Logotyp på utskrifter

Jobbzonen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMerit utbildning AB
KontaktpersonHilding Åkerman
E-posthilding.akerman@meritutbildning.com
Telefonnummer040-215045
Beviljat ESF-stöd8 973 969 kr
Total projektbudget17 947 938 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-08-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

I jobbzonen är arbetsgivarna med från dag 1 för att utforma innehållet i projektets olika branschzoner. I en branschzon får deltagarna branschinriktat stöd, t ex i vårdzonen eller transportzonen, för att nå målet arbete. I branschzonen finns även rekryteringspooler där deltagaren är på plats hos arbetsgivaren flera dagar i veckan för att etablera sig på arbetsplatsen eller få feedback vad just hon/han behöver utveckla för att kunna få jobb där. Deltagaren kommer att ha stora påverkansmöjligheter för att forma vägen mot målet och utveckla/skapa metoder. Målgruppen är människor med invandrarbakgrund i Malmö/Trelleborg/Burlöv utifrån bakgrunden att denna målgrupp drabbas särskilt hårt av utanförskapet. Det förväntade resultat är dels att deltagarna i projektet ska närma sig arbete, men också skapa nya metoder för målgruppen som kan integreras i andra verksamheter. Huvudsakliga samverkanspartners är nämnda kommuner och de lokala Arbetsförmedlingskontoren.

Bakgrund

Projektets uppkomst
På Merit jobbar personer med ett stort samhällsengagemang som ser att många människor med invandrarbakgrund är i behov av att ett särskilt stöd på vägen mot arbete. Lösa diskussioner blev till formella möten och kontakter togs med engagerade personer och myndigheter som arbetar nära målgruppen för att tillsammans komma fram till hur vi kan utforma ett projekt som förbereder för arbete, men också är utformat utifrån arbetsgivarnas önskemål, där deltagaren har ett stort handlingsutrymme att utforma den egna insatsen samt att utveckla och skapa nya arbetssätt.

Bakgrund
Det finns vissa grupper som utmärker sig bland de arbetslösa, till exempel människor med invandrarbakgrund. Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade 2010 en rapport som visar att sysselsättningsgraden bland utlandsfödda i storstadsregioner var 58 %, jämfört med 82 % för inrikes födda. Samma mönster ser vi lokalt, i t ex Malmö där det finns tydliga kontraster i förvärvsarbete mellan Limhamn-Bunkeflo (17 % har utländsk bakgrund) och Rosengård (86 % har utländsk bakgrund). Limhamn-Bunkeflo har 77 % förvärvsarbetande bland både kvinnor och män, medan Rosengård har 39 % förvärvsarbetande (kvinnor: 35 %, män: 43 %) vilket stärker bilden av utanförskapet bland människor av invandrarbakgrund där kvinnor är särskilt drabbade. Vi ser också att detta utanförskap många gånger ärvs av barnen. Det finns idag en växande generation ungdomar av invandrarbakgrund som har oerhört svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, SCB rapporterade senast i maj 2011 om att var tredje i målgruppen saknar arbete, vilket kan jämföras med den generella ungdomsarbetslösheten som enligt Eurostat är 22.9 % i Sverige och 20.8 % i EU.

Huvudproblem som ska lösas
Den höga arbetslösheten bland människor med invandrarbakgrund i Trelleborg/Burlöv/Malmö.

Viktigaste orsakerna till problemet
Vi ser att det finns många orsaker till att människor med invandrarbakgrund hamnar i ett utanförskap, allt från dolda strukturella hinder till medveten/omedveten diskriminering. Detta har bidragit till att det har bildats utanförskapsområden där det finns subkulturer där arbete inte längre är normen. Det finns idag en rad myndigheter och institutioner som kämpar för att ge stöd åt invandrare på vägen mot arbete. Det görs många bra insatser, men vi ser också att ofta saknas ett helhetsgrepp. Arbetssökanden får vända sig till olika aktörer för att få t ex arbetsinriktad svenska, arbetsgivarkontakter, vägledning eller coachning vilket gör att det saknas koordination och samspel mellan olika insatser. Det behövs ett samlat grepp. Exempel på andra orsaker kan vara:

-Undermålig kartläggning av deltagarens kompetens
-Metoderna som används inte är de mest optimala utifrån deltagarnas förutsättningar och behov
-Kompetens prövas inte mot svenska förhållanden
-Insatserna inte byggda utifrån ett arbetsgivarperspektiv
-Många med invandrarbakgrund saknar rätt till insatser (t ex bland 72 nyanlända i Burlöv är det 62 som saknar rätt att få etableringsinsatser, varav 44 män och 18 kvinnor. Då är anhöriginvandrare från EU, som också saknar rätt till etableringsinsatser, inte ens inräknade.)

MÖJLIGA LÖSNINGAR - PROJEKTIDÉ

Branschzoner - arbetsgivare ska vara med!
Den tilltänkta strukturen i projektet är i form av olika "zoner", en vägledningszon (för deltagare i behov av vägledning) samt olika branschzoner (deltagare får branschinriktat stöd i vägen mot arbete i t ex vårdzonen, transportzonen etc.). I branschzonerna får deltagaren stöd med bl a yrkessvenska, arbetsplatskultur, kanaler för jobbsök och mycket mer - utifrån den specifika branschen i zonen och input från arbetsgivarna. Deltagaren går in och ut i olika zoner under projektets gång utifrån förutsättningar och behov. I projektet har arbetsgivare en central roll från första dagen för att vara med och bygga strukturen i branschzonen utifrån sina behov. Utöver detta kommer vi att ha rekryteringspooler i varje branschzon vilket innebär att deltagare är på plats hos arbetsgivaren flera dagar i veckan för att förberedas för arbete och snabbt kan anställas när behov uppstår, eller få förslag på kompletterande kompetensutveckling vilket i förlängningen kan leda till en utveckling av t ex Arbetsförmedlingens utbud av kompletterande yrkesutbildningar.

Deltagaren bakom ratten
Under hela projektet strävar vi efter att stärka deltagaren till att hon/han ska ta ansvar för och driva den egna utvecklingen. Det handlar inte enbart om att individualisera insatsen, utan att radikalt vända invanda mönster. Deltagaren ska ges ett faktiskt påverkansmandat över vilka insatser som hon/han tar del av, vilka kompetenser som ska ingå och på vilket sätt stödet ska ges. Känslan av att själv kunna styra och påverka ska prägla deltagarens hela insatstid i Jobbzonen.

Nya tider - nya metoder
På Merit har vi mångårig erfarenhet av arbetsförberedelser för deltagare med invandrarbakgrund och har har upparbetade arbetssätt, men ser också att våra metoder behöver utvecklas. Vår roll i projektet är att dela med oss vår kunskap, men ännu mer att skapa förutsättningar för deltagarna att skapa och utveckla metoder som passar dem samt berika oss med nya insikter som vi kan införliva i våra andra verksamheter och som våra samverkanspartners kan ta intryck av. Exempel på detta är användande av sociala medier utifrån målgruppens behov.

Mobiliseringsfas
-Utreda vilka branscher som är mest frekventa hos målgruppen för att veta vilka branschzoner som ska skapas
-Etablera kontakter med olika arbetsgivare och branschcoacher för validering/yrkeskompetensbedömning/yrkesidentifiering etc.
-Kontakta nya och befintliga arbetsgivarkontakter för att ha med som partners från dag 1 i projektet
-Kartlägga målgruppens vilja att deltaga i projektet och praktiska hinder och hur de kan överbryggas
-Bygga upp och ta intryck av referensgruppernas synpunkter, t ex om hur vi kan skapa en plattform för metodutveckling
-Påbörja arbetet med hur vårt projekt kan samexistera och samarbeta med befintliga verksamheter

Målsättning

På lång sikt är vår strävan att projektet ska generera välfungerande metoder och arbetssätt som sprids till den egna organisationen, samverkanspartners och till andra intressenter som projektet syftar till att påverka. I projektet kommer det att finnas en hög grad av samspel mellan olika aktörer som arbetar nära målgruppen, meningen är att den denna integrering ska bli en naturlig del av den ordinarie verksamheterna. Gemensamt ska detta bidra till en minskad arbetslöshet bland människor med invandrarbakgrund i Malmö/Burlöv/Trelleborg. Projektets övergripande mål är:

-Att minst 70 % av deltagarna ska uppleva att de har kommit närmare arbetsmarknaden som en följd av deltagandet i projektet

Mobiliseringsfas:
-Påbörja arbetet med metoder för spridning hos medfinansiärerna
-Påbörja strategisk påverkansarbetet genom att ta kontakt med processtödet

Under mobiliseringsfasen kommer vi även att utveckla de övergripande målen. Då vi inte har påbörjat mobiliseringsarbetet har vi inte en heltäckande bild av t ex målgruppen kompetens, insatsernas utformning, samverkan med arbetsgivarna, kompletterade stöd från myndigheterna och därför inte heller i dagsläget bestämt hävda målen, utan är det är något som vi ska utveckla i mobiliseringsfasen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning

Förhållningssätt
Funktionsnedsättningar kan se ut på olika sätt och påverka deltagandet på olika sätt. Utgångspunkten är att projektet ska vara så flexibelt och individanpassat att olika funktionsnedsättningar ska påverka deltagandet så lite som möjligt. Hur bra man än anpassar projektet efter olika personers behov måste man ta hänsyn till att olika funktionsnedsättningar kan påverka vilka framtida utbildningar och arbeten som är möjliga eller lämpliga för en person. Det betyder att man först av allt på måste komma fram till inte bara hur målen ska nås utan vilka mål som är rimliga att sätta upp för deltagare utifrån funktionshinder och andra individuella förutsättningar. Som i alla annan verksamhet på Merit börjar vi med att analysera vad personen kan och vill och vilka möjligheter som finns. Efter det är det dags att analysera vilka hinder som finns och om de går att undanröja eller om man måste hitta en annan väg förbi dem.

Upplägg och metoder
Merit har ett upplägg som gör det möjligt att individanpassa också för personer med funktionsnedsättning. Upplägget och organisationen med branschzoner, arbetsstudio, lärplattform, personlig coach och tillgång till olika personalresurser gör det möjligt för individualiseringar och flexibilitet utifrån många olika behov och förutsättningar.
Vi har lokaler som är handikappanpassade. Vi kommer vid kartläggningen att uppmärksamma funktionshinder som skulle kunna påverka utbildningsresultaten. Dessa särskilda behov kan tillmötesgås med exempelvis

-extra tid för individuell bearbetning med handledning
-extra stöd i kompetenshöjande insatser
-mer datorstödd undervisning, till exempel i lärportalen
-alternativa sätt för bedömning av kompetens (exempelvis mer muntlig bedömning om man har grava läs- och skrivsvårigheter)
-samarbete med vården för att bygga upp anpassat program och ev för tillgång till personliga hjälpmedel
-anpassning av möbler och belysning vid behov
-kontakter med Intro Rehab, Exigo och Arbetsförmedlingen
-kontakter med Specialpedagogiska institutet

Deltagare med dyslexi
Merits lärplattform innehåller redan mycket muntligt material för personer som behöver genvägar förbi det skrivna ordet för sin kunskapsinhämtning. Där finns särskilt material i form av ljudfiler och interaktiva muntliga program. Lärplattformen är konstruerad så att det är lätt för lärare och deltagare att lägga in eller tala in nya ljudfiler utifrån de aktuella modulerna och momenten. Flera personer i Merits personal har speciell kompetens kring inlärning och bedömning av kompetens hos personer med olika former av läs- och skrivsvårigheter. De kan bidra både med anpassningar för att göra det möjligt att nå målen i projektet och tips för deltagarna i studieteknik etc som underlättar arbetsförberedelser längre fram.

PTSD
Många nyanlända lider av posttraumatiska stress-syndrom till följd av krig, förföljelser eller annat som är förknippat med skälen till att de flydde till Sverige. Bland flyktingar är det snarare regel än undantag att man har med sig trauman i någon grad, men även bland dem som formellt inte har flyktingstatus är det ganska vanligt med en liknande bakgrund. De individuella planeringarna för dessa deltagare är mycket konkreta och handlar ofta om det vardagsnära. Målen bör kunna nås inom en mycket kort tid. Deltagarna tar små steg för att närma sig sitt långsiktiga mål. Det är viktigt att hitta strategier som gör att man kan koncentrera sig och fokusera på insatsen. Det är också viktigt att hitta de lärstilar som kan vara effektiva i den situation deltagaren befinner sig. Därför diskuterar vi och analyserar vilka lärstilar, strategier och metoder som underlättar det aktiva deltagandet, t ex avslappningsövningar och andra friskvårdsinslag. Genom täta uppföljningar mellan personal och deltagare kan även andra insatser som stärker individen förekomma, t ex praktik, fler studiebesök, branschkontakter, extra språkstöd, extra psykosocialt stöd etc. Exempel på andra former av extra stöd:

-extra handledning
-extra studievägledning
-individuellt schema, t ex för att kunna delta i rehabilitering parallellt
-mer stöd på modersmål
-mer stöd av personlig coach

Det allra viktigaste är kanske bara att coacherna och annan personal i projektet är medvetna om att problematiken finns och kan anpassa krav och försöker anpassa metoder efter det, samt inte minst att guida vidare så att deltagarna får hjälp från kurator, sjukvården, Röda korset eller andra professionella instanser.

Organisation, struktur och rutiner
Relevanta delar för att veta att personer med funktionsnedsättning får rätt insats är bland annat:
-Individuell studieplan
-Personlig coach
-Likabehandlingsplan
-Handlingsplan med checklista

Personlig coach
Den personliga coachen ansvarar för att projektets innehåll anpassas efter den funktionshindrades behov. För att kvalitetssäkra anpassningen finns en checklista som beskriver särskilda behov som t ex färdtjänst, särskilda möbler, läromedel etc och hur det i så fall åtgärdas om deltagaren har dessa behov.

Likabehandlingsplan
Merits likabehandlingsplan handlar om att alla deltagare ska kunna vara sig själva, känna sig trygga och bli väl behandlade. Den revideras årligen och är uppbyggd kring de olika diskrimineringsgrunderna. Den innebär också att personer med olika förutsättningar ska ha samma möjligheter att tillgodogöra sig innehållet i insatserna. I likabehandlingsplanen finns mål, aktiviteter och handlingsplaner som särskilt rör personer med funktionsnedsättningar. Ur likabehandlingsplanen:

"Mål
Ingen deltagare ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. På Merit ska funktionshindrade deltagare så långt det är möjligt ha samma rättigheter och möjligheter som andra.

Aktiviteter
-Identifiera funktionshinder under kartläggningsperioden och individanpassa utbildningen t ex genom särskilda möbler, belysning eller andra hjälpmedel.
-Samarbeta med myndigheter och organisationer med specialkunskaper om hur man upptäcker funktionshinder och anpassar skolans pedagogiska och fysiska miljö för funktionshindrade
-Studiebesök på förening för funktionshindrade, besök på arbetskooperativ
-Arbeta med att öka personalens och deltagarnas kunskap om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga genom diskussioner, föreläsningar och ev annan fortbildning.
-Ta hänsyn till hur olika funktionshinder behandlas vid val och användning av utbildningsmaterial

Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Lärare och ledning"

Handlingsplan
Till Merits likabehandlingsplan finns en handlingsplan med checklista för att öka tillgängligheten på Merits utbildningar och arbetsinriktade insatser för funktionshindrade. I handlingsplanen finns tydligt definierade ansvarsområden samt åtgärder i samband med kursstart:
-Val av anpassat utbildningsmaterial
-Val av anpassade möbler
-Val av hjälpmedel
-Bevakning av lagar och förordningar
-Etc.

Mobiliseringsfas
Genomgång av likabehandlingsplanen
Utveckla handlingsplan med checklista
Upprätta kontakt med processtödet

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Arlöv
  • Burlövs Kommun

Samarbetspartners

  • FrontPac AB
  • MINE - Etnisk mångfald i näringslivet

Kommun

  • Burlöv
  • Malmö
  • Trelleborg