Logotyp på utskrifter

Från Arbetsmarknadsprojekt till Innovativ Insats - Nya Mötesplatser för Unga, Skola och Näringsliv

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareMerit utbildning AB
KontaktpersonHilding Åkerman
E-posthilding.akerman@meritutbildning.com
Telefonnummer040-215045
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med förstudien är, mot bakgrund av de omfattande förändringar som idag sker på arbetsmarknaden, att undersöka hur ökad kunskap om sociala nätverk som grund för kontaktytor, matchning och rekrytering, fokus på icke-kognitiva färdigheter och användningen av flexibla och innovativa fysiska och digitala mötesplatser kan underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden.

Förstudien pågår under perioden januari - juni 2014.

Bakgrund

En stor del av de arbetslösa i Skåne tillhör grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Framförallt ungdomar har svårt att klara konkurrenstrycket om de lediga jobben. Antalet arbetslösa ungdomar har fördubblats under de senaste tio åren, ungdomsarbetslösheten i Skåne ligger idag klart över rikssnittet samtidigt som allt fler unga inte slutför gymnasieutbildningen.

Parallellt pågår en omfattande förvandling på arbetsmarknaden. Förändringar som inte påverkat ungas situation på arbetsmarknaden men som öppnar upp helt nya möjligheter för innovation, rörlighet och individuell kreativitet. Möjligheter som kan användas för att utveckla nya lösningar för att minska glappet mellan ungdomar och näringslivet med tanke på att företag idag har svårt att hitta ung arbetskraft trots att arbetslösheten bland ungdomar är hög.

En orsak till att många traditionella arbetsmarknadsinsatser har svårt att utveckla hållbara lösningar för att sammanföra det lokala näringslivet med ungdomar är att de ofta bygger på felaktiga och i viss mån omoderna synsätt på unga arbetssökandes beteenden. En oförmåga att se att matchning och rekrytering på arbetsmarknaden och kommunikationen från företagen inte ligger i linje med unga arbetssökandes förväntningar och beteenden.

En annan är att de sällan fokuserar på en bidragande förklaring till ungdomsarbetslösheten utöver bristfällig kunskapsnivå, nämligen bristande inlärning av ”mjuka” kompetenser, exempelvis självdisciplin, social kompetens, arbetsmoral, pålitlighet och punktlighet.

Det finns därför behov av att i nära samverkan med ungdomarna själva, skolan, arbetsmarknadens parter, näringslivet och civila organisationer, undersöka hur traditionella arbetsmarknadsinsatser kan kompletteras med mer inspirerande, kreativa och flexibla lösningar för att skapa både nya fysiska och digitala kontaktytor och en mer effektiv matchning och rekrytering på arbetsmarknaden.

Den förstudie som Merit Utbildning planerar, i en bred samverkan med unga, Arbetsförmedlingen, kommuner, skolan och närings- och föreningslivet, syftar till att undersöka förutsättningarna för mer otraditionella lösningar och flexibla former för att öka ungdomars möjligheter att bli självförsörjande.

Rekryterings- och matchningsprocessen genomgår idag ett avgörande paradigmskifte. Skiftet innebär att traditionell rekrytering, där unga svarar på arbetsgivares initiativ, exempelvis platsannonser, i allt större utsträckning ersätts av rekrytering via sociala nätverk som exempelvis Facebook, Twitter, Myspace och Instagram.

Internet är sedan länge en viktig kanal för både arbetssökande som letar jobb och företag som letar nya medarbetare men med de senaste årens utveckling av sociala medier kommer internets betydelse för rekryterings- och matchningsprocessen att öka ytterligare. Idag är väldigt många ungdomar medlemmar i något socialt nätverk på webben vilket innebär nya möjligheter att nätverka och visa upp sin kompetens för potentiella arbetsgivare. Sociala medier är för tillfället lämpligast för jobbmatchning inom tjänstesektorn men snart spelar det ingen roll vilken bransch det rör sig om.

Förstudien kommer att omfatta en problem-, behovs- och omvärldsanalys för att undersöka vilka möjligheter som sociala medier erbjuder arbetssökande och arbetsgivare och vilken ökad kunskap det finns behov av för att ge både unga och arbetsgivare mer kompetens för att kunna använda nätverken som grund för kontaktytor, matchning och rekrytering.

Genom att använda sociala medier för matchning och rekrytering skapas en kanal som är ungdomarnas ”hemmaplan”. Samtidigt krävs mer kunskap till unga om hur det kan se ut när man söker jobb och praktik i sociala medier. Utvecklingen går från statiska texter till flöden, d v s ständigt föränderliga uppdaterade texter som också innehåller bilder och videor. Den arbetssökande behöver, förutom uppdaterad kunskap, därför också att behöva ”vara på tå” på ett helt annat sätt än tidigare. Fördelen är att den ökade transparensen i sociala medier skapar mycket större möjligheter för den unga arbetssökande att visa vad man är bra på och intresserad av – och för företag att se att så verkligen är fallet.

Förstudien kommer att undersöka hur projektet i en bred samverkan, och genom en uppsökande verksamhet på fritidsgårdar, föreningslivet etc för att ”hitta målgruppen”, inte minst de ungdomar som hoppat av gymnasiet eller slutfört skolan utan fullständiga gymnasiebetyg, kan utveckla metoder för att hjälpa unga arbetssökanden att tänka i nya banor men också kartlägga och analysera hur nya digitala miljöer i ökad utsträckning kan användas i ordinarie verksamhet exempelvis på Arbetsförmedlingen.

Att utvecklingen går från statiska texter till flöden innebär att söka jobb blivit en process som pågår dygnet runt hela tiden vid en specifik tidpunkt på en specifik plats. Förstudien kommer att undersöka vad detta ställer för krav på projektets utformning och hur ett traditionellt projekt dagtid kan ersättas med ett mer flexibelt under andra delar av dagen.

Sociala medier kommer också att förändra ”tonaliteten” och företag måste kommunicera mer personligt för att attrahera tänkbara personer, inte minst ungdomar, att anställa. Idag är det många ungdomar som går direkt från skola till att få en anställning utan att någon gång skicka ett personligt brev eller ett CV till en arbetsgivare som vi är vana att se dem, d v s som statiska dokument.

Förstudien kommer att utreda vilken ökad kompetens arbetsgivarna behöver för att kunna se hur de kan bli mer attraktiva för unga arbetssökande genom att anpassa kommunikationen till de sökandes förväntningar. Om kommunikationen är felaktig får det negativa konsekvenser för arbetsgivarens attraktionskraft och varumärke. Genom förstudien skapas en brygga mellan arbetsmarknads- och arbetslivsprojekt.

Förstudien kommer också att fokusera på ytterligare en bidragande förklaring till ungdomsarbetslösheten nämligen bristande inlärning av ”mjuka” kompetenser. Brist på mjuka kompetenser förklarar delvis paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.

I en rapport till Framtidskommissionen 2012 menar 90 procent av de företagare som fyllt i det öppna svarsalternativ i undersökningen att det främsta skälet till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre personer är bristen på social kompetens. Yngre personer anses generellt ”ha en negativ inställning, vara dåliga på att passa tider och ha en ren ovilja till arbete”.

Det är de vuxnas ansvar att förbereda unga för arbetslivet. Utöver ämneskunskaper inkluderar detta mjuka kompetenser, som helst tränas tidigt, eftersom de är svårare att träna upp senare. Skolan och vuxenvärlden misslyckas i dag i många fall med båda dessa uppgifter. En studie visar att bättre icke-kognitiva färdigheter bland unga minskar risken för arbetslöshet i vuxenlivet.

Internationella undersökningar slår fast att svenska elevers kunskaper sjunkit kraftigt. Att mäta hur de icke-kognitiva färdigheterna utvecklats är svårare. Mycket talar för att även dessa sjunkit, åtminstone inom den ungdomsgrupp som har problem på arbetsmarknaden. Skolan har inte alls som förr fokus på de icke-kognitiva färdigheterna. Detta trots att karaktärsbyggande, att ställa krav på prestation och att lära ut pålitlighet och arbetsetik gynnar både den som studerar vidare och den som börjar arbeta.

Icke-kognitiva färdigheter tränas delvis i hemmet genom uppfostran, men samhället kan utöver detta spela en central roll och det har visat sig att icke-kognitiva färdigheter är lättare att träna upp. Många tränas bäst genom praktisk erfarenhet av riktiga jobb.

Förstudien kommer därför att undersöka hur ungdomars sociala förmåga kan utvecklas i nya flexibla kontaktytor i samverkan med skola och näringsliv men också i naturliga mötesplatser tillsammans med föräldrar och andra vuxna.

Målsättning

Bakgrunden till projektet är de omvälvande förändringar som idag sker på arbetsmarknaden. Förändringar som öppnar upp möjligheter för nya innovativa och kreativa lösningar och för flexibla fysiska och digitala mötesplatser för att i samverkan mellan ungdomar och olika parter i samhället skapa förbättrade möjligheter för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Sociala medier har på kort tid blivit viktiga redskap för den som söker jobb. Trots att utvecklingen är tydlig överallt, att Arbetsförmedlingens platsbank får allt mindre betydelse, att företagen idag rekryterar genom nätverk och att det snart kommer att vara lika självklart att ha en god närvaro i sociala medier som att ha ett telefonnummer, erbjuder många arbetsmarknadsprojekt fortfarande traditionella insatser för att underlätta för gruppen ungdomar att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Traditionella insatser som ofta bygger på otidsenliga synsätt på unga arbetssökandes beteenden. En oförmåga att se att matchning och rekrytering på arbetsmarknaden och kommunikationen från företagen inte ligger i linje med unga arbetssökandes förväntningar och beteenden.

Samtidigt fokuserar många traditionella insatser i relativt liten utsträckning på en ytterligare förklaring till ungdomsarbetslösheten nämligen bristande inlärning av ”mjuka” kompetenser. Brist på mjuka kompetenser som delvis kan förklara att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.

Dessa förändringar kräver nya moderna metoder och innovativa och flexibla lösningar för att både hitta ungdomar i deras ”naturliga” fysiska och digitala miljöer men också att i en bred samverkan mellan ungdomar, skola, näringsliv, föreningsliv och arbetsmarknadens parter utveckla lösningar för ungdomar utanför arbetsmarknaden och unga som avslutat skolan utan fullständiga gymnasiebetyg.

Projektet kommer, tillsammans med metoder för att skapa mervärde, delaktighet och inflytande för deltagare och samverkansparter, att undersöka vilka möjligheter som ovanstående utveckling möjliggör för både arbetssökande och arbetsgivare.

Det handlar om vilken ökad kunskap det finns behov av för att ge såväl unga som arbetsgivare ökad kompetens att använda de sociala nätverken som grund för kontaktytor, matchning och rekrytering och hur en samverkan mellan unga, skola och näringsliv kan stärka ungdomars förmåga att i ökad utsträckning se betydelsen av icke-kognitiva färdigheter i arbetslivet som exempelvis självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet.

Förstudien kommer, enligt Socialfondens intentioner för programperioden 2014-2020, att försöka skapa en naturlig koppling mellan insatser inom ramen för nuvarande programområde 1 och 2.

Projektet har tydligt fokus på effektmål, långsiktiga förändringar och strukturpåverkan d v s att implementera de metoder som utvecklas och att avtrycken av projektets insatser ska ligga såväl på organisations- och systemnivå som individnivå. Detta innebär bland annat att lärdomar och erfarenheter av projektet ska ligga som grund för att påverka Arbetsförmedlingens och kompletterande aktörers insatser men också att arbeta i nära samverkan med företrädare för skolan för att kunna påverka skola, utbildning och pedagogik. Ambitionen är att med anpassade insatser försöka överbrygga glappet mellan deltagarorienterade insatser och strukturpåverkan.

De långsiktiga effektmålen, som förstudien kommer att utreda förutsättningarna för, är att använda sociala medier, ökad kunskap om sociala nätverk som grund för kontaktytor, matchning och rekrytering, fokus på icke-kognitiva färdigheter och användningen av flexibla och innovativa fysiska och digitala mötesplatser för att pröva hur unga i större utsträckning kan ta sig ut på arbetsmarknaden, som grund för att:


Effektmål 1:
Få ökat kunskapsunderlag för hur ordinarie matchnings-, rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster i samhället behöver anpassas för att i ökad utsträckning, genom användning av sociala nätverk, underlätta och uppmuntra ungdomar att få ett fotfäste på arbetsmarknaden.

Effektmål 2:
Få ökad kunskap om hur ett större fokus på icke-kognitiva färdigheter i skolan och en ökad kunskapsöverföring från näringslivet till både skola och unga kring sociala faktorers betydelse för att få arbete, kan underlätta för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Effektmål 3:
Få bättre innovativa metoder för hur sociala medier som kanal och sociala färdigheter kan ge utrymme för unga arbetssökande att tänka nytt och i större utsträckning synliggöra sin personlighet, kompetens och erfarenhet gentemot potentiella arbetsgivare.

Effektmål 4:
Utveckla kunskapen bland företagen om hur arbetsgivare kan använda sociala medier för att attrahera tänkbara personer, inte minst ungdomar, att anställa, samt stärka kompetensen vilka branscher som har störst fördelar och möjligheter att använda sociala medier i rekryteringsprocessen.

Effektmål 5:
Göra sociala medier till en integrerad del i arbetsmarknads- och näringslivspolitiken.

Effektmål 6:
Genom att ha representation av personer i styrgruppen med mandat att bedriva förändringar inom myndigheten i stort, systematisera och tillvarata lärdomar från projektet på Arbetsförmedlingen och i Malmö stad.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer för och tillsammans med ungdomsgruppen och samtliga samverkansparter och intressenter att arbeta med frågor och ökad kunskap och kompetens som handlar om fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet och tillgänglig verksamhet.

Utifrån Merit Utbildnings erfarenheter av tidigare projekt ser vi framför oss att det under förstudien finns frågor som är helt uppenbara att arbeta med för att projektet ska bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning till exempel att säkerställa framkomligheten för personer med olika former av funktionsnedsättning.

Men det finns även andra områden som inte är lika tydliga, men som är minst lika viktiga för deltagare i projektet, till exempel på vilket sätt personal pratar och kommunicerar med ungdomar med olika former av koncentrations- och dyslexiproblematik.

För att kunna arbeta med dessa frågor är det viktigt med en projektledning som tillvaratar kompetensen som finns på området och som kan dryfta dessa frågor i projektet på ett pedagogiskt och konkret sätt.

Fysisk tillgänglighet
Förstudien kommer att undersöka hur genomförandet kan bygga på en tydlig ansvarsfördelning och en tidssatt planering för att säkerställa att alla personer kan ta sig fram på ett enkelt sätt i mötes- och projektlokaler, men också att deltagarna får information och kunskap om vilka rättigheter alla har i projektet och vem de kan prata med om de ser att någon del inte ”håller måttet”. Merit Utbildning har tidigare erfarenheter av att arbeta på detta sätt med positivt resultat och därför är det förväntade resultatet att den fysiska tillgängligheten kommer att vara fortsatt god.

Tillgänglig verksamhet
Analysen under förstudien kommer att ha sin utgångspunkt i Merit Utbildnings likabehandlingsplan där det tydligt framgår vilka krav det kommer att ställas på ett korrekt och schysst bemötande och hur man i genomförandet kan arbeta med förebyggande insatser. Det handlar om att utreda och ta fram rutiner för hur projektet kan kvalitetssäkra tillgängligheten i verksamheten men också att vidareutbilda personalen så att de i ännu större utsträckning kan uppmärksamma vilka begrepp som används och hur dessa begrepp skapas och påverkar synsätt och attityder. Det förväntade resultatet är en ökad förståelse för hur våra värderingar och uttryck påverkar vår omgivning och en utveckling som går mot en ökad likabehandling.

Kommunikativ tillgänglighet
Förstudien kommer att undersöka hur man kontinuerligt i insatserna kan arbeta för att personer med olika förutsättningar och behov kan kommunicera. Detta görs på flera sätt, till exempel att skapa digitala kanaler där det finns möjligheter att uttrycka sig på olika sätt (spela in videos, skriva etc), föra samtal med deltagare som deltar relativt lite i kommunikationen för att få ett underlag kring utvecklingsområden samt löpande diskutera dessa frågor med deltagarna i projektet. Det förväntade resultatet är bygga upp en verksamhet som aktivt arbetar med dessa frågor och som underlättar kommunikationsmöjligheter.

Informativ tillgänglighet
Slutligen kommer förstudien att utreda hur insatserna kan bygga på målgruppsanpassade åtgärder och ta fram information som är anpassat för projektets deltagare. Detta är något som görs regelbundet och som utgör en naturlig del av kommunikationen gentemot deltagarna till exempel om man förstår vad som står i ett informationsblad. Det förväntade resultatet är att alla deltagare ska kunna kan tillgodogöra sig informationen i projektet och att vid situationer där detta inte uppnås snabbt kunna hitta alternativa vägar.

Transnationellt samarbete

Merit Utbildning avser att om möjligt etablera och utveckla en samverkan med parter i ett eller flera EU-länder i syfte att skapa ett erfarenhetsutbyte kring de frågor i förstudien som rör sociala medier som grund för rekrytering samt icke-kognitiva faktorers betydelse på arbetsmarknaden.

Under förstudien kommer en kartläggning att göras om det i ett eller flera EU-länder har gjorts insatser inom dessa områden och om det gynnar projektets genomförande och mervärdesskapande att utveckla ett samarbete.

Resultatet av dessa insatser kommer att redovisas efter genomförd förstudie.

Samarbetspartners

  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Malmö Stad, Vuxenutbildningsavdelningen

Kommun

  • Burlöv
  • Lund
  • Malmö