Logotyp på utskrifter

KLIF-Kompetenser och läroplanen i förskolan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBUF
KontaktpersonLena Bertilsson
E-postlena.bertilsson@utb.kristianstad.se
Telefonnummer0733-13 61 62
Beviljat ESF-stöd7 160 234 kr
Total projektbudget7 160 234 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet riktar sig till förskollärare, barnskötare och rektorer i Kristianstads kommun. Syftet är att tydliggöra rollfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i förskolan och ge personalen stöd i deras egna upplevda brister inför kraven i förskolans nya läroplan.
Projektets intention är att motverka konflikter, stress och ohälsa och att detta i förlängningen förebygger långtidssjukskrivningar och stärker personalens kompetenser mot de ökade kraven på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Bakgrund
Inom Kristianstads kommun har det varit många nerdragningar i förskolan med ökad barntäthet som följd de senaste åren. 20110701 kommer det en ny läroplan för förskolan med ökade och nya krav, detta sammantaget ökar arbetsbelastningen på de anställda. Redan nu har många anställda signalerat att man har fått högt blodtryck, spänningshuvudvärk med mera på grund av större barngrupper och färre personal. I undersökningar visar det sig att kvinnodominerade arbetsplatser har ett högre antal sjukskrivna. Enligt en undersökning gjord i 31 Europeiska länder av Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) visar det sig att bara 25 % av arbetsplatserna har rutiner för att hantera den arbetsplatsrelaterade stressen, och 84 % av cheferna inom utbildningssektorn känner oro för stressen på arbetsplatsen.
I den nya läroplanen särskiljer man mer på yrkesgrupperna än den tidigare läroplanen. I många år har det funnits diskussioner mellan barnskötare respektive förskollärare vem som ”ska” göra vad. På förskolorna har det varit olika i hur och om man tidigare har haft diskussioner om förskollärares och barnskötares olika arbetsuppgifter och roller i det pedagogiska arbetet. På en del förskolor har detta gett upphov till underliggande konflikter genom åren. Detta har gett upphov till frustration, stress och risken är att detta ökar när man dels får ökade krav på sig och då det sannolikt kan bli heta och infekterade diskussioner om yrkeskategoriernas arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan leda till ohälsa och i förlängningen långtidssjukskrivningar.
Rent historiskt har förskolans roll de senaste 20 åren gått från att vara mer omsorg under Socialdepartementet till att vara målstyrt med barnens lärande i fokus under Barn- och utbildningsdepartementet. Många av arbetstagarna har en äldre utbildning och det finns även personal med utbildningar från andra länder vars innehåll inte motsvarar de krav som ställs i den nya läroplanen. Ovanstående punkter kan ge upphov till känslan att man inte klarar av sitt arbete, inte duger längre eller inte lever upp till dagens krav. Efter nerskärningar under de senaste åren finns det en stress över att man inte hinner med de ökade kraven och man har haft svårigheter att hitta sina nya arbetsrutiner. Erfarenheter från ett tidigare ESF- projekt ”Förskola för framtiden” visa att deltagarnas självförtroende stärks och att man har hittat nya arbetsmetoder som främjar arbetstillfredsställelsen och ökar måluppfyllelsen i verksamheten, genom att öka arbetstagarnas egna kunskaper inom specifika områden.

Erfarenheter från tidigare genomförda projekt inom kommunen visar att det ger mer genomslagskraft när man gör kommunövergripande insatser.
Som underlag till ansökan har en situationsanalys gjorts av en referensgrupp besående av en rektor, en förskollärare, Barn- och utbildningsförvaltningens Utvecklingschef, projektkoordinator och representanter från båda fackförbunden (Kommunal och Lärarförbundet). I referensgruppen kommer det även att ingå en barnskötare. Ur diskussionerna med referensgruppen framkom behoven som ligger till grund för utformningen av projektansökan.
Mobiliseringsfas
Arbetsplatserna och rektorerna har olika behov och förutsättningar för att kunna arbeta med yrkesroller och arbetsorganisationen. Under mobiliseringsfasen ska dessa behov kartläggas i diskussionsgrupper med ansvariga rektorer och genom enkäter. De individuella behov som personalen själva upplever att de behöver för att må bra på sina arbetsplatser och kunna möta de högre krav som ställs i läroplanen ska kartläggas. För att göra en djupgående analys av orsakerna till eventuella konflikter och ohälsa på arbetsplatserna kommer en extern forskare anlitas. Utifrån det insamlade materialet kommer en planering göras av de behov av insatser som uppkommer i undersökningen.
Referensgruppen kommer att vara med i diskussionerna och analysen av undersökningarna och upplägget av genomförandefasen.
Genomförande
Det kommer att genomföras olika kompetensutvecklingsinsatser utifrån de behov som framkommer i mobiliseringsfasen. Dels kommer det att finnas insatser för varje yrkesgrupps specifika behov, men också för varje arbetsplats behov och de specifika individuella behov som personalen har vilka framkommer ur enkätundersökningen. Rektorerna kommer att samlas regelbundet under projekttiden för att få handledning och ha möjlighet till att diskutera hur man tydliggör ledarskapet och utvecklar arbetsorganisationen. I rolldiskussionerna på arbetsplatserna kommer det också behövas handledning och diskussioner hur arbetsorganisationen kan utvecklas och förbättras, så att alla upplever att de kan påverka sin arbetssituation och känner sig respekterade för sin kunskap, kompetens och yrkesroll. Det planeras att anställa fyra Processledare på 50 % vardera, som kommer att vara de som handleder ute på arbetsplatserna och i yrkesgrupperna. Inom varje skolområde kommer det att genomföras studiecirklar med inriktningar utifrån kartlagda behov. Till dessa införskaffas lämplig litteratur.

