Logotyp på utskrifter

Hantverksakademin Skåne Nordost

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbete och välfärdsförvaltningen
KontaktpersonMarie Lundbladh
E-postmarie.lundbladh@kristianstad.se
Telefonnummer044-13 23 78
Beviljat ESF-stöd15 305 317 kr
Total projektbudget34 260 240 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Nyskapande "Andra Chansen Utbildning" för 16-29 åringar som inte har slutfört sin gymnasieutbildning eller arbetar och som bor i Bromölla, Hässleholms, Kristianstads, Olofströms, Osby, Sölvesborg eller Östra Göinge kommuner. Utbildningen ska leda direkt till jobb. Vilket betyder att den ska vara den enklaste, bästa och roligaste utbildningen som leder direkt till jobb. Utbildningen är en ny form av praktisk lärlingsutbildning med motivationsprogram, personlighetsstärkande pedagogik, gemensam teori inledande yrkesträning. 75% av tiden tillbringas på företag. En försöksutbildning med EU-stöd som ska permanentas. Projektägare: Kristianstads kommun. Samverkansgrupp: Kommunerna Bromölla, Hässleholm, Olofström, Osby, Sölvesborg och Östra Göinge samt ett yrkesgymnasium i varje kommun, Hantverksakademin, Region Skåne och 10 näringslivsorganisationer samt arbetsförmedlingarna i kommunerna.

Bakgrund

Behov och problem

Vi vill göra en specialanpassad lärlingsutbildning. Elever som inte gått ut gymnasiet och som är långvarigt arbetslösa och studieomotiverade är en svår målgrupp. I Skåne Nordost-kommunerna finns ett stort behov av alternativ för att denna målgrupp ska finna sin väg till arbete. Hantverksakademins utbildning, Järvalärling, som gjorts just för att denna målgrupp ska finna sysselsättning har varit en inspirationskälla för Skåne nordost-kommunerna och visar att denna form av utbildning kan vara en väg mot arbete för unga.

Inom Hantverksakademi Skåne Nordost vill vi utveckla denna typ av utbildning för att passa vår region och företagsklimatet som finns här. Vi vill bland annat utveckla ett motivations-program som vänder sig till den som av olika anledningar inte har en positiv bild av utbildning, för att skapa förutsättningar för vidareutveckling och deltagande i samhället för den unga.

Vi är övertygade om att en ny samarbetsstruktur med kommuner-yrkesgymnasier-arbetsförmedlingar och näringslivsorgnisationer kommer att bli en stor fördel för vår gemensamma målgrupp. Vi tror att vi tillsammans kan utveckla en modell som är en bra lösning att få unga i arbete.

En möjlighet som vi hoppas kunna ta till vara i projektet är att knyta samman företagens kompetensbehov med kommunernas utbildningsinsatser på ett naturligt sätt. En ökad dialog om yrkesutbildningens innehåll och metoder kommer också att prioriteras.


1. STORT BEHOV AV JOBB FÖR UNGA ARBETSLÖSA SOM SAKNAR GRUNDUTBILDNING
De unga som hamnat utanför, som inte fullföljt sin gymnasieutbildning, som inte arbetar eller studerar får det allt svårare. De behöver en "Andra-Chansen-Utbildning" som leder till jobb.
I Sverige finns över 100 000 unga personer i åldersgruppen 16-29 år som inte fullföljt sin gymnasieutbildning, som saknar jobb, och som varken studerar eller har arbete. I de sju kommunerna i nordöstra Skåne finns ca 4 000 i denna grupp, varav över hälften har varit arbetslösa under en längre tid. Dessa har enligt Ungdomsstyrelsen svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen växer vilket är ett allvarligt samhällsproblem. Det finns stora risker att ungdomarna hamnar i permanent utanförskap, vilket i sin tur kan leda till passivisering och ökade sociala problem såsom drogmissbruk och kriminalitet. Det behövs omgående åtgärder för att förhindra den här utvecklingen som också är en tung kostnad för samhället. Enligt projektet ”Unga Utanför” kostar en 16-29 åring som inte har jobb eller går någon utbildning ca 200 000 kr per år. Om utbildningen kan leda till att 120 unga arbetslösa får jobb varje år blir det en årlig samhällsvinst med 24 milj kr. Att få till en för målgruppen attraktiv utbildning som leder till jobb hjälper ungdomarna och sparar samtidigt med samhällets resurser.

