Logotyp på utskrifter

JobbNu

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMalmö Stad, Vuxenutbildningsavdelningen
KontaktpersonSusanne Jarnhem
E-postsusanne.jarnhem@malmo.se
Telefonnummer0708-34 28 28
Beviljat ESF-stöd9 233 874 kr
Total projektbudget26 061 940 kr
Projektperiod2009-05-01 till 2012-04-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Många har i dag inte arbete, trots både vilja och förmåga. Vårt mål är att utveckla yrkesutbildningar inom särvux som står i paritet med arbetsmarknadens behov, samt med hjälp av vägledare och supported employment metod, underlätta övergången från skola till arbetsliv.

Bakgrund

Gymnasiesärskolan har sedan slutet av 1990-talet fått ett ökat antal elever. Gäller hela riket. Majoriteten av ökningen gäller elever med lindrig utvecklingsstörning.Ungdomar som har goda förutsättningar att med rätt stöd och bemötande kunna klara ett arbete och försörja sig själv. Gymnasiesärskolan har utvecklats och utvecklas med den nya gruppen elever. I Malmö har de senaste åren startat flera yrkesinriktade utbild-ningar i form av nationella och specialutformade program. Idag finns yrkesinriktade program inom Bygg/hantverk, Handel, Livsmedel, Media, Naturbruk, Barn/fritid/omvårdnad samt Fordon. Utbildningarna är lokaliserade vid gymnasieskolorna men eleverna går i egna klasser och studerar enligt särskolans läroplan.
För närvarande studerar 150 elever på nationella eller specialutformade program i Malmö. De utgör 60 % av totala elevantalet inom gymnasie-särskolan. Under våren 2009 lämnar 40 elever åk 4 för att söka arbete eller vidare studier. De närmast nästföljande åren kommer mellan 25-40 elever att lämna åk 4. De flesta, men inte alla, kommer att kunna och vilja stå till arbetsmarknadens förfogande.Det är idag inte självklart att utbildningarna leder till arbete.
Inom motsvarigheten för vuxna, Särvux, finns inga yrkesutbildningar utan enbart grundläggande utbildningar såsom kurser och delkurser inom kärnämnen och data samt vissa orienteringskurser.
Verksamheten följer rättighetslagstiftningen och riktar sig huvudsakligen till personer inom grundläggande särvux som även omfattar träningsskolenivå. Eftersom personerna har sin huvudsakliga sysselsätt-ning inom Daglig Verksamhet har frågan om yrkesutbildningar ej varit aktuell.
På senare tid har dock frågan om att ha ett riktigt jobb aktualiserats, inte minst bland särvuxdeltagarna själva.
Det finns ett stort behov att utveckla yrkesutbildningar inom särvux. För dem som har möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden krävs en helhetssyn. Detta innebär att planering inom yrkesutbildningen måste vara metodisk. För denna grupp är det viktigt att börja analysera hos vilka arbetsgivare och med vilka arbetsuppgifter är det möjligt att erhålla en anställning. Därefter måste de presumtiva kandidaterna och dess kompetenser matchas mot arbetsmarknadens möjligheter.
Stora grupper av manniskor har idag inte arbete, trots att de både kan och vill arbeta. Att få arbeta 100 % av sin förmåga borde vara en rättighet.
SLUTSATSER FRÅN FÖRPROJEKTERING, SAMT AXPLOCK UR INTERVJUER.
Under 2007 bedrevs en pilotstudie, som gick ut på att undersöka möjligheten att utveckla yrkesutbildningar inom särvux. Detta arbete stöddes av Myndigheten för skolutveckling. Mellan 30 juni-31 okt 2008 har en förprojektering bedrivits.
Vi har funnit det möjligt att inrätta särskilda yrkesutbildnigar inom särvux. Förutsätter att utveckla samverkan mellan särvux-gymnasiesär-skolan-gymnasiala yrkesutbildningar-arbetsförmedling-arbetsgivarparter och fackliga organisationer.
Att arbeta processinriktat för att kunna utveckla en verksamhet som möter målgruppens behov och förutsättnignar är ett krav men också resurskrävande.
