Logotyp på utskrifter

KILAS - Kompetensutveckling i Landskrona och Svalöv

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStadsledningskontoret
KontaktpersonAnnika Rundblad
E-postANNIKA.RUNDBLAD@landskrona.se
Telefonnummer0418-47 08 90
Beviljat ESF-stöd4 961 870 kr
Total projektbudget4 961 870 kr
Projektperiod2011-04-01 till 2013-03-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan små och medelstora företag och dess medarbetare, så att de bättre kan möta omvärldens krav på kompetens och flexibilitet samt förändrade förutsättningar.

Bakgrund

Landskrona stad och FöretagsAlliansen i Svalöv genomförde våren -09 varsin förprojektering, finansierade av socialfonden. Resultatet av analyserna i förprojekteringen visade på liknande behov i de båda kommunerna, se text nedan samt bilagor–Kartläggning förprojektering. Tack vare den geografiska närheten är det möjligt samordna utvecklingsinsatserna. Dels för att öka de positiva effekterna av insatserna, dels för att öka samverkan mellan företagen över kommungränsen. Vi ser också att insatserna kan genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt genom ett samordnat genomförande.
Landskrona genomför en satsning för att staden ska kunna lyfta. Det finns många företag i staden som skulle kunna växa med rätt insatser. En stor del av näringslivet utgörs av tillverkningsindustri. För att möta konjunktursvängningar måste företagen bli bättre på att behålla och utveckla befintliga medarbetare och samtidigt skapa förutsättningar för att rekrytera ny arbetskraft.
Näringslivet i Svalövs kommun omfattar orterna Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Teckomatorp, Tågarp, och Svalöv. Här återfinns bl.a. turismnäringen, lantbruk, växtförädling och livsmedelsproduktion såväl som tillverknings- och serviceföretag. Samlat sett finns det mycket stor tillväxt- och utvecklingspotential bland kommunens företag.
Näringslivet i Landskrona och Svalöv domineras av små och medelstora företag. Dessa utgör ingen homogen grupp. Ändå finns många likheter vad gäller utvecklingsbehov för ökad tillväxt, effektivitet och utvecklingskraft. Detta gör det möjligt att samla företagen i ett gemensamt utvecklingsprojekt, ett sk flerföretagsprojekt. De gemensamma behoven handlar i första hand om att kunna ställa om och anpassa verksamheten utifrån nya förutsättningar. För att tillgodose dessa behov räcker det inte med traditionell utbildning där effekterna riskerar att stanna kvar i utbildningslokalen. Det krävs ett utvecklingsarbete där medarbetarnas kompetensutveckling sätts in i sitt sammanhang och kompletteras med utveckling av arbetssätt och strukturer på arbetsplatsen. Något som kräver en arbetsform som förankrar utvecklingsarbetet och skapar ett ansvarstagande hos deltagande aktörer.
Projektet är utformat som ett flerföretagsprojekt för att i största möjliga utsträckning kunna utnyttja de samverkans och synergieffekter som uppstår i ett sådant . En grundläggande tankare med projektet är att stimulera till entreprenörskaps och innovationstänkande vid gemensamma träffar och aktiviteter. Genom att träffas och utbyta erfarenheter skapas forum för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av idéer som i dagens läge inte finns i Landskrona och Svalöv.