Beräkning av målgruppen i de sju kommunerna i Skåne nordost:

Antal i kommunerna 16-29 år/ boende arbetslösa, antal elever
Bromölla 1 518, 166-220, 7
Hässleholm 6 737, 520-700, 32
Kristianstad 10 990, 779-2009, 51
Olofström 1 040, 205-300, 5
Osby 1 600, 129-200, 8
Sölvesborg 1 681, 239-300, 8
Östra Göinge 1 812, 162-270, 9

Totalt 25 378, 2 200-4 000, 120

Antal ungdomar mellan 16 och 29 år i kommunen. Källa: statistikprognosen www.skane.se
I bilaga 6 redovisas tre olika beräkningar av antalet ungdomar. Troligen är antalet något större än angivet.

Antalet 16-29 åringar, som inte fullföljt gymnasiet, ej studerar eller har jobb och som är målgrupp för utbildningen är ca 2 200 personer. Dessa personer vill inte gå i gymnasiet. Denna utbildning konkurrar således inte med gymnasieutbildningen i regionen. Det är ur denna målgrupp på ca 2 200 som utbildningen vill få ut 120 personer per år på arbetsmarknaden.

2. DET FINNS INTE NÅGON YRKESUTBILDNING FÖR MÅLGRUPPEN- NÅGOT NYTT MÅSTE FRAM
För unga utan gymnasieutbildning (som inte passar in i den gymnasieutbildning som idag står till buds) finns ingen yrkesutbildning. Hantverksakademi Skåne Nordost är ett komplement till existerande yrkesutbildningar och är en "Andra Chansen Utbildning" som med individuell anpassning och flera motivationshöjande moment ska minska tröskeln för de som avbrutit sina gymnasiestudier eller inte har arbete. Utbildningen vänder sig till en grupp som har lägre motivation att påbörja vidare studier eller en yrkesutbildning.

3. FÖRETAGEN I SKÅNE NORDOST BEHÖVER ANSTÄLLA
I de sju kommunerna i Skåne Nordost finns sedan många år tillbaka 10 näringslivsorganisationer som Hässleholms hantverksförening, Kristianstads Företagsgrupp och Företagarna och Göinge Näringsliv m.f.l. Det finns en företagsstruktur med ca 15 000 företag varav minst hälften återfinns inom hantverk, service och småindustri. Medelåldern inom hantverkssektorn är hög i hela Sverige och så även i nordöstra Skåne. Bristen på hantverkare är tydlig inom flera olika yrken i regionen vilket innebär att det finns ett behov hos företagen att knyta till sig nya men även yngre medarbetare och därmed underlätta generationsväxlingen. Antalet nya personer per år,120 stycken ses som högst rimligt för regionen.

Kommuner Antal företag Varav minst i målgruppen
Bromölla 800, 340
Hässleholm 2 815, 1 900
Kristianstad 8 000, 3 700
Olofström 850, 350
Osby 436, 200
Sölvesborg 1 531, 750
Östra Göinge 750, 375
Summa företag 15 182, 7 275

Företag i målgruppen: Företag inom hantverk, service och mindre industri

4. MODELL FÖR LÖSNING: SPECIALANPASSAD LÄRLINGSMODELL
Elever som inte gått ut gymnasiet och som är långvarigt arbetslösa och studieomotiverade är en svår målgrupp. Utgångspunkter är Hantverksakademins utbildning Järvalärling som gjorts just för att denna målgrupp ska finna sysselsättning.
Inom Hantverksakademi Skåne Nordost har vi vidareutvecklat denna utbildning med ett motivations-program och en ny samarbetsstruktur med kommuner-yrkesgymnasier-arbetsförmedlingar och näringslivsorgnisationer. Vi tror att modellen är en bra lösning att få 120 unga i arbete per år.