Syfte

Avsikten med projektet är att motverka långtidssjukskrivningar och ohälsa för förskollärare, barnskötare och rektorer/förskolechefer i Kristianstads kommuns förskolor.
Mobiliseringsfasen
Syftet med mobiliseringsfasen är att identifiera behoven som finns på de olika förskolorna och inom de olika yrkeskategorierna inför den nya läroplanens införande 2011-07-01, och att göra en plan för genomförandefasen.
Genomförandefasen
Rollfördelningen i förskolan ska tydliggöras utifrån det som framkommer i mobiliseringsfasen. Personalen ska ges stöd i deras egna upplevda brister inför den nya läroplanen. Projektets intention är att motverka stress, konflikter och ohälsa, och att detta i förlängningen förebygger långtidssjukskrivningar.

Målsättning

Mobiliseringsfasen
Mål 1
Identifiera förskollärarnas, barnskötarnas, rektorernas och de olika förskolornas behov av stöd i rollfördelningsdiskussionerna utifrån den nya läroplanen. Genom att identifiera detta kan man planera lämpliga åtgärder i genomförandefasen för att diskussionerna ska leda till en större förståelse och acceptans för varandras behörigheter, kompetenser och styrkor, och att det i förlängningen ska leda till ett bättre arbetsklimat och färre sjukskrivningar.
Mål 2
Undersöka förskollärares, barnskötares och rektorers behov av kompetensutbildning för att motsvara de nya kraven i läroplanen. Via en enkät få fram ett underlag för riktade aktiviteter i genomförandefasen som motsvarar målgruppens behov samt minskar stress och känslan av otillräcklighet.
Genomförande
Mål 1
Arbeta med rollfördelningsdiskussionerna på förskolorna och i yrkesgrupperna för att deltagarna ska få ökad förståelse och acceptans för varandras yrkesroller och styrkor. Detta leder förhoppningsvis till att alla yrkesgrupperna känner sig styrkta i sin yrkesroll, att man kan arbetar fram förändringar i arbetsorganisationen, det vill säga arbetsfördelningen och vem som ansvarar, och att det utifrån det blir ett bättre arbetsklimat, mindre stress och färre sjukskrivningar.
Mål 2
Ett mål med projektet är att höja deltagarnas kompetenser för att bättre leva upp till den nya läroplanens krav. Detta för att få deltagarna att känna att de duger i sitt arbete, få bättre kompetens och finna nya arbetsmetoder som kan minska stress och frustration. Deltagarna stärker på detta sätt också sin position på arbetsmarknaden.
Mål 3
Minst 80 % av deltagarna ska efter projektet värdera sin egen upplevda arbetssituation minst ett steg bättre på en upprättad skala. Mätning görs i mobiliseringsfas och vid utvärdering våren 2013.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att förlägga alla föreläsningar i lokaler som är handikappanpassade och där det vid behov finns hörslingor. I inbjudan ska man ta upp hänsyn till astmatiker. Information som ges ut och läggs ut på hemsida ska skrivas i lättläst textformat. Alla arbetsplatserna är handikappanpassade.
Projektet syftar till att öka förståelsen mellan varandra och medvetet skapa arbetsplatser där alla oavsett förutsättningar känner sig respekterade. Målet är att ingen ska känna sig kränkt eller diskriminerad.

Jämställdhetsintegrering

Mobiliseringsfasen
I mobiliseringsfasen undersöks mäns och kvinnors upplevda situation på arbetsplatsen, dels genom enkätundersökningen och dels genom att analysera svaren på Kristianstads kommuns medarbetarenkät 2010. En Swot-analys görs.