Utvecklingsarbetet inleddes med förprojekteringar i respektive kommun. I Landskrona genomfördes en 2009-01-15 - 2009-07-14 (se bilaga Slutrapport KILA - förprojektering). 25 företag deltog. Totalt medverkade 373 anställda varav 63 kvinnor och 310 män. Förprojekteringen i Svalöv genomfördes våren 2009. Denna innefattade 14 företag med totalt 265 anställda varav 72 kvinnor och 193 män. Syftet med förprojekteringen var att:
1 Erbjuda medarbetare i företag från Landskrona och Svalöv utvecklingsmöjligheter genom att delta i förprojekteringen
2 Verifiera behovet av kompetensutveckling (kartläggning)
3 Precisera behovet och ta fram förslag till kompetensutvecklingsinsatser (workshop)
4 Planera kompetensutvecklingsinsatser/genomförandefas (analys av resultat från kartläggning och workshops samt planering av insatser)
Samtliga medarbetare och chefer hade möjlighet att delta i förprojekteringens kartläggning. Genom sin medverkan i kartläggningen och i diskussioner kring utveckling på arbetsplatsen har de varit med och påverkat prioriteringen av utvecklingsinsatserna i genomförandet. Förprojekteringen visade på tre typer av behov som motsvaras av utvecklingsinsatser i genomförandefasen.
1 Förändringsledning - Förprojekteringen visade på behov inom företagen att bli bättre på att arbeta med utveckling och förändring. Det behövs ett tydligare helhetsperspektiv där medarbetarnas kompetensutveckling sätts in i sitt sammanhang och kompletteras med utveckling av arbetssätt, organisation och strukturer på arbetsplatsen, se bilagor Kartläggning - Förprojektering. Behovet motsvaras av utvecklingsinsatserna 1.11 och 2.10 - Fortlöpande ledarstöd – Verksamhetsutveckling, se bilaga Utvecklingsinsatser - Utbildning och innehåll. Det fortlöpande ledarstödet bygger på den pedagogiska modell som beskrivs i vägledningsmaterialet - Att göra ett bra jobb - ett stöd för att utveckla verksamheten och dess medarbetare (M. Anttila m fl 2006 SKL). Basen i modellen utgörs av dialog kring frågor som är centrala för individens, gruppens och verksamhetens utveckling. Genom att ta utgångspunkt i uppdraget - och utmaningarna i detta, lägger man fokus på det som behöver förbättras i sättet att arbeta - innan man definierar lösningarna. Det innebär att man inte låser sig vid traditionella, förutbestämda lösningar utan frigör utvecklingsidéer från ett helhetsperspektiv och kombinerar kompetensutveckling med utveckling av arbetssätt och strukturer på arbetsplatsen, vilket ofta leder till okonventionella och effektiva lösningar. Idén är att sätta in utvecklingen i ett sammanhang och därmed skapa förutsättningar för att deltagarna ska kunna och vilja ta ägarskapet för utvecklingsarbetet - att utveckla verksamheten genom dess medarbetare.
2 Gemensamma utvecklingsområden - Förprojekteringen visade på ett antal utvecklingsbehov/-områden som är gemensamma för alla eller flera av företagen. Dessa områden handlar bl. a om att utveckla kompetenser inom målstyrning, marknadsbearbetning/-föring, effektivisering av arbetsprocesser, m.m. se bilagor Kartläggning-Förprojektering. Behoven motsvaras av insatserna 1.1 - 1.10 samt 2.1 - 2.9. se bilaga Utbildningsplan samt bilaga Utvecklingsinsatser-Utbildning och innehåll. De gemensamma aktiviteterna innefattar delar med fokus att främja mångfaldsarbete och likabehandling på arbetsplatserna samt motverka diskriminering. Arbetsmiljön är avgörande för de anställdas välbefinnande och trivsel. En hälsofrämjande arbetsplats utmärks av god arbetsorganisation, bra ledarskap, stort eget inflytande över sin situation samt gott socialt stöd kollegor emellan. Projektets arbete med arbetsmiljö kommer bl.a. fokusera på kunskap kring hur långtidssjukskrivningar förebyggs. Vi kommer att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor för att öka medvetandet kring dessa områden. Mångfald kommer att ses som ett alternativ till utveckling av affärer och verksamhet.
3 Specifika utvecklingsområden- Förutom tidigare nämnda behov visade kartläggningen och workshopen på ett antal utvecklingsbehov som är individs och företagsspecifika. Behov med för få deltagare för att skapa en gemensam utvecklingsinsats, se bilagor Kartläggning-Förprojektering. Behoven motsvaras av utvecklingsinsatserna 1.12–1.30 samt 2.11–2.33. Exempel på specifika utvecklingsinsatser är: utbildning i publiceringsprogram, kvalitetsarbete och affärsledningssystem, se bilaga - Specifika Utbildningar.
De planerade insatserna kommer till största del genomföras ute i företagens lokaler. Detta dels ur en ekonomisk aspekt, dels ger det en möjlighet för de anställda att visa upp sitt företag. Ett sätt för medarbetarna att hålla sig uppdaterade kring händelser i projektet samt delaktiga i genomförande av aktiviteterna. Genom att ansvara för en aktivitet involveras samtliga anställda och de hålls informerade om aktiviteterna.
Med utgångspunkt i de behov som synliggjorts och prioriterats i förprojekteringen genomförs ett utvecklingsprojekt för att för stärka de deltagande medarbetarna och företagen - att stå bättre rustade för att möta förändrade krav och förutsättningar. I första hand ska projektet stödja de medarbetare och företag som deltar. I andra hand ska projektet kunna användas som modell/processtöd för att stödja såväl förprojekterings- som genomförandefaser i andra projekt/ företag i Sverige.