Syfte

Syfte med projektet är att få igång försöksutbildning med stöd av ESF-rådet

• GENOMFÖRA EN NY TYP AV "ANDRA-CHANSEN-UTBILDNING" FÖR UNGA ARBETSLÖSA SOM STÅR LÅNGT FRÅN ARBETSMARKNADEN
Syftet är att genomföra en ny typ av yrkesutbildning för 16-29 åringar från de sju kommunerna i Skåne nordost som inte fullföljt sin gymnasieutbildning, och som inte studerar eller arbetar.

• UTVECKLA NYTT KONCEPT FÖR ATT ÖKA STUDIEMOTIVATIONEN HOS STUDIEOMOTIVERADE 16-29ÅRINGAR
Studieomotiverade 16-29-åringar ska motiveras att söka och genomföra en yrkesutbildning som leder till att eleverna får en riktning i sina liv som i sin tur leder till anställning, vidare studier eller startande av eget företag. Utbildningen ska även leda till ökad självkänsla för individen. Genom ett särskilt motivationsprogram, ska den unga motiveras att söka utbildningen samt motiveras att att fullfölja den under hela utbildningstiden för att erhålla diplom på avslutad yrkesutbildming.

• NY SAMVERKANSMODELL SKA PRÖVAS
De sju kommunerna vill med hjälp av ESF-rådet få till stånd en ny typ av yrkesutbildning där de kan utveckla en ny form av gemensam interaktion inom kommunerna och med andra. Unga arbetslösa kräver samverkan inom olika delar inom kommunerna (utbildning, arbetsmarknad, näringsliv och de sociala myndigheterna).

Samverkan ska inte bara ske inom kommunerna utan också med tio näringslivsorganisationer och Arbetsförmedlingarna i de medverkande kommunerna, Hantverksakademin samt Region Skåne.

De medverkande har gemensam teori och gemensamma motivationsaktiviteter och sedan regional spridning/förankring genom att yrkesteorin förläggs till yrkesgymnasier ute i de olika kommunerna. Nytt är samverkan mellan flera olika yrkesgymnasier i flera kommuner som ska hålla i yrkesteori och gemensam yrkespraktik i materialverkstäder.

• SOCIAL TRÄNING FÖR ATT KOMMA IN I SAMHÄLLET
Ett syfte med den planerade utbildningen är att komma igång med en utbildningsmodell som tillgodoser målgruppens behov av utbildning med en klar inriktning mot ett jobb. Ett viktigt inslag är språkträning och social träning samt att de unga får möjlighet att komma in i samhällssystemet och den svenska arbetsmarknaden.

• ÖKAD JÄMSTÄLLDHET
Hantverksakademi Skåne Nordost ska bidra till ökad jämställdhet i de sju medverkande kommunerna. Jämställdhetsarbetet följer en jämställdhetsplan som också ska bidra till ökad jämställdhet i de olika hantverksbranscherna som är verksamma i kommunerna. Utbildningen ska leda tll en jämn spridning mellan könen inom de olika yrkena samt att fler kvinnor startar eget och söker sig till chefsjobb.

• UTBILDNINGSMODELLEN BYGGER PÅ HANTVERKSAKADEMINS FRAMGÅNGSRIKA KONCEPT
Utbildningsmodellen är en vidareutveckling av en framgångsrik utbildning som tagits fram av Hantverksakademin och som också prövats i Järva Lärling i Stockholms nordvästra förorter för samma målgrupper som denna utbildning. Hantverksakademi Skåne Nordost är dock en vidareutveckling där en lärlingsutbildning i sju olika kommuner ska fungera med yrkespraktik och teori samt många motiverande moment.