Genomförande
En av aktiviteterna riktade till alla deltagarna planeras vara en teaterföreställning eller en föreläsning med efterföljande diskussioner. I de grupper som processledarna ska handleda ute på arbetsplatserna ska det finnas ett jämställdhetstänkande, som till exempel hur könsmönstren skapas och upprätthålls och hur man värderar varandras kunskaper och kompetenser. I Kristianstads kommun finns det genuspedagoger som kan hjälpa styrgruppen att utifrån genomförda Swot- analysen lyfta jämställdhetsintegreringen under projektet.
Eftersom forskning visar att kvinnodominerade arbetsplatser har ett högre antal sjukskrivna är intentionen att denna grupp ska stärkas och må bättre genom de insatser som görs under projektet, som till exempel de handledda mötena på arbetsplatserna och kompetensutvecklingen
Under hösten 2012 kommer Kristianstads kommun att genomföra en medarbetarenkät- undersökning om då ska analyseras och jämföras med den som görs 2010. Svaren i den ska analyseras utifrån män och kvinnor. Utvärderaren ska under projektets gång följa upp hur deltagarna upplever sin arbetssituation och deras upplevda möjligheter till att bredda sitt arbetsfält.

Transnationellt samarbete

För att få perspektiv och andra infallsvinklar kommer projektledningen att söka kontakt med andra länder där ungefär samma problematik finns. Ett land där arbetsförhållandena mellan yrkesgrupperna liknar Sverige är Slovenien. Där finns assistenter och lärare som arbetar tillsammans i barngrupperna men med olika ansvar för planering och genomförande. Då även deras läroplan påminner om den svenska förskolans läroplan kan ett utbyte och samarbete vara givande för båda länderna.
Mobiliseringsfasen
Under mobiliseringsfasen kommer projektledningen att ta kontakt och initiera ett samarbete med motsvarigheten till en kommun i Slovenien. Syftet med detta är att båda länderna ska lyfta fram och diskutera arbetsorganisationen och kompetensutvecklingen på förskolor, för att ur olika kulturella perspektiv kunna arbeta fram en ny hållbar arbetssituation och stötta kompetensutvecklingen på kvinnodominerade arbetsplatser. Ett planeringsmöte kommer att hållas.

Genomförandefasen
I genomförandefasen planeras erfarenhetsutbyte med förskolor och övergripande nivå motsvarande kommun. Kommunikationen kommer att ske via mail, videokonferenser och till exempel Skype. Det är tänkt att man gör studiebesök i varandras länder för att mer ingående diskutera arbetsorganisation, yrkesroller, ledarskap, kompetensutveckling, attityder till kvinnodominerade arbetsplatser och jämställdhetsfrågor. Vinster för båda länderna kan vara att delge varandra både positiva och negativa erfarenheter för att på detta sätt hjälpa varandra att utveckla nya arbetsmetoder och motverka ohälsa på arbetsplatserna, och stärka gruppens konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Deltagande aktörer

  • Albogårdens förskola
  • Allö förskola
  • Arkelstorps förskola
  • Backsläntens förskola
  • Bjerevångens förskola
  • Björkets förskola
  • Boställets förskola
  • Centrals förskola
  • Charlottesborg
  • Femöringens förskola
  • Fullriggarens förskola
  • Furets förskola
  • Fyrens idrottsförskola
  • Gamlegårdens förskola
  • Gustav Hellströmskolan
  • Helgedahls förskola
  • Kalvalyckans förskola
  • Kiaby skola förskola fritidshe
  • Kryddgårdens idrottsförskola
  • Kulladals förskola
  • Kämpaställets förskola
  • Kärnhusets-Öllsjögårdsförskola
  • Lekholmens förskola
  • Linderöds förskola
  • Lingenäs förskola
  • Månsagårdens kulturförskola
  • Möllegårdens förskola
  • Näsbygårdens förskola
  • Näsbyvillans förskola
  • Parks förskola
  • Prästabackens förskola
  • Sandvaktarens förskola
  • Sjögårdens förskola
  • Skogsgläntans förskola
  • Smedjegårdens förskola
  • Snödroppens förskola
  • Sommarlusts förskola
  • Svalans förskola
  • Sånnaskolan F-3
  • Tallbackens förskola
  • Talldungens förskola
  • Tvedegårds förskola
  • Uddegårdens förskola
  • V Vrams förskola
  • Villaskolan
  • Vånga förskola
  • Vä förskola
  • Åsums förskola
  • Änglagårdens förskola
  • Ängsgårdens förskola
  • Ängslyckans förskola
  • Öllsjö förskola
  • Önnegården

Kommun

  • Kristianstad