Logotyp på utskrifter

Hälsa och Lärande i Skolan - ett Projekt för Barn- och Ungdomsverksamheten på Rosengård

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBarn o Ungdom - Stadsdelskansli
KontaktpersonElisabet Graci
E-postelisabet.graci@malmo.se
Telefonnummer040-345097
Beviljat ESF-stöd11 266 000 kr
Total projektbudget11 266 000 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Det övergripande syftet med projektet är att inom Barn- och ungdomsverksamheten på SDF Rosengård i Malmö Stad, kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling inom samtliga skolor och förskolor i verksamheten, i syfte att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse.

Bakgrund

Omställningar och större krav i arbetslivet har lett till ökade risker för stress och ohälsa på många arbetsplatser. Framförallt inom offentlig sektor har arbetsbelastningen ökat till följd av förändringskrav och och minskade anslag. Rapporter har speciellt visat på ökad ohälsa och försämrad arbetsmiljö bland skolpersonal, i synnerhet på skolor i socialt utsatta områden.

En anmälan till Arbetsmiljöverket om ohälsa i skolorna på Rosengård i Malmö gjordes under våren 2010. Det konstateras att många medarbetare i organisationen känner ett stort engagemang för arbetet men att ett flertal upplever en känsla av otillräcklighet p g a bristande stöd. Arbetsmiljöverket understryker behov av en ökad analys av orsaker till sjukfrånvaron och handlingsplaner för att motverka ohälsa p g a stress och bristande återhämtning.

Barn- och ungdomsverksamheten på Rosengård har, i nära samverkan med skolledare, medarbetare och fackliga företrädare, genomfört och planerat ett stort antal insatser för att förbättra arbetsmiljön på skolor och förskolor.

Arbetssituationen har undersökts med fokus på arbetsbelastning och stress och en dialog har inletts kring former för ökad samverkan mellan personalen. Ett arbete har påbörjats för att utveckla nya rutiner för arbetstid, schema och resursutnyttjande som ska resultera i organiserad tid för återhämtning och tydligare uppdragsbeskrivningar för respektive befattning. Riktad kompetensutveckling har också genomförts för förskolans medarbetare.

Dessutom har det genomförts en organisationsöversyn av hela Barn- och ungdomsverksamheten med mål att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Resultatet kommer att kommuniceras för medarbetarna vid höstterminsstart 2010.

Mot bakgrund av ett fortsatt stort behov av förändringsarbete ansöker Barn- och ungdomsverksamheten om medel från ESF för att i projektet ”Lärande och Hälsa i Skolan” utveckla, fördjupa och påskynda lärande och hälsofrämjande insatser i skola och förskola - insatser för att göra skolan till en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande och för att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse vad gäller elevernas betyg.

Utgångspunkten, i linje med det synsätt som finns i Barn- och ungdomsverksamheten och resultatet av de tvärgruppsdiskussioner med medarbetare från skolor och förskolor som genomförts under 2010, är att arbetet med att skapa bättre hälsa och ökat lärande kräver både arbetsorganisatoriska förändringar och gemensam kunskapsutveckling på medarbetar-, arbetslags- och skolnivå.

Projektet kommer under mobiliseringsfasen att kartlägga behoven av och under genomförandefasen genomföra:

- efterfrågestyrda kompetensutvecklingsinsatser integrerat med

- en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling baserat på resultatet av den organisationsöversyn som genomförts.

Mobiliseringsfasen genomförs i fem steg:

1. Fördjupad analys av verksamhetens ohälsa

2. Kartläggning av samverkan på skolnivå

3. Kartläggning av arbetsformer och kompetensbehov på arbetslagsnivå

4. Kartläggning av kompetensbehov på medarbetarnivå

5. Utveckling av inspirationsseminarier och nätverk


1. FÖRDJUPAD ANALYS AV VERKSAMHETENS OHÄLSA

Initialt kommer en fördjupad analys av orsakerna till ohälsan i verksamheten att genomföras. Den kommer att bygga på undersökningar som genomförts i verksamheten, den externa översynen av organisationen och ska resultera i en gemensam syn på verksamheternas situation och vilka övergipande behov som finns med koppling till arbetsformer, kompetensutveckling och lärande.

Analysen ska också, i linje med förskolans och grundskolans styrdokument, resultera i ett gemensamt förhållningssätt byggt på gemensamma värderingar och utgöra basen för kunskaps- och verksamhetsutvecklingen i projektet.


2. KARTLÄGGNING AV SAMVERKAN PÅ SKOLNIVÅ

Utifrån ovanstående analys och resultatet av översynen av organisation som grund, ska behoven av samverkan mellan skolorna/förskolorna kartläggas.

Det gäller hur en ökad samverkan och nya organisationsformer på skolnivå kan stärka resursutnyttjandet och om, som grund för såväl kompetensutveckling som eventuella arbetsorganisatoriska förändringar under genomförandet, de strukturer som omger skol- och förskoleverksamheterna och planerade organisationsförändringar skapar förutsättningar för lärande och hälsa.

Insatserna kommer att utgå ifrån den omorganisation i stadsdelen som pågår som kommer att kräva ett samarbete mellan olika parter i organisationen. Denna kommer att ligga som underlag för hur samverkan mellan verksamheterna bör utformas under genomförandet via gemensam kompetensutveckling och nätverksinsatser.


3. KARTLÄGGNING AV ARBETSFORMER OCH KOMPETENSBEHOV PÅ ARBETSLAGSNIVÅ

För att utveckla kompetens som pedagog krävs en process som ger möjlighet att både lära och få tillgång till tillämpningsdiskussioner om hur man kan använda ny kunskap. Men för att ta sig från kunskap till kompetens krävs också känslomässig bearbetning, integrering av ny kunskap med stöd av en processorienterad återkommande grupphandledning, ett lärandetillfälle för att pedagogerna i arbetslaget ska kunna stödja varandra i ny förståelse av barn/elever och nya sätt att möta stressande situationer.

En kärna i projektet utgörs därför av den modell för förändring, lärande och hälsa som omfattar en kartläggning av behoven under mobiliseringen och under genomförandet kompetensutveckling följt av tillämpningsdiskussioner med efterföljande grupphandledning för att utveckla arbetsgruppen. Kompetens och återkommande grupputvecklingsinsatser hjälper personalen att känna sig tillräckliga och kunna avgränsa sitt uppdrag vilket i sig utgör en hälsoaspekt.

I takt med att arbetslaget får återkoppling på hur de fungerar som grupp får även skolledningen kunskap om vad arbetslaget behöver som stöd för utvecklingen. På så sätt ökas även rektors lärande och kunskapen blir ett stöd i ledarskapet.


4. KARTLÄGGNING AV KOMPETENSBEHOV PÅ MEDARBETARNIVÅ

En ytterligare del av mobiliseringen, som bygger på resultatet av kartläggningen av behoven på arbetslags- och skolnivå, handlar om att identifiera kompetensbehov för de enskilda medarbetarna för att stötta personalen i deras roll och uppdrag på skola och förskola.

Självskattningen av kompetensbehovet kommer även att omfatta frågor om medarbetarna anser att man har varierande och utmanande arbetsuppgifter, kan påverka sitt arbete och om man känner delaktighet och inflytande på arbetsplatsen.

I en mål- och resultatstyrd verksamhet krävs ett systematiskt ledarskap och professionella metoder för att leda arbetsprocesserna. I forskning kring skolutveckling påpekas vikten av externt stöd i samband med förändringsprocesserna. En ytterligare viktig aspekt i ledningsstrukturerna är om det på skolorna och förskolorna finns ett hälsobefrämjande ledarskap som stimulerar lärande och bidrar till ökad hälsa.

Utmaningen i projektet är att kompetensutvecklingen både ska motverka uppkomst av stress och arbetsrelaterad ohälsa och främja individuell utveckling och livslångt lärande. Projektägaren uppskattar att behovet av kompetensutveckling kommer att ligga inom följande breda utbildningsområden:

- Ledarskap
- Arbetslagsutveckling
- Pedagogens roll i barn och elevers utveckling och lärande

Frågor om interkulturell kunskap, mångfald och jämställdhet kommer att integreras i samtliga utbildningar.


5. UTVECKLING AV INSPIRATIONSSEMINARIER OCH NÄTVERK

Se redovisning i bilaga 2 i ansökan.

Inriktning, utformning och dimensionering av utbildningar och övriga insatser kommer att preciseras och detaljeras som ett resultat av mobilisering och som underlag för genomförandet.

Syfte

Skolor och förskolor som arbetar aktivt med att tillgodose och stärka hälsa och förbättra arbetsmiljön ökar möjligheterna för att få en bra och fungerande verksamhet som helhet. Lusten att lära är starkt kopplad till hälsa och välbefinnande. Att ha inflytande över sin vardag är av största betydelse för hälsan och därmed också arbetet på Rosengårds skolor och förskolor, både vad det gäller barn, elever och personal. För att arbetet ska kännas meningsfullt måste alla känna sig delaktiga och ha möjlighet att kunna påverka vad som händer och sker. Skolor och förskolor som arbetsplatser ska vara stödjande miljöer för hälsa.

Det övergripande syftet med projektet ”Lärande och Hälsa i Skolan” är därför att, i ett helhetsperspektiv, inom Barn- och ungdomsverksamheten på SDF Rosengård i Malmö Stad, kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling inom samtliga skolor och förskolor i verksamheten, i syfte att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse.

Specifika syften med ”Lärande och Hälsa i Skolan” är att:

- kartlägga behoven av och genomföra arbetsorganisatoriska förändringar på arbetslags- och skolnivå samt kompetensutvecklingsinsatser på medarbetarnivå för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön inom Barn- och ungdomsverksamheten,

- att genom processinriktade insatser för arbetslagen, som omfattar ny kunskap, tillämpningsdiskussioner och uppföljning/grupphandledning, skapa förutsättningar för en gruppdynamisk utveckling och för att med erfarna handledare hjälpa gruppmedlemmarna att stödja varandra i ny förståelse av barn/elever och nya sätt att möta akuta och stressande situationer,

- genom riktade och behovs- och efterfrågestyrda insatser minska andelen korttids- och långtidssjukskrivningar i organisationen,

- genom kompetensutveckling parallellt med anpassning av arbetsformer och arbetsorganisation motverka uppkomst av stress och arbetsrelaterad ohälsa och främja individuell utveckling och livslångt lärande,

- stärka skol- och förskolepersonalens inflytande och möjligheter till egna initiativ i det dagliga arbetet,

- öka arbetstillfredsställelsen hos personalen genom kompetensutveckling och stöd,

- genom samverkan med projektets samarbetsparter utveckla former för hur personal på ledningsnivå i skolor och förskolor, utifrån ny kunskap inom arbetslivsområdet, kan ges ökad kompetens om hur organisationen kan förändras utifrån ett hälsoperspektiv, hur arbetsmiljöfaktorer utgör grunden för lärande för individer och grupper samt hur mångfald i organisationen kan påverka arbetsmiljöförhållanden

samt

- att utveckla former för och genomföra en transnationell samverkan med aktörer i annat EU-land i syfte att ge upphov till nya idéer och innovativa lösningar på hemmaplan.

Målsättning

Utvecklings- och förändringsarbetet i projektet ”Lärande och Hälsa i Skolan” genomförs på såväl medarbetar-arbetslags- och skolnivå och målsättningarna är därför relaterade till samtliga av dessa nivåer. Projektets mål, som är kopplade till projektets syften, är, utan inbördes prioritetsordning, att:

1. Kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kopplat till enskilda medarbetare, arbetslag och skolor/förskolor i syfte att stärka lärande och förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatserna.