Svårigheterna ligger inte i att utforma yrkesutbildningar för målgruppen. Utmaningen ligger i att finna presumtiva arbetsgivare med möjligheter till arbetsuppgifter som genererar en utbetald lön enligt avtal. Personerna kan bli självförsörjande. Målgruppen måste synliggöras som den arbets-kraft den är.
Behov att utveckla yrkesutbildningar för målgruppen, anpassade efter individens egna förutsättningar i samverkan med arbetsgivare.
Vi funnit ca 30 arbetsgivare som står beredda att samverka mot individens mål - ett arbete.
Avsaknad av myndighetssamverkan i samtiden. Fortfarande vanligast med remissförfarande och överlämnade av ansvar mellan olika myndigheter. För denna målgrupp är det viktigt att se över möjligheter för efterstöd, både för målgruppen och mottagarna.
Brist av samtidighet ger till följd att arbetet med individen sker i tur och ordning mellan olika instanser med långa vängtetider mellan varje insats.
Finns det behov att navigationscenter, en mötesplats?
Viktigt att kunna beskriva den arbetsmarknad som står till buds för målgruppen, vilka arbetsuppgifter och krav som finns. Därefter finna presumtiva arbetstagare och sedan utforma utbildningsprogram som krävs. Utbildningarna måste vara individanpassbara och kunna ske både individuellt och i grupp.
Personer med lindrigt nedsatt intellektuell förmåga kan med särskilt stöd komma in på arbetsmarknaden. 70-75% av de med generella inlärnings-svårigheter har vanlig skolbakgrund. Många har som elever haft svårt att fullfölja sin skolutbildning och har därför ofullständiga betyg. Ofta saknar de grundläggande kunskaper inom många områden då skolan inte kunnat anpassa utbildningen efter deras förutsättningar till inlärning. Inlärningssvårigheterna leder även till problem när de skall ut i arbetsli-et. Många är omedvetna om orsaken till sina svårigheter i skola och arbete och kan därför inte heller beskriva vilka svårigheter eller starka sidor de har.
Antalet särskoleelver har nästan fördubblats på senare år pch behovet av vägledning är stort.
Till skillnad mot andra unga vuxna vill gärna föräldrar följa med på samtal och besök på arbetsplatser. Stort behov att arbeta med att göra individen, som vuxen. självständig och öka självförtroendet.
Viktigt att fokusera på individens möjligheter. Vanligtvis fokuseras på hinder.
Personer med nedsatt intellektuell förmåga finns registrerade på arbets-förmedlingen som arbetssökande. En del har erhållit OSA, Offentligt skyddad anställning. Detta är egentligen en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som skall leda till arbete på den öppna arbetsmarknaden, med eller utan anställningsstöd/lönebidrag. I denna anställningsform har målgruppen stannat kvar.
Det finns ett mörkertal, bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen som inte gett sitt medgivande till att man ska kunna koda dem som tillhörande målgruppen. Det finns även dem som har tex missbruksproblem, men som kanske egentligen tillhör målgruppen.
Innan det blir aktuellt att planera utbildningsinsatser, bör man göra en avstsämning av hur arbetsmarknaden för målgruppen ser ut.
Bristen på nära samverkan och dialog med det privata näringslivet, främst med små och medelstora företag måste förbättras.
Den samlade kompetensen kring varje individ blir bristfällig då verksam-het och kompetens inte tillgängliggörs med individen i centrum.
Yrkesutbildningar för vuxna saknar oftast direkt koppling till arbetsmarknaden behov, både regionalt och lokalt.
Tendens: att myndighetspersoner tar över individens eget ansvar för den egna framtiden, att fokus görs på brukarens hinder i stället för dess möjligheter.
Inom organisationer finns skepsis mot externa aktörer.
Det används alldeles för många benämningar bland olika myndigheter på vår målgrupp: t.ex förståndshandikappad, intellektuellt arbetshandikapp, generella inlärningssvårigheter, intellektuellt funktionshinder, intellektuellt funktionsnedsättning, lågbegåvad.