Med ej fullföljd gymnasieutbildning menas ovan: Elever som inte läst, avbrutit eller ej erhållit slutbetyg i gymnasiet.

Målsättning

Målet med utbildningen är att:

• UTBILDNING AV 120 ELEVER PER ÅR SOM LEDER TILL ATT DE BLIR ANSTÄLLNINGSBARA Ungdomar mellan 16 och 29 år som inte fullföljt sin gymnasieutbildning och som inte arbetar eller studerar ska motiveras att söka och genomföra en yrkesutbildning.

• ATT 70% SKA FÅ ANSTÄLLNING Målet med utbildningen är att minst 70 % av eleverna ska få anställning, gå vidare till fortsatta studier eller starta eget senast 90 dagar efter avslutad utbildning.

• FÖRSÖKSUTBILDNINGEN SKA UTVECKLAS FÖR ATT PERMANENTAS SOM "ANDRA-CHANSEN-UTBILDNING" INOM ORDINARIE UTBILDNINGSSYSTEM Efter försöksperioden ska utbildningen kunna fortsätta som kontinuerligt fungerande yrkesutbildning som leder fram till jobb för målgruppen.

• SAMVERKAN MELLAN SJU KOMMUNER, SJU SKOLOR, SEX ARBETSFÖRMEDLINGAR OCH ETT TIOTAL NÄRINGSLIVSORGANISATIONER En samverkansgrupp bestående av sju kommuner (där flera förvaltningar samarbetar). Arbetsförmedlingarna i de sju kommunerna, Hantverksakademin (som bidrar med pedagogisk modell, läroplaner, intagningssystem) samt ett tiotal näringslivsorganisationer som t ex Hässleholms hantverksförening och Företagarnas lokala kommunföreningar som hjälper till med att få fram arbetsplatser.

• VIDAREUTVECKLING AV FRAMGÅNGSRIK UTBILDNINGSMODELL Utbildningsmodellen bygger på Hantverksakademins väl beprövade lärlingsmodell samt utbildningen "Järvalärling”. Modellen ska utvecklas vidare för att passa Skåne Nordost, där utbildningsformen kommer att vara helt ny.

Följande delar vill vi göra för att anpassa lärlingskonceptet för Skåne nordost och för målgruppen.

1: Motivationsprogram Ett nyskapande motivationsprogram bidrar till att höja elevernas självbild, motivera dem att påbörja och sedan fortsätta med kontinuerliga studier. Motivationsprogrammet tas fram under mobiliseringsfasen. Motivationsprogrammet ska användas före och under utbildningen.

2: Utveckla utbildningsform anpassad för målgruppen - Teoriutbildning i grupp - Inledande gemensam yrkespraktik förlagd till sex olika yrkesgymnasier fördelade i de olika kommunerna - Lärlingsutbildning ute på företag (ca 75%)

3: Fler utbildningssamordnare och mer vuxenstöd - Under den företagsförlagda delen har varje elev en personlig handledare som stöttar 100% av tiden - En utbildningssamordnare per 20 elever som har till uppgift att se till att eleverna utvecklas enligt studieplan och att företagen fungerar enligt utbildningens syfte. - En koordinator/verksamhetsansvarig håller i utbildningsledare, och samplanerar aktiviteter mellan kommuner.

4: Förslaget innebärär att pröva ett djupare samarbete inom de sju kommunerna mellan utbildning, arbetsmarknad, näringsliv och de sociala myndigheterna samt etablera samarbete mellan yrkesgymnasier i de olika kommunerna och mellan tio näringslivsorganisationer och sex arbetsförmedlingar.