2. Skapa förutsättningar för såväl ökad hälsa som ökat lärande genom att parallellt med kompetensutvecklingsinsatser kartlägga behovet av och vid behov anpassa arbetsformer och verksamhets- och arbetsorganisation.

3. Bidra till att deltagarna efter genomfört projekt upplever att de har fått ökad kompetens i att möta barn/elever och att ge stöd i utveckling och lärande.

4. Bidra till att deltagarna efter genomfört projekt anser att kompetensutvecklingsinsatser på individuell och arbetslagsnivå har lett till en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna.

5. Fler arbetslag ska utvecklas mätbart mätt med det s k GDQ instrumentet.

6. Andelen kort- och långtidssjukskrivningar ska ha minskat i organisationen efter avslutat projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsarbetet i projektet kommer att baseras dels på ESF:s riktlinjer, dels på Malmö stads planer och guider för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Syftet är dels att de lokaler som används för möten och utbildningsinsatser och de kanaler för skriftlig och muntlig information och kommunikation som används i projektet ska utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla, såväl medverkande personal från skolor och förskolor, som representanter för projektets samverkansparter, dels att den kartläggning av behovet av ökad kompetens kunskap om tillgänglighet som genomförs under mobiliseringen ska leda till attitydförändringar och eventuella fysiska och faktiska förändringar av skol- och förskolemiljön.

I samråd med Malmö stads Tillgänglighetsrådgivare kommer projektledningen att se till att mötes- och utbildningslokaler och kommunikationskanaler, både under mobilisering och genomförande, uppfyller kraven på tillgänglighet för funktionshindrade.

För att öka eventuella kunskaper och stärka medvetenheten i skolor och förskolor om tillgänglighetsfrågor kommer en behovsanalys att genomföras under mobiliseringsfasen som ska resultera i efterfrågestyrda utbildningsinsatser. Det handlar om behovet av kunskap om fysisk tillgänglighet för att arbetsplatsernas inom- och utomhusmiljöer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, kompetens om kommunikativ tillgänglighet som handlar om hjälpmedel och förhållanden - hörslinga, god akustik och bra belysning - för att kommunikationen ska vara anpassad för alla, kompetens om informativ tillgänglighet och att tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och lättläst samt kunskap om psykosocial tillgänglighet som handlar om attityder och bemötande av personer med funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av hur behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet kommer att redovisas efter mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

De frågor och utmaningar som finns inom Barn- och ungdomsverksamheten på Rosengård är i stor utsträckning gemensamma för många skolor och förskolor i områden i andra medlemsländer i EU. Mycket finns att lära – och att dela med sig av.

Modeller, metoder och andra verktyg för att tackla de problem som finns på Rosengård har utvecklats och visat sig verkningsfulla i ett antal EU-länder bl a England, Holland, Italien, Frankrike och Tyskland. En genomtänkt samverkan med en eller flera skolverksamheter i någon av dessa länder skulle kunna ge bränsle för en snabbare utvecklings- och förändringsprocess på Rosengård.

Upphov till nya idéer och innovativa lösningar på hemmaplan behöver emellertid inte nödvändigtvis hämtas ifrån skolor och förskolor inom utanförskapsområden med samma sociala struktur utan ett erfarenhetsutbyte skulle kunna genomföras med skolor som bedriver verksamheter som skiljer sig från etablerade synsätt i Sverige.

Under mobiliseringsfasen kommer projektet att utreda förutsättningarna för behovet, intresset och i så fall utformningen av en transnationell samverkan som underlag för ett genomförande.

Samarbetspartners

  • Akademikerallianse
  • Psykologiska Institutionen
  • TCO TJÄNSTEM. CENTRALORGAN

Kommun

  • Malmö