Syfte

Förprojekteringarna visade på behov av kompetensutveckling - för att deltagande medarbetare och företag ska få bättre förutsättningar att möta nya krav och förutsättningar. Kartläggningarna och analysen visade både på gemensamma behov av kompetensutveckling och också behov som är specifika för respektive medarbetare/företag.

Syftet med projektet är att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan deltagande medarbetare och företag - så att de bättre kan möta förändrade förutsättningar och omvärldens krav på kompetens och flexibilitet.

Syftet med kompetensutvecklingsinsatserna är att skapa en ökad tillväxt och effektivitet för de deltagande företagen.

Medlet är att genomföra kompetensutveckling inom de områden/behov som medarbetarna prioriterat i samband med kartläggning, workshop och avstämningar under förprojekteringen, se bilagor kartläggning samt bilaga – Utvecklingsinsatser – utbildning och innehåll.

I första hand ska projektet stödja de medarbetare och företag som deltar. I andra hand ska projektet kunna användas som modell/processtöd för att stödja såväl förprojekterings- som genomförandefaser i andra projekt/ företag i Sverige.

Målsättning

Syftet med projektet är att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan deltagande företag och dess medarbetare - så att de bättre kan möta förändrade förutsättningar och omvärldens krav på kompetens och flexibilitet. Därmed kommer de mätbara projektmålen att kopplas till detta syfte.

Med utgångspunkt i resultaten av förprojekteringen har vi definierat följande mätbara projektmål:
1. Att vi får tillräckligt många deltagare för att genomföra de planerade utvecklingsinsatserna under genomförandefasen.
2. Att tillfrågade samverkanspartners medverkar i de utvecklingsinsatser där de planerats medverka till 80-100%
3. Att det definierade syftet med respektive utvecklingsinsats uppnås
4. Att få minst 60 % svarsfrekvens i uppföljning av enkätundersökning/kartläggning i förprojekteringen för att synliggöra effekter avseende utvecklingsbehov
5. Att man via den upprepade enkätundersökningen kan visa på att utvecklingsbehoven inom prioriterade områden minskat
6. Att man via den upprepade enkätundersökningen kan visa på att man kommit längre i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet för funktionshindrade än vid förprojekteringen
7. Att det nätverk som skapats via Fortlöpande ledarstöd – Verksamhetsutveckling tillför så stort värde för utvecklingen av och lärandet mellan verksamheterna, att det består även efter genomförandeperioden, dvs. att det lett till ett strategiskt påverkansarbete

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det finns två perspektiv på tillgänglighet för personer med funktionshinder i genomförandefasen.