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTBILDNINGEN
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
• Vara motiverade för arbete, ha tilltro till sig själva och sin förmåga att försörja sig.
• Ha tillräcklig utbildning för att vara anställningsbar.
• Kunna arbeta självständigt med praktisk färdighet och en god kännedom om arbetstekniker och material.
• Känna till principerna för kvalitetssäkring och kunna tillämpa grunderna i sitt eget arbete.
• Ha kunskap om miljötekniska aspekter inom sitt yrke.
• Erhålla ett diplom och i förekommande fall gymnasiebetyg som redovisar genomgången utbildning.

• MOBILISERINGSFAS FÖR ATT FÅ IGÅNG UTBILDNINGEN,HÖSTEN 2011
Utbildningsförslaget finslipas under en mobiliseringsfas, hösten 2011, där kursplaner godkänns, alla avtal utformas, intagningssystem finslipas och samverkansmodellen sjösätts. 120 företag knyts upp för medverkan och rekrytering av elever genomföres.

• GENOMFÖRA EN UTBILDNING AV 120 ELEVER
Utbildningen genomförs under 2012 och 2013, en tvåårig utbildning med 120 personer per årskurs.

• VIKTIGT MED JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD OCH HÄNSYN TILL TILLGÄNGLIGHET
Utbildningens olika delar ska vara lika attraktiva för båda könen samt tillgängliga för unga med olika etniska bakgrunder och trosuppfattningar samt för unga med olika typer av funktionsnedsättningar. Målet är en könsfördelning om 50 % män och 50 % kvinnor. Särskilda planer för jämställdhet, tillgänglighet och mångfald ska upprättas under mobiliseringsfasen.

STRATEGI
Strategin för att genomföra målen för utbildningen:

STEG1:
Innan ansökan lämnas in den 15 mars 2011 har en samarbetsorganisation byggts upp av kommuner, organisationer och myndigheter. Ett upplägg till utbildning har utvecklats.
Utbildningsmodellen bygger på Hantverksakademins lärlingsmodell som prövats med framgång för den nu aktuella målgruppen i utbildningen Järvalärling. Utbildningsmodellen har vidareutvecklats med några helt nya enheter, motivationsprogram och en ny pedagogisk modell för att fungera i utbildning där eleverna är spridda i sju kommuner.

STEG 2:
Om projektet beviljas kommer under hösten (under mobiliseringsfasen) utbildningskonceptet finslipas, kursplaner antas, beslut om teoriutbildningen och hur gemensamhetslokaler för praktiskt arbete ska lösas.
Urval och antagning samt arbete för att få fram 120 lärlingsplatser sker under mobiliseringsfasen.

STEG 3:
Utbildningens startar januari 2012 och pågår i två år till 31 december 2013

STEG 4:
Under vinter 2013 sker slutredovisning och utvärdering.


Vilka effekter projektet kommer att ha för olika aktörer.

De kommuner som ingår i projektet kommer att utveckla ett gemensamt koncept. Detta leder till ett närmare och fördjupat samarbete som syftar till att bli en förebild inom andra områden där samarbete kan bidra till att lösa gemensamma frågor. De kommuner som ingår kommer även att ha en minskad andel ungdomar som står utanför arbetsmarknaden, vilket leder till socioekonomiska vinster på lång och kortare sikt.

De skolor och utbildare som kommer att arbeta med projektet får chansen ”att ta steget ut ur klassrummet” och bli mer medvetna och insatta i hur företagens kompetensbehov ser ut. Man kommer att få möjlighet att arbeta med nya metoder på arbetsplatsen och anpassat för målgruppen även om mål och kursplaner fortfarande ska följas.

Arbetsförmedlingar som ingår i projektet har möjlighet att bidra med sin kunskap om arbetsmarknaden för att kunna rikta in utbildningen på rätt branscher. De har också en öppning för de unga som av olika anledningar inte kan/vill delta i befintliga utbildningar.

Företagen i kommunerna är mottagare av deltagarna som utbildats i hantverksakademi Skånenordost. Genom att företagen i hög grad deltar i utvecklingen av och utvärderar utbildningen blir tillgången på rätt kompetens säkrad. När anställda i företagen ges möjlighet till handledarutbildning ger detta en betydande kompetensutveckling även inom företagen.

