Logotyp på utskrifter

Framtidsbron

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareInternationella Kvinnoföreningen i Malmö
KontaktpersonSandra Noven
E-postsandra.noven@ikf.se
Telefonnummer040-300104
Beviljat ESF-stöd995 313 kr
Total projektbudget995 313 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Vi vill hitta nya vägar till inkludering av utrikes födda kvinnor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Det vill vi göra genom samverkan mellan aktörer som dagligen möter målgruppen och samtidigt involvera dem det berör mest – den enskilde individen, kvinnan!

I samverkan med målgrupp, ideell och offentlig sektor, som jobbar med olika stödinsatser, identifierar vi de ”vita fält” som finns i våra nuvarande system. Tillsammans skapar vi nya, unika möjligheter för den enskilde individen att utvecklas och närma sig arbetsmarknaden, samtidigt som vi får ett intersektoriellt lärande.

IKF i Malmö, är en ideell aktör som kvinnorna har förtroende för och dagligen söker stöd och hjälp hos, en trygg brygga mot de offentliga stödstrukturer som finns. Avsikten är att förstudien ska leda till ett genomförande vars goda resultat ska implementeras i ordinarie verksamheter så att den enskilda kvinnan kan ta makten över sitt eget liv.


Bakgrund

IKF i Malmö har dagligen kontakt med kvinnor med utländsk bakgrund som lever i utanförskap, många av dem har dålig hälsa och lågt självförtroende. De är beroende av sjukförsäkring och försörjningsstöd och har varit det under lång tid. Många har en önskan om att ha ett arbete, men på grund av hinder som har med samhällets strukturer att göra, avsaknad av andra nätverk, dålig hälsa och den position de befinner sig i, har de en bristande anknytning till arbetsmarknaden. Någonstans på vägen har många av dem tappat sin motivation och kraft att ta makten över sina egna liv.

I förprojekteringen ska vi analysera varför denna situation uppkommit, undersöka kvinnornas behov och hitta metoder för att de ska kunna närma sig och få en anknytning till arbetsmarknaden. Detta måste göras i ett holistiskt perspektiv, som inkluderar individ, organisation och offentliga strukturer. Genom att utgå från kvinnans hälsa, familjesituation, utbildning och självförtroende i ett individperspektiv, men också jobba med de exkluderande strukturer kvinnorna möter i sin vardag är avsikten att hitta samarbetssätt som inte längre utgör hinder på vägen mot självförsörjning.

IKF har en viktig roll att spela i detta sammanhang då många medlemmar är ägare av de problem som beskrivs ovan, och där IKF genom åren fungerat som en positiv brygga mellan arbetsgivare, offentliga strukturer och kvinnor som befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Enligt Malmökommissionen fyller civilsamhället i många lägen en roll som kommunen eller någon annan offentlig aktör inte förmår ta. Ideella organisationer når ofta människor som inte kommer i kontakt med offentliga förvaltningar och bär även på en social innovationskraft som kommuner på grund av bristfälliga strukturer för ändamålet inte alltid kan ta vara på (MK s 48). Civilsamhället bör i större utsträckning användas som en resurs vid framtagandet av hälsofrämjande och sammanhållande åtgärder.

Enligt samma rapport finns det ingen heltäckande bild som visar hur hälsan ser ut hos personer som är födda i olika länder och bosatta i Malmö. Men Malmödelen av Folkhälsoenkäterna i Skåne visar betydande skillnader i självskattad hälsa mellan Sverigefödda och utrikesfödda, till utrikesföddas nackdel. Detta kan kopplas till hälsans sociala bestämningsfaktorer, dvs. viktiga sådana som tillgång till arbete, goda inkomster, goda bostäder, saknas i högre utsträckning bland utlandsfödda. Det finns alltså ett starkt samband mellan att vara utlandsfödd och att hamna i en låg social position.

Slutsatsen från en jämförande studie mellan malmöbor födda i Irak och i Sverige från 2010 visar att levnadsvillkor som förknippas med en segregerad miljö präglad av utanförskap, är bristande fysisk aktivitet och andra livsstilsfaktorer bl.a. hög diabetesfrekvens, besvär från rörelseorgan och ett ökat behov av läkemedel. Av män och kvinnor födda i Irak var bara 10% självförsörjande, 40% hade dock utbildning över gymnasienivå, vilket speglar svårigheterna för en migrant att få ett arbete som motsvarar utbildningsnivån (MK s.43).

Genusrelaterade förhållanden påverkar också människors hälsa, vid sidan av övriga bestämningsfaktorer som arbete och utbildning. Kvinnor lever i snitt längre än vad män gör. Trots detta är hälsan ofta, särskilt i de socioekonomiskt mest utsatta grupperna, sämre bland kvinnorna. Genus och social position samverkar i påverkan på individens hälsa. En större andel kvinnor än män har nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom (MK s 41).