Det ena avser möjligheten för funktionshindrade att delta i utvecklingsinsatser - Vi kommer att säkerställa att ingen deltagare ska utestängas eller få sämre förutsättningar att delta p.g.a. funktionshinder.

Den andra avser att genomföra utvecklingsinsatser som gör att deltagande medarbetare och företag blir bättre på att säkra tillgänglighet för funktionshindrade i sin verksamhet. Sådana aktiviteter kommer att integreras i genomförandefasens utvecklingsinsatser.

Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade i de olika verksamheterna belystes i Förprojekteringen. Det handlade dels om nuläget, dvs. hur man arbetar med tillgänglighetsfrågor idag (från inte alls till att man har ett systematiskt och etablerat sätt att arbeta med och följa upp området). Dels om framtiden i form av vad man kan se att man bör förbättra i arbetet med att säkra tillgänglighet för personer med funktionshinder.

Kartläggningen visade att 80 % av respondenterna svarade - Det finns varken planerade eller genomförda aktiviteter för att öka tillgängligheten för funktionshindrade (se bilagor Kartläggning - förprojektering). Endast ett fåtal svarade att de har en policy, har planerat eller genomfört insatser för att främja tillgänglighet. Knappt 5 % av respondenterna svarade dock att man arbetar utifrån ett etablerat sätt för att fortlöpande följa upp och arbeta med förbättringar avseende tillgänglighet.

Vad gäller behovet av förbättringar visade enkäten att de flesta lyft fram de fysiska förutsättningarna, kopplat till rörelsehinder, som förbättringsområde, dvs. ramper, hissar etc. Det handlade mindre om syn, hörsel, förmåga att kommunicera och andra faktorer som kan påverka en persons möjligheter att ta del av eller vara anställd i olika verksamheter. I kartläggningen var det m a o primärt behoven av fysisk anpassning som lyftes fram som förbättringsområden. Restauranger och kontor angav att de hade en god tillgänglighet. Tillgängligheten är relativt god till information från företagen men utearbetet och till viss del fabriksarbetet är inte anpassat för personer med funktionsnedsättning.

Det finns en stor förbättringspotential och genom att integrera tillgänglighetsfrågorna i utvecklingsinsatserna kan genomförandefasen bli en viktig faktor för verksamheterna att komma från ord till handling och lyfta arbetet med insatser för alla typer av tillgänglighetsproblem. Genom kartläggningen och analysen har frågan gällande tillgänglighet lyfts fram och under genomförandefasen kommer frågorna att lyftas fram ytterligare. Dels i form av breda insatser, fokuserade på hur de deltagande medarbetarna och företagen som grupp kan bli bättre inom området. Dels i form av lokala insatser med utgångspunkt i förutsättningar för att varje enskilt företag ska kunna utveckla tillgängligheten. I genomförandefasen kommer vi genom uppföljning att säkerställa ökade kunskaper hos deltagarna om tillgänglighet och funktionsnedsättning.

Med ett arbete för att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta får man också en bredare rekryteringsbas, när företaget står inför tillväxt. Tack vare kartläggningen kan man mäta effekter av utvecklingsinsatserna under genomförandefasen. Rimligtvis bör man bl. a kunna se att färre svarar att man inte gör någonting och att fler svarar att man har ett etablerat arbetssätt...

Jämställdhetsintegrering

I förprojekteringen belystes utvecklingsbehoven kopplat till jämställdhetsarbetet utifrån nuläget, dvs. hur verksamheterna arbetar med jämställdhetsfrågor idag. Dels om framtiden i form av vad man kunde se att man borde förbättra i arbetet med jämställdhet, se bilagor Kartläggning - förprojektering.

Jämställdhetsfrågorna i genomförandefasen:

Kartläggningen av nuläget visade att det inte görs särskilt mycket avseende jämställdhet i företagen och att det som görs mest handlar om att man har en policy. Det är få som anger att de genomför konkreta aktiviteter för att åstadkomma förändringar för ökad jämställdhet. I genomförandefasen ska utvecklingsinsatserna leda till att fler företag gör något och går från att ha en policy, till att genomföra konkreta åtgärder. I insatserna ska erfarenheterna från de företag som svarat att de har ett etablerat sätt att fortlöpande arbeta för en ökad jämställdhet, tas tillvara.

Vad gäller områden där man såg ett behov av förbättringar visade kartläggningen att de flesta lyft fram ett behov av en jämnare fördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. De frågorna kommer m a o att lyftas i de olika utvecklingsinsatserna. Det kommer dock även att genomföras insatser för att utveckla synsättet och attityden kopplat till jämställdhetsfrågorna. Att påverka synsätt och attityd utgör förmodligen en av de största utmaningarna.

Utöver att integrera jämställdhetsfrågorna i utvecklingsaktiviteterna kommer detta perspektiv även att tillämpas i andra moment i projektet, t ex i samband med upphandling av externa tjänster.

Vi kommer i projektet att använda oss av Sveriges Kommuner och Landstings metod för jämställdhetsintegrering, 4R-metoden. Samtliga deltagare kommer att få del av jämställdhetsinformation såväl som bli engagerade i arbetet med jämställdhet.
Metoden är ett stöd i att analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoden ger en bra nulägesanalys och ett diskussionsunderlag för hur man bör förändra verksamheten för att möta behov från män och kvinnor.
Metoden syftar till att besvara frågan vem som får vad och på vilka villkor. Genom att analysera verksamheten utifrån fyra aspekter kan man upptäcka de könsmönster som styr verksamheten och ge svar på frågan hur arbetet kan förändras.
De fyra områdena som diskuteras är:
Representation: där man ser till hur könsfördelningen ser ut på alla nivåer i beslutsprocessen
Resurser: där man ser på hur resurser så som tid, pengar och utrymme fördelas mellan män och kvinnor
Realia: där man diskuterar vilka värderingar och normer det är som styr verksamheten, på vilka villkor män och kvinnor får vara med och utforma verksamheten
Realisation: där man tillsammans diskuterar fram en vision för hur man vill att jämställdhetsarbetet i verksamheten ska se ut samt sätter upp mål för att uppnå detta.

Utvecklingsinsatserna i genomförandefasen baseras på en kartläggning av utvecklingsbehov. Samtliga medarbetare, oavsett kön, har haft möjlighet att besvara kartläggningen och påverka innehållet. Ingen kommer att hindras från att delta i insatserna på grund av kön, alla utbildningsinsatser är öppna för samtliga deltagare.

Samarbetspartners

  • FöretagsAlliansen

Deltagande aktörer

  • BasMetal AB
  • Blue & Green AB
  • Bodbörsen AB
  • BRG Pack
  • DanByggen AB
  • DataPryl.se
  • Ekdahls Plåtindustri
  • Filton AB
  • Hotel Öresund
  • Iceva AB
  • Karling Fasad AB
  • KeillerBrand Solution
  • Kupolium AB
  • Kågeröds Motorcenter
  • Landskrona Boll och Idrotts Sä
  • LANS Mekaniska verkstad AB
  • Lumek
  • Lydotec
  • Norrvidinge Maskinstation AB
  • Ohlssons i Landskrona AB
  • OP Enteprenad AB
  • Rantzows mekaniska verkstad
  • RAPS
  • Restaurang Pumphuset
  • Ring Knutstorp
  • SIA Lustgården Lager/kontor
  • SkåneMöllan
  • Stenestad Hästklinik
  • Svalöv Stormarknad ICA
  • Unisport Scandinavia AB
  • Wasberger AB Landskrona
  • Västergård snickeri AB
  • Ylvano AB
  • Öresundsbild

Kommun

  • Landskrona
  • Svalöv