Deltagarna får en chans att bli gångbara på arbetsmarknaden. De får utbildning utan att ” gå i skolan”. Utbildningen kommer att ha en legitimitet i branschen och ungdomar som kanske aldrig har arbetat kommer att ha stor möjlighet till arbete och referenser.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under ansökningsarbetet har kontakt hafts med Agneta Lindqvist processtöd tillgänglihet. Under mobiliseringsfas och under själva utbildningen ska samarbete med ESF-rådets processtöd tillgänglighet etableras så att att utbildningen i högsta möjliga grad blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Under mobileringsfasen tas det fram en plan för tillgänglighet.

POLICY FÖR TILLGÄNGLIGHET
Projektets övergripande princip som gäller i all verksamhet är att varje deltagare ska mötas utifrån sina individuella förutsättningar, behov och ambitioner. Det innebär att varje deltagare har sin egen individuella studieplan som görs i samråd med lärare och studiesamordnare. Det är viktigt att i den planen sätta mål som går att uppnå och fokusera på individens styrkor men också att ta hänsyn till förutsättningar och behov och så långt det är möjligt sträva efter att uppnå de individuella målen och matcha dem mot arbetslivets krav. Det är därför viktigt att valet av yrkesinriktning blir realistiskt och leder till att individen i en framtid kan försörja sig själv. Genom att alla bemöts utifrån sina egna unika förutsättningar och behov, och inte bedöms utifrån kön, etnicitet, ålder, trosuppfattning, sexualitet och funktionshinder motverkas diskriminering och ett stereotypt tänkande som hindrar individernas utveckling.

HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET
Målet är att sökande med funktionshinder så långt det är möjligt ska kunna få tillträde till utbildningen och hinder ska undanröjas när det gäller:
• Fysisk tillgänglighet: Lokalerna där deltagarna ska finnas ska vara tillgängliga. Att det finns tillgänglig utrustning. En checklista utformas efter anvisningar från Arbetsmiljöverket och Handisam.
• Verksamhetens förhållningssätt och hur vi bemöter varandra: tillgängligheten finns ständigt på dagordningen i personalträffar och personalfortbildning, i möten med deltagare, i möten med arbetsgivare och handledare på praktikplatser, med myndigheter och med andra skolor.
• Kommunikativ tillgänglighet: Den moderna tekniken utnyttjas med ett intranät som alla har tillgång till i undervisningslokalerna men även de personliga mötena mellan deltagare och mellan deltagare och personal är viktiga för att säkerställa en god kommunikation. De deltagare som behöver det (exempelvis dyslektiker och deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder), utrustas med bärbara datorer.
• Informativ tillgänglighet: informationen är tydlig och ges på olika sätt genom intranätet, muntligt och tryckt på papper.
Ansvarig lärare och utbildningssamordnare sörjer för att matcha deltagare och praktikplats, utifrån individens förutsättningar och arbetsplatsens krav. Arbetsplatsen bedöms utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Handledaren informeras om deltagarens behov, med tillstånd från deltagaren och i förekommande fall (deltagare under 18 år), föräldrar.
All personal har ansvar för att sträva efter att tillgängligheten tillgodoses. Brister rapporteras och dokumenteras i verksamhetens kvalitetssäkringssystem.
Verksamhetsledningen ansvarar för att tillgängligheten ständigt förbättras genom regelbunden utvärdering och uppföljning med åtgärdsplaner, som i sin tur följs upp. Prioritering av åtgärder sker utifrån de behov som uppstår.
Verksamheten har kontakt med lokala organisationer som verkar för tillgänglighet, exempelvis handikappråd (Inom de sju kommunerna), SAMSOL (arbetar med funktionsnedsättning och integration), HRF – SHIBA 99 (arbetar för hörselskadade med invandrarbakgrund), ESF-rådets processtöd tillgänglighet ska medverka i upplägget av verksamheten.

Jämställdhetsintegrering

I utbildningen är viktigt att se människor som individer och inte som representanter för ett kön där var och en är unik med särskilda förutsättningar behov och möjligheter. Därför upprättas under mobiliseringsfasen hösten 2011 en jämställdhetsplan. I denna ingår en jämställdhets-swot . Utifrån denna kommer en behovsanalys att ske som ska påverka innehållet i jämställdhetsplanen och vilken utformas i samarbete med ESF-rådets projektstöd. Under mobiliseringsfasen deltar projektledare i workshop gällande jämställdhetsintegrering för att få mer kunskap kring jämställdhetsplan. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med som en naturlig del i allt arbete i projektet.

I MOBLIESERINGSFASEN SKA VI TA REDA PÅ FÖLAJNDE UR ETT GENUSPERSPEKTIV
- Varför är det fler unga kvinnor intresserade av yrken inom skönhet, trend och kropp?
- Varför är fler unga män intresserade av yrken inom bygg?
- Varför är det fler unga män som startar eget företag?
- Varför blir fler unga män chefer?
- Varför är det färre unga kvinnor som chefer?

i mobiliseringsfasen ska vi inhämta mer kompetens kring jämställdhetsfrågorna

I MOBILISERINGSFASEN GÖRS EN KONSEKVENSBEDÖMNING
En konsekvensbedömning görs inför varje steg, varje åtgärd man gör
- Hur påverkar det här kvinnor respektive män?
- Är åtgärden till men för något av könen?

UPPRÄTTA JÄMSTÄLLDHETS PLAN
I jämställdhetsplanen ska en jämställdhetsintegrering ingå där förslag till åtgärder framtas för vad man kan göra åt detta
- En uppgift är att ta fram koncept som stimulerar fler män att söka utbildning i de kvinnodominerade yrkena (t ex skönhet, trend och kropp) och finnas fler karriärvägar för kvinnor. Syftet är bl a. att få fler tjejer intresserade av och motiverade för yrkesutbildning.
- En annan uppgift är att i utbildningen ta fram koncept som stimulerar fler kvinnor att söka utbildningar i mansdominerade yrken ( t ex bygghantverk).

- Hur ska resurser fördelas i vårt projekt? Hur säkerställer vi att resurser kommer både män och kvinnor till del?
- I mobilseringsfasen ska också identiferas hur vi i projektet ska kunna följa upp och utvärdera jämställdhetsperspektivet.

INGÅR I UTBILDNINGEN
- Jämställdhetsperspektivet att införlivas i alla steg i beslutsprocessen.
- Söka relevant könsuppdelad statistik när det gäller anställda inom de sju kommunerna för åldergruppen 16-29 år. Leta efter könsuppdelad statistik. Om det inte finns så utreds möjlighet att få fram sådan, eller identifiera vem som har ansvaret
- Söka kunskap om målgruppen utifrån jämställdhetsperspektiv, när det t ex gäller tidigare erfarenheter samt kulturella föreställningar om arbetsdelning och löner.
Om det visar sig att vissa branscher är av för sned könsindelning, ska inriktning göras mot asndra branscher så att en balans uppstår. Leta och ta del av metoder i lärandet som hjälper oss att frigöra oss från stereotypa föreställningar om kön och könsfördelning.

Transnationellt samarbete

Ingen transnationell påverkan

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknad- och Kompetesutv/Socialförvaltningen
  • Barn- och utbildningsförvaltni
  • CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN
  • Kommunledningskontoret
  • Kristianstads kommun
  • Näringsliv Skåne
  • Olofströms kommun
  • Osby Kultur/Fritid

Samarbetspartners

  • Af Östra Göinge
  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Hantverksakademin
  • HH Hantverks- Industriförening
  • Stockholms Hantverksförening

Kommun

  • Bromölla
  • Hässleholm
  • Kristianstad
  • Olofström
  • Osby
  • Sölvesborg
  • Östra Göinge