och får veta om vår vård gett resultat. Att få feedback och få veta att man gör ett bra jobb är kanske den viktigaste källan till arbetsglädje som finns.

I en processorienterad organisation får vi redskap som gör att tillgängligheten till vården förbättras. När processerna kartläggs uppenbarar sig flaskhalsarna och onödiga väntetider och köer kan minskas. Onödigt dubbelarbete kan tas bort samtidigt som riskerna att patienterna hamnar mellan stolarna minskar. I en processorienterad organisation tas medarbetarnas kunskap, erfarenheter och kompetens bättre tillvara, men för att komma dit krävs det kompetenshöjande insatser i hela vårdkedjan. Dessa insatser ska i detta skede av införandet av processer göra så att våra medarbetare kan utvecklas i takt med arbetslivets krav.

De fem första beslutade processerna inom Landstinget Blekinge är: stroke, människor med höftfrakturer, unga gravida kvinnor, människor med beroendeproblematik och barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Processerna är valda utifrån ett antal olika kriterier, bland annat att aktörer från olika organisationer medverkar och att det finns nationella riktlinjer att utgå ifrån.

Vi ska i förprojektet:
Genom verksamhetsträffar, kompetensdialoger och arbetsplatsträffar kartlägga individuella behov av kompetensutveckling hos samtliga medarbetare på två av dessa fem vårdprocesser och därefter klargöra hur resultatet av kartläggningen ska användas för att förnya och utveckla medarbetarnas kompetens. Kartläggningen ska också ge svar på hur vi kan skapa en attraktiv och utvecklande arbetsplats med satsning på ledarskap, medarbetarskap och strävan efter friskare arbetsplatser.

Kompetensutveckling inför processorientering handlar i första hand om att ta reda på hur egentligen vi åstadkommer nytta för våra patienter. I praktiken innebär det att skaffa oss bättre förståelse för varandras arbete och hitta ett sätt att lita på varandra så att var och en gör sitt för patientens bästa. Själva syftet med processorientering är att vi vill förbättra oss och förbättringar kräver påfyllning av kompetens. När murarna rivs och vi får arbeta över gränserna skapas delaktighet, engagemang och arbetsglädje och förståelse om den egna rollen i kedjan.

Att övergå till ett processorienterat arbetssätt handlar om att skapa en ny kultur, nya värderingar och ett nytt förhållningssätt. Det handlar också om att hitta engagerade ledare som går i täten och förstår detta viktiga arbete, istället för att gömma sig i sina rutor där de trivs bra och kan strunta i andra. Alla måste vara delaktiga i detta arbete och alla måste vara beredda på att utmana dödläget och att vilja förändra och förbättra sig.

Delaktighet: Vi kommer att kommunicera och låta samtliga medarbetare förstå vinsterna med processorienteringen och kompetensutveckling kopplat till denna. Ledarskapet: Det traditionella ledarskapet måste ersättas med ett entreprenörskap med ledare som vågar göra fel och släpper loss medarbetarnas krafter. Uthållighet: Vi måste skapa beredskap för att processorienteringen måste få ta tid och att det kan bli en skakig period med ev. maktomfördelningar.

Syfte

Projektet ska inventera kompetensbehovet hos samtliga medarbetare på de avdelningar och vårdinrättningar som ingår i de två utvalda vårdprocesserna. Syftet är att de ska kunna möta de omställningskrav som inom en snar framtid kommer att ställas på dem. Vi vill också stärka den enskildes kompetens och konkurrenskraft på arbetsmarknaden i syfte att motverka övertalighet och utanförskap. Vår verksamhet precis som all annan offentlig verksamhet konkurrensutsätts idag på ett helt annat sätt än förut och detta skapar ett ännu större behov av kompetensutveckling. Vi vill också analysera individens utvecklingsbehov utifrån de förändrade krav från patienter, brukare, brukarorganisationer och anhöriga. Även omvärldens krav och nya strukturer i samhället kommer att speglas i vårt förprojekt.

Ett processorienterat arbetssätt innebär stora omställningskrav för medarbetarna. Det kommer att krävas nytänkande, flexibilitet, rörlighet och arbete över enhetsgränserna. Förprojekteringen ger oss och våra samverkansparters tillfälle att lägga upp stategier för hur vi ska nå målen. Ett sista syfte är också att öka effektiviteten genom kompetenshöjande insatser.

Vår förprojektering och efterföljande genomförandeprojekt ska ses som ett pilotprojekt vars erfarenheter är värdefulla för hela organisationen och vården i hela regionen. Resultaten kommer att leva vidare bl.a. genom att vi fortsätter insatserna gentemot de resterande tre vårdprocesserna. Vi kommer att avsätta tid i förprojektet för att sprida våra erfarenheter och ideer vidare. I genomförandeprojektet är tanken att vi ska använda portfoliomodellen för kompetensutveckling.

Målsättning

Att samtliga medarbetare på avdelningar eller organisationer kopplade till dessa två vårdprocesser som jobbar mer än 50% ska vara tillfrågade om de vill delta i en förstudie till ett kompetensutvecklingsprojekt.

Att mer än 70% av dessa tillfrågade vill delta i projektet.

Att vi för samtliga dessa anställda kan fastställa kompetensutvecklingsbehovet och att vi har tagit fram en individuell kompetensutvecklingsplan som beskriver den enskildes kompetensutvecklingsbehov på kort och lång sikt. Målet är att säkerställa även den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Att vi med projektet kan skapa rutiner och system som säkerställer vår förmåga till analys av kompetensförsörjningsbehovet på kort och på lång sikt. Portfoliomodellen är en metod vi ska undersöka om den är tillämpbar.

Förprojektet ska resultera i en ansökan om ett genomförandeprojekt med kompetensutvecklingsinsatser riktade till alla medarbetare som arbetar i de två tidigare nämnda processerna. Landstingets Kompetenscentrum får därefter i uppdrag att utifrån dessa kartlagda kompetensutvecklingsbehov samordna, utforma, planera och organisera utbildningsinsatserna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Blekinge ansvarar för att miljöer och verksamheter ska utvecklas på ett sådant sätt att hinder för en jämlik tillgänglighet till vård och behandling för personer med funktionsnedsättning kan minskas eller helt undanröjas. Tillgänglighetsaspekten ska i detta projekt beaktas såväl ur ett personal- som ur ett patientperspektiv.

De insatser som sker i projektet ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionshinder. Detta gäller såväl fysisk tillgänglighet (utbildningslokaler etc.) som förmågan att kommunicera med andra med hjälp av t.ex. hörslinga och teckentolkning. Det handlar också om att information och annan dokumentation i förprojekteringen ska kunna presenteras i alternativ form exempelvis blindskrift och ljudband. Vid behov har vi för avsikt att tillhandahålla dessa alternativa former för information.
Det handlar också om köp av tjänster i projektet. Vid köp av tjänster, konsulter för projektet kommer krav på kompetens kring tillgänglighet att ställas.
Vi kommer också att undersöka och möjliggöra för om någon som vi anställer i projektet skulle behöva särskild anpassning på sin arbetsplats för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg