Logotyp på utskrifter

Jobbinvest-ering

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKävlinge Lärcentrum
KontaktpersonÅsa Ventorp
E-postasa.ventorp@kavlinge.se
Telefonnummer046-739279
Beviljat ESF-stöd5 845 129 kr
Total projektbudget14 612 822 kr
Projektperiod2009-01-15 till 2013-01-15
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Utveckla nya processer, metoder och pedagogik för de ca 25-30% långtidsarbetslösa/-sjukskrivna som inte når arbete med normala program tillsammans med 4 samverkanskommuner i Skåne/Blekinge. Fördjupa och utöka samverkan gällande ungdomar med fler aktörer i Kävlinge.

Bakgrund

Kävlinge Lärcentrum har under 15 år arbetat på uppdrag av AF, FK och Socialtjänsten med långtidsarbetslösa/-sjukskrivna individer med mycket gott resultat (70-75 % till arbete). Under 2001-2005 drev Kävlinge Lärcentrum Equal-projektet Brännpunkt där vi utbildade ca 90 arbetsplatsambassadörer inom privat och offentlig verksamhet. Syftet med ambassadörerna var dels att fungera som mentorer för långtidsarbetslösa/-sjukskrivna under praktik/arbetsprövning på arbetsplatsen, dels att medverka till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö där personalen står i centrum.

I Brännpunkt arbetade vi främst med de återstående 25-30 % av arbetslösa/-sjukskrivna, dvs personer som stod ännu längre från arbetsmarknaden, än de ovan nämnda. Individernas hinder kunde bestå av fysiska, psykiska, sociala hinder, ofta i kombination, och ibland fanns en missbruksproblematik i botten. Detta är denna svårare målgrupp, som inte fungerar i normala arbetsmarknadsprogram, som vår ansökan gäller.

Trots en lång period av högkonjunktur finns denna tyngre målgrupp fortfarande kvar i utanförskap då de normala arbetsmarknadsprogrammen inte räcker till för denna målgrupp som kräver mer stöd, rätt daglig handledning och framför allt rätt (utbildad) praktikplats för att på sikt få tillträde till arbetslivet och bli inkluderade i arbetsgemenskapen.

Analys av problem och behov:
För att skapa tillträde till arbetsmarknaden för alla grupper och individer krävs attitydförändringar hos både chefer, anställda och långtidsarbetslösa/-sjukskrivna.

I diskussioner med metodgruppen under förprojekteringen kan vi konstatera att processerna kring individerna ofta har störst fokus på frågor som handlar om att skriva ansökningar och söka jobb, inkl frågor om vad har man för erfarenheter och kompetens, hur ser ens jobbsökarhistoria ut.

Frågor som rör individens hela tillvaro ägnar man inte så mycket tid åt, t.ex. hur ekonomin och familjesituationen ser ut, hur mathållningen fungerar eller när går man och lägger sig. Det är allmänt känt att om man varit utanför arbetsmarknaden länge sker stora förändringar i hur man lever sitt liv och inte minst medför detta ökat utanförskap och dåligt självförtroende.

Vi kommer att i kartläggningen lägga till frågor som handlar om just detta. Genom att se helheten får både mentorn och deltagaren själv en riktigare bild av situationen och det blir lättare att sätta in rätt insatser.

Vi vill i Jobbinvest-ering arbeta mycket mer med människan vilket innebär att målet är att göra varje människa mer delaktig, öka självförtroendet och att träna personen i det som arbetsgivarna anser är anledningen till att de inte duger på deras arbetsplats, t.ex. avsaknad av social kompetens.

1. Kartläggningsmetodiken ska utvecklas så att alla på ett tidigare stadium får en fullständig bild av individen. En inventering av:
a. de tidsperioder individen varit inskriven hos resp myndighet under de senaste 5-10 åren och
b. de olika insatser som resp myndighet har gjort och den kunskap man skaffat sig om individen under denna tid och
c.individens andra viktiga kontaktpersoner (flera läkare, advokat, kronofogde m fl) för att både mentor och individ ska få den rätta och fulla bilden av nuläget.

2. Konkret handlingsplan: Vi kommer att använda oss av en gemensam konkret handlingsplan för resp individ som inskrivande myndighet sanktionerar i 3-partssamtal. Den innehåller både generella och individuella aktiviteter, del- och huvudmål som följs upp 1 g/vecka.

3. Mer kontinuerlig och riktad/individanpassad aktivitet: genom att maximera de inledande insatserna utifrån individens fysiska och mentala skick ökar individernas aktivitetsgrad, deras självförtroende stärks och de får reell kunskap om vad arbetsmarknaden kräver. Individens självinsikt ökar.

Insatserna är att tillsammans med mentor göra bakgrundsanalys samt framåtriktad kartläggning av styrkor, svagheter, kompetenser och färdigheter. Dessutom ska en omvärldsanalys gällande såväl nuvarande som framtida yrkesroll inklusive ev. behov av kompetensutveckling genomföras. För att råda bot på bristande rutiner och isolering kommer dagliga frukostträffar, motion, seminarier, studiebesök mm att ingå.

4. Stöd i utvecklingen av individers sociala kompetens: ett antal undersökningar visar att ca 75 % av arbetsgivarna i reella anställningssituationer har träffat människor som har rätt kompetens men där arbetsgivarna ändå anser att de inte duger på deras arbetsplats. Orsaker till detta kan vara "själva uppenbarelsen", inställningen till arbetet, bristande social kompetens (beteende och kommunikation), utseendet. Genom att göra insatser på detta område, för de individer som så behöver, ökar deras självinsikt och självförtroende och därmed chans till arbete.

5. Behov av tester/verktyg: Vi har under förprojekteringen identifierat användbara intressetest, kunskapstest, begåvningstest och hälso-/livsstilstest etc.

6. Praktik/arbetsprövning: Under praktik/arbetsprövning används ett uppföljningsformulär som fylls i av såväl ambassadör som praktikant. Formuläret innehåller frågor som rör hur praktikanten fungerar på arbetsplatsen. Formuläret har vidareutvecklats så att det också tar upp frågor gällande närvaro, uppgivna orsaker till frånvaro/sen ankomst mm, uppgifter som inskrivande myndigheter vill ha. Formuläret fylls oftast i flera gånger under praktiken, detta för att kunna sätta nya utvecklingsmål för individen, samt ge inskrivande myndighet underlag för fortsatta beslut.

7. Ännu bättre praktik-/arbetsprövningsplatser som kan ta emot individer i ett tidigare skede: Vi vill prova att utbilda hela arbetsstyrkan på ett antal arbetsplatser i Kävlinge (Exempelföretag) i valda delar av ambassadörsutbildningen i syfte att skapa ännu mer tillåtande arbetsplatser. Personalen kan där kollektivt och på ett professionellt sätt ta emot praktikanter i ett tidigare skede, dvs människor som är i sämre skick än normalt vid start av praktik/arbetsprövning. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

8. Utveckla samverkansarbetet i Kävlinge: Även deltagarna i samverkansgruppen behöver kompetensutveckling för att på ett tidigare stadium kunna uppfatta symptom och därigenom ge rätt stöd. Gruppen har under förprojekteringen utökats med resurser från Primärvården, förutom AF, FK, SOC som deltagit i många år.

Vi kommer även att försöka få till stånd utökad samverkan med andra som har intresse av ungdomar i Kävlinge (t.ex. fältassister, polisen).

9. Utveckla metodarbetet och höja kunskapsnivån genom samverkan med andra kommuner: Genom att samarbeta med Karlshamn, Eslöv, Landskrona och Hässleholms kommuner, som vi avser sprida ambassadörskonceptet till, ökar vi kunskaperna om olika processer, metoder och pedagogik i arbetet med individerna. En metodinventering är påbörjad och beslut har fattats i Utvecklingspartnerskapet att metoder och processer som varit framgångsrika i en kommun ska provas i någon av de andra kommunerna. Resultat och effekter kommer att dokumenteras liksom ev vidareutveckling av metoden. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

10. Öka rörligheten: Genom att utveckla och sprida ambassadörskonceptet till de 4 kommunerna i Skåne/Blekinge och att utbilda ca 120 ambassadörer i dessa kommuner ökar vi möjligheterna att kunna erbjuda rätt praktikplats utifrån de långtidsarbetslösas/-sjukskrivnas intressen och behov. Dessutom ökar rörligheten för dessa personer genom att alla ingående kommuner kan använda varandras ambassadörsföretag, både under praktik och för ev anställning. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

11. Ingen tidsbegränsning. Projektidén är att förkorta/effektivisera processen till arbete genom kraftfulla inledande insatser och tidigare placering i praktik/arbetsträning, men för de individer som så behöver ska ingen tidsbegränsning gälla (gäller ej deltagare från AF).

Syfte

Vi vill:
1. Genom fördjupad kartläggning, individualiserad och mer frekvent coachning, större delaktighet för individen, fler involverade intressenter samt tillgång till Ambassadörs- och Exempelföretag stödja individen till dess att den når egen försörjning och/eller kan delta i ordinarie arbetsmarknadsprogram. (Ambassadörsföretag har minst en fullt utbildad ambassadör. Exempelföretag är arbetsplatser med minst en fullt utbildad ambassadör och där hela personalstyrkan har utbildats i utvalda delar av ambassadörsutbildningen. Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

2. Prova huruvida tidigare placering på praktik-/arbetsprövningsplats inom Exempelföretag medför att processen till steg 5 i utvecklingstrappan (jobbredo) förkortas. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

3. Utveckla samverkan och höja kunskapsnivån i den befintliga samverkansgruppen i Kävlinge genom att inkludera viktiga aktörer såsom Primärvården. Vi vill också arbeta för att individens övriga viktiga kontakter (såsom kronofogde, sjukgymnast, kurator osv) ska delta i samverkan med mentor kring individens utveckling, detta för att uppnå en samsyn och därigenom kunna ge rätt stöd.

4. Vi vill starta och utveckla samverkan med fler aktörer i arbetet med Kävlinge kommuns ungdomar i syfte att använda befintliga resurser på det sätt som stödjer ungdomarna bäst. Något regelrätt, formaliserat samarbete finns inte mellan alla de berörda parterna idag.

5. Genom samverkan med Karlshamns, Eslövs, Landskrona och Hässleholms kommuner utveckla processer, metoder och pedagogik rörande det direkta arbetet med individen. Kompetensutveckla och inspirera mentorerna genom att ge möjlighet till mentorspraktik mellan samverkanskommunerna. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

Målsättning

Under förprojekteringen har följande målsättningar beslutats tillsammans med parterna:

1. För Kävlinge Lärcentrum/Samverkansgruppen i Kävlinge:
- 50% av AF-deltagarna, 35% av SOC-deltagarna och 25% av FK-deltagarna är i arbete eller i reguljär utbildning 90 dagar efter avslutat projekt.
- 100% av de deltagare som inte når arbete/utbildning befinner sig i annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet alternativt rätt betalningssystem.
- 75% av deltagarna upplever att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt har ökat.

- 75% av deltagarna har klättrat minst 2 steg i utvecklingstrappan eller nått steg 5 (jobbredo) medan 80% har gjort detsamma genom tidigare placering på praktik-/arbetsprövningsplats på Exempelföretag.
- Den genomsnittliga inskrivningstiden i projektet förkortas för de individer som praktiserar/arbetsprövar på Exempelföretag än på andra praktikplatser.

- 80% av deltagarna upplever att deras egna hinder för att få arbete har minskat och 80% anser att de fått rätt insatser, dvs de står bättre rustade för den arbetsmarknad som finns.

- Alla deltagarna i samverkansgruppen i Kävlinge anser att samverkan har fördjupats och att kunskapsnivån har ökat under projektets gång.

- Att utöka samverkansgruppen med andra viktiga aktörer som har intresse av målgruppen ungdomar såsom t.ex. polis och fältassistenter. Alla berörda ska anse att samverkan har bidragit till individens positiva utveckling samt att samverkan ska fortsätta efter avslutat projekt.

2. För alla samverkanskommuner:

- Alla 5 samverkanskommunerna provar - och vid behov vidareutvecklar - minst en metod som använts i någon av de andra kommunerna med gott resultat.

- Alla 5 samverkanskommuner anser att processerna, metoderna och pedagogiken rörande arbetet med individerna har förbättrats under projektets gång.

- 80% av de deltagare som arbetsprövar/praktiserar, dels på arbetsplatser utan ambassadör och dels på arbetsplatser med ambassadör, instämmer i att bemötandet och det personliga stödet är bättre på ambassadörsarbetsplatsen. (Se ansökan om genomförande PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Våra ambassadörsarbetsplatser (dit deltagarna kommer för praktik/arbetsprövning/praktik) har kunskaper och vilja att vara tillgängliga också för personer med funktionshinder (fysiska och psykiska). Detta ingår som en del i ambassadörsutbildningen. Vårt stora utbud av ambassadörsarbetsplatser i olika branscher säkerställer god tillgänglighet för personer med olika typer av funktionshinder.

Kävlinge Lärcentrums lokaler är handikappanpassade. För personer med hörselnedsättning finns lokaler med teleslinga tillgängliga. Vi har även kontakt med personer som kan teckentolkning om detta behov skulle uppstå. Även samverkanskommunernas lokaler är handikappanpassade.

För att säkerställa tillgängligheten ytterligare har vi engagerat HSO Skåne som sakkunnig under förprojekteringsfasen. HSO Skåne kommer vidare att anlitas som föredragshållare rörande tillgänglighet/funktionshinderkunskap i allmänhet och rörande neuropsykiatriska funktionshinder i synnerhet. Seminarierna kommer att genomföras för mentorerna och samverkansgruppen i Kävlinge, för mentorerna i samverkanskommunerna, för befintliga och blivande ambassadörer och deras chefer samt för Utvecklingspartnerskapen i båda projekten.

I vårt PO1-projekt avser vi att genom Funka.nu göra en analys av de 5 samverkanskommunernas hemsidor ur ett tillgänglighetsperspektiv (teknisk och pedagogisk tillgänglighet). Vi kommer att undersöka intresset bland samverkanskommunerna för att frivilligt delta i Handisams e-verktyg som är ett sätt att med självvärdering beskriva och publicera hur kommunen arbetar med tillgänglighet. (Se ansökan om genomförande i PO1 Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge)

Jämställdhetsintegrering

Lärdomen från de under förprojekteringen genomförda jämställdhets-swotarna är att samtliga företag är ojämställda ur en eller flera aspekter.

Därför tror vi att även deltagare och myndigheter (AF, FK, SOC, kommunernas arbetsmarknadshandläggare) tänker ojämställt.

Med hjälp av våra kontakter på Halmstad Högskola kommer vi därför att lägga ut ett student-/examensarbete där studenterna utför en empirisk undersökning av de arbetslösas olika bakgrunder och anledningar till arbetslöshet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet kommer att bedrivas genom materialgenomgång av mentorernas intervjuer med de arbetslösa i projektet och egenhändigt genomförda intervjuer med handläggare på olika myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Försäkringskassan. Sedan följer en tolknings- och analysfas. Genom denna studie kommer hela kedjan att analyseras, från inledningen av arbetslöshetsperioden, genom bemötandet och handläggandet av olika myndigheter, till deltagarens medverkan i Jobbinvest-ering. Deltagarnas egna attityder kommer också att kartläggas.

Frågorna som studien kommer att besvara är bl.a. Vilka är arbetslösa? Varför är dessa arbetslösa? Hur bemöts och handläggs de arbetslösa av myndigheterna? Vilka åtgärder får vilka arbetslösa? Alla dessa frågor analyseras ur ett genusperspektiv.
Attityderna kring jämställdhet måste förändras, inte bara i företagen, utan även bland arbetssökande och de myndigheter som arbetar med dessa.
Jämställdhets-swot kommer att ingå som en del i mentorernas kartläggningsarbete gällande deltagarna och genomföras direkt när deltagare skrivs in i projektet. Bara genom att göra en del av den individuella kartläggningen utifrån ett genusperspektiv så sår vi ett första frö hos deltagarna.
30 deltagare kommer kontinuerligt att vara inskrivna i projektet och resultaten av jämställdhets-swoten kommer således kontinuerligt att byggas på och analyseras. Resultaten från de första 30 swotarna kommer vi att ha tillgång till i mitten av mars 2009 vilket är bra ur planeringssynpunkt. Eftersom vi räknar med att deltagarna kommer att vara inskrivna i projektet i genomsnitt 6 månader så kommer också nya swotar och ackumulerat resultat att finnas tillgängligt med samma frekvens. Resultaten kommer att kommuniceras kontinuerligt till utvecklingspartnerskapet, samverkansgruppen, mentorerna och deltagarna. På så sätt löper jämställdhet som en röd tråd genom hela projektet.
Skulle resultaten gå i den riktning vi tror, dvs att deltagarna tänker traditionellt kvinnligt/manligt, så kommer vi att bredda deras tankebanor genom att genomföra jämställdhetsutbildning resp olika övningar kring yrken (t.ex. vilken del av befintliga kompetenser kan appliceras på andra yrken). Skulle det visa sig att deltagarna får/har fått olika insatser och bemötande av myndigheterna beroende på kön så kommer denna lärdom att återföras direkt till samverkansgruppen där AF, FK och SOC är ständiga medlemmar, och diskussioner om förändringar att ske. Återkoppling sker med samma frekvens som ovan.
Genom att kartlägga deltagares självkänsla och självförtroende utifrån ett genusperspektiv kan vi sätta samman deltagarna i grupper som gör att alla får rätt insatser och alla får komma till sin rätt. Vår tes är att de komponenter som bygger självförtroende/självkänsla skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Manligt självförtroende har troligen mera att göra med funktionen som familjeförsörjare, att faktiskt ha ett jobb, medan kvinnligt dito troligen handlar mera om att de har större krav på sig själva, och tror att chefen har det också, och att man inte tycker sig nå upp till dessa krav.
Vår plan är mao att sätta samman deltagarna i mindre grupper för att säkerställa att alla får komma till sin rätt, det kan t.ex. handla om att gruppledaren är en kvinna och protokollföraren en man. Vi kommer att sträva efter att i olika utvecklingsprojekt (t.ex. minimässa kring arbete och utbildning) ge deltagarna mindre utmaningar när det gäller arbetsuppgifterna i syfte att förändra jämställdhetstänket och stärka självförtroendet. I vissa fall kan möjligheten att praktisera inom ett traditionellt kvinnligt resp manligt yrke komma att användas. I redan planerade seminarier om ekonomifrågor kommer även t.ex. information om hur ekonomin påverkas av deltidsarbete (a-kassa, pension mm) att ingå.
När en deltagare skrivs ut ur projektet så genomförs alltid en enkätundersökning gällande bemötande, de insatser man fått, om egna hinder har minskat och möjligheterna att få arbete har ökat (se målsättningar). I denna undersökning kommer också frågor kring jämställdhet och attityder kring detta område att ingå vilket kommer att visa vilka förändringar som skett under projekttiden. Även dessa resultat kommer att redovisas kontinuerligt för utvecklingspartnerskapet, samverkansgruppen och mentorerna.
Mål för jämställdhetsintegrering
• Alla (deltagare, mentorer, samverkansgrupp, utvecklingspartnerskap) ska säga att deras kunskap har ökat om faktiska förhållanden relaterat till jämställdhetsområdet genom resultaten av genomförda undersökningar
• 70% av deltagarna ska säga att det är viktigt med ett jämställt arbetsliv
• 70% av deltagarna ska säga att deras inställning till jämställdhet blivit mer positiv
• 70% av deltagarna ska säga att de själva tänker och agerar mer jämställt än tidigare inom de områden de själva kan påverka

Transnationellt samarbete

Ingen transnationell verksamhet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Kävlinge
  • Försäkringskassan Lund
  • Socialtjänsten Kävlinge kommun

Samarbetspartners

  • Arbete och försörjning
  • Arbetsmarknad- och kompetensutveckling
  • Arbetsmarknadsenheten
  • HSO Skåne
  • Kompetensforum
  • Vårdcentralen Kävlinge

Kommun

  • Eslöv
  • Hässleholm
  • Karlshamn
  • Kävlinge
  • Landskrona