Syfte

Projektet syftar till att möjliggöra för personer med nedsatt intellektuell funktionsförmåga att kunna erhålla ett arbete med lön som är anpassat till individens egna förutsättningar.
Att en yrkesutbildning inom särvux skall finnas tillgänglig som är anpassad till individens egna förutsättningar och möjligheter.
Att förändra attityder hos arbetsgivare och arbetstagare så att målgruppen ses som den arbetskraft den är.
Motverka diskriminering på arbetsplatser och utbildningsplatser.
Att synliggöra målgruppen på arbetsmarknaden.
Påvisa att det är möjligt att få och behålla ett arbete med lön om förutsättningarna anpassas till individen och att det finns stödresurser tillgängliga.
Motverka diskriminering genom att även personer med generella inlärningssvårighet i vuxen ålder skall kunna delta i en yrkesutbildning som leder till arbete.
Att förbereda, rusta och kompetenshöja arbetskraft med intellektuella funktionsnedsättningar för att dessa ska få tillträde till arbetsmarknaden.
Utveckla särvux med yrkesinriktade utbildningar anpassade efter målgruppens förutsättningar och i samspel med arbetsmarknadens behov.
Hitta former för samverkan med gymnasiala och vuxenutbildningens befintliga yrkesutbildningar samt gymnasiesärskolan. Vi undersöker vägar och medel att inrätta yrkesutbildningar som kan erbjudas personer med intellektuell funktionsnedsättning samt övriga som enligt skolförordningen har rätt till utbildning inom Särvux. Utbildningarna ska anpassas till en presumtiv arbetssituation så att de som genomgår utbildningarna lättare får tillträde till den arbetsmarknad som kan vara relevant för målgruppen.
Hitta former för samverkan mellan olika skolformer för att ge det stöd eleven behöver för att klara utbildningen.
Motverka att unga människor står utanför och blir pensionärer i förtid.
Nytänkande vad gäller tillvaratagandet av samhällets alla resurser.

Målsättning

Att Malmö stad skall kunna erbjuda yrkesutbildningar även inom särvux.
Att det inom kommunen finns ett center dit målgruppen kan vända sig och även arbetsgivare och andra.
Att det finns fortbildningar för målgruppen som underlättar att jobbet kan behållas även om nya krav ställs.
Det skall vara möjligt för målgruppen att delta i fortbildningar.
Att lika många kvinnor som män skall nå målet, ett arbete med lön.
Att 50 % av deltagarna skall ha stärkt sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.
Att inom de yrkesinriktade programmen ses som naturligt att ungdomar och vuxna studerar tillsammans.
Att i Malmö stads samtliga mångfaldsplaner är målgruppen synliggjord.
Att alla kommunala arbetsplatser med minst 20 anställda har målgruppen anställd eller i praktik.
Målsättningen är att lika många kvinnor som män skall delta i projektet.
Projektet skall genom individuella insatser och coaching ge deltagarna möjlighet att hitta sin egen snabbaste väg ut på arbetsmarknaden.
Att målgruppen efter en individuellt anpassad utbildningsinsats/kompetenshöjande insats med yrkesinriktning skall erhålla arbete på den öppna arbetsmarknaden och därmed som alla andra få möjlighet att bidra till sin egen försörjning.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Verksamheten skall vara tillgänglig för alla både när det gäller den fysiska som den psykiska miljön.
Efter hand kommer information och kommunikation att finnas tillgänglig på andra språk än svenska. Tillgång till tolkhjälp finns om behov uppstår.

För att skapa största möjligha tillgänglighet för alla kommer material och teknik att utvecklas för att bli anpassad till individens behov.

En ur personalgruppen utses att ansvara för att kontinuerligt följa upp tillgänglighetsaspekterna och tillsammans med projektledaren tillse att dessa blir integrerade i och tillgodosedda i verksamheten.

Samtlig personal är ansvarig för att uppmärksamma behov av hjälpmedel för att deltagarna kan tillgodogöra sig projektets innehåll.

Samtlig personal skall vara väl förtrogen med samtliga diskrimineringslagar.

Uppstår behov av personliga individuella hjälpmedel samverkar vi med försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

När det gäller datorundervisning kommer vi att använda oss av böcker i serien, Data på lätt svenska, framtagen av DataLingua.

I övrigt skall alla deltagare och personal förhålla sig till varandra med en positiv grundsyn och öppenhet inför varandras olikheter.

Jämställdhetsintegrering

Alla aktiviteter skall ha genusperpektiv. Vi kommer att uppmuntra otraditionella yrkesval ur ett genusperspektiv.

Vi kommer att verka för att vi samarbetar med lika många mansdominerade arbetsplatser som kvinnodominerande.

För att säkerställa jämställdhetsintegrationen i projektet kommer en av medarbetarna att utses att ha huvudansvaret för att kontinuerligt följa upp jämställdhetsaspekterna och tillsammans med projektledaren tillse att dessa blir integrerade i verksamheten.

Vår statistiska uppföljning kommer att vara uppdelad på kön.

Främja integration och mångfald i arbetslivet och tillvarata varje individs befintliga resurser oavsett könstillhörighet och kunskaper oavsett var och hur de har inhämtats.

Påverka arbetsgivare att välja arbetskraft med rätt kunskap och kompetens oberoende funktionsnedsättning och könstillhörighet.

Uppmuntra till yrkesval där egna könet är underrepresenterat

I samverkan med våra samverkanspartners kommer vi att verka för lösningar som gagnar både män och kvinnor.
Vi kommer att synliggöra mäns och kvinnors lika behov, möjligheter och rättigheter såväl som skyldigheter.
Vi kommer att ha ett genusperspektiv i hela projektets innehåll

Vi har redan etablerade arbetsgivarkontakter med både kvinnliga och manliga ledare, både inom s.k kvinnliga såväl som manliga arbetsplatser/yrkesgrupper.

För att motverka och förebygga diskriminering skall verksamheten och innehållet genomsyras av jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

För att tydliggöra projektets övergripande mål och syfte samt för att ge deltagarna ytterligare möjligheter att förbereda sig för arbetslivet ska aktiviteterna genomföras i arbetsplatslika former.
Samma regelverk som gäller på våra ordinarie arbetsplatser skall gälla. De övergripande policydokument som gäller våra ordinarie arbetsplatser ska även gälla här. Som individ skall du känna ansvar för dina handlingar. Det är deltagaren som skall känna huvudansvar för sina resultat.



Transnationellt samarbete

Projektet har en mindre grad av transnationalitet. Vi tänker samverka med Svika, särvux motsvarighet i Köpenhamn. Vi tänker även göra studiebesök hos nextJob. Om det är lämpligt även med våra deltagare. En del av dem är redo att pendla. För dem tänker vi uppmuntra till att pendla även till Danmark. Ett ömsesidigt utbyte.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Daglig verksamhet
  • Försäkringskassan
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Individ- och familjomsorg
  • Komvux Södervärn
  • Malmö Stad, Vuxenutbildningsavdelningen

Samarbetspartners

  • Daglig verksamhet
  • Försäkringskassan
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Individ- och familjomsorg
  • Komvux Södervärn
  • Koop. Comintegra ek. för.
  • Kävlinge Lärcentrum
  • Malmö Stad, Vuxenutbildningsavdelningen
  • MISA AB
  • Samhall AB
  • Styrelsen

Kommun

  • Malmö