Det samhälle som nyanlända kvinnor möter är långt ifrån jämställt. Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad vilket påverkar vilka möjligheter till arbete som erbjuds. Utredningen ”Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och Anhöriginvandrare på arbetsmarknaden” (SOU 2012:69) visar att handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. Det förekommer föreställningar även hos handläggare på kommunala myndigheter, om att nyanlända kvinnor har mycket stora familjer, vilket oftast inte stämmer. För en nyanländ kvinna spelar familjesituation och makens födelseland roll för hur snabbt hon anvisas till en åtgärd av handläggaren. Motsvarande samband saknas för nyanlända män. Utredningen visar också att män tilldelas arbetsmarknadsåtgärder tre gånger så ofta som kvinnor. Föreställningar om utrikes födda kvinnor som grupp leder till att nyanlända kvinnor får ta del av färre och mindre relevanta insatser, än nyanlända män. Liknande gäller även kvinnor som kommit som anhöriginvandrare.

2010 var sysselsättningsgraden i Skåne 74%, vilket var den lägsta i landet. IKF anser det viktigt att lyfta fram att det finns stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. Det är ett jämställdhetsproblem att utlandsfödda kvinnor har lägre arbetskraftsdeltagande (55 % mot utlandsfödda männens 61 % i storstadsområden i Skåne).

Flera studier visar att utrikesfödda kvinnor och män generellt har en positiv inställning till yrkesarbete. Trots detta väljer många kvinnor att inte söka arbete. En engelsk studie från 2009 konstaterar att valet, att inte ens söka ett arbete, kan handla mer om självförtroende än om faktiska formella hinder (SOU 2012:69, s 201).

Kvinnor som varit arbetssökande länge upplever hur motivationen och framtidstron sjunker ju längre tid de deltar i insatser utan att få något arbete. AKKA-utredningen har besökt flera verksamheter i Sverige däribland IKF i Malmö som upplever att det är lättare att motivera nyanlända och att dessa lyckas bättre eftersom de har en högre motivation att lära sig språket, genomföra utbildningar och söka sig ut på arbetsmarknaden (SOU 2012:69, s 201). Att hitta nya angreppssätt för att arbeta med dem som tappat motivationen är mycket angeläget.

AKKA-utredningen lyfter fram att förstärkta baskunskaper behövs för en del nyanlända invandrare med kortare utbildning, så att de får möjlighet att ta arbeten utan särskilda kvalifikationskrav. Ofta behövs grundläggande kunskaper i matematik, samhällsorientering och datakunskap. Ex. hur man läser en tidtabell eller karta, söker information på Internet, förstår priser och hanterar räkningar. (Med rätt att delta – nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69, s 287).

De kvinnor IKF kommer i kontakt med dagligen uttrycker ett stort behov av att använda och få större kunskap om IT. Digitalt innanförskap är idag en nyckel till arbetsmarknaden, där det krävs särskilda insatser för kvinnor med utländsk bakgrund. WINNET Sverige har arbetat fram program för att öka jämställdheten till 2020 kopplat till regeringens digitala agenda, IT i människans tjänst. Där det bl.a. framkommer att kvinnors tillgång till datorer är sämre än mäns, att kvinnor i större utsträckning än män inte ser sig som tekniska och att stereotypa föreställningar om teknik gör att kvinnor inte i lika hög utsträckning söker sig till utbildningar eller anställningar som berör IT.

Huvudproblem - Arbetskraftsdeltagandet i Skåne är lägst bland invandrarkvinnor.
Några hittills identifierade orsaker:
• Avsaknad av ett intersektionellt perspektiv och normkritiskt förhållningssätt hos berörda handläggare på statliga och kommunala myndigheter
• Kvinnors ohälsa inte kopplat till brist på arbete i tillräcklig utsträckning.
• Kvinnor i högre grad tar ansvar för hem, omsorg om barn och andra närstående.
• Oavsett verklig arbetsfördelning i hemmet i enskilda familjer, görs antaganden om kvinnans roll och utgångspunkt, utifrån hennes kön och bakgrund, vilket gör att hon inte erbjuds samma möjligheter som män. Flera studier visar att det finns grundade och ibland ogrundade föreställningar om hur kvinnor med utländsk bakgrund är och vad de strävar efter, vilka styr de insatser som erbjuds eller inte erbjuds dem.
• Huvudproblemet är osynliggjort eller lågt prioriterat.

MK Ur rapporten: Malmö stad, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2013

Målsättning

Det övergripande målet är att konkret bidra till en väl fungerande och inkluderande arbetsmarknad som präglas av principen om ömsesidig integration, vilket innebär att samhället har förmåga att ta tillvara på kompetensen hos kvinnor och män, oberoende av var de kommer från. Det innebär också att kvinnor och män har lika möjligheter och skyldigheter till självförsörjning.

Detta görs genom:
• Att bidra till ett mera jämställt samhälle och synliggöra värdet av att tillvarata målgruppens kompetens som ett led i att minska den nuvarande könssegregerade arbetsmarknaden.
• Att påverka potentiella arbetsgivare från näringsliv, offentlig och ideell sektor samt ordinarie stödstrukturer, som målgruppen möter idag, positivt så att möjligheterna till arbete och självförsörjning ökar.
• Att hitta nya samverkanskanaler mellan ordinarie samhällsstrukturer och civilsamhället, i detta fall IKF som ett exempel, för att underlätta vägen mot självförsörjning för målgruppen.
• Att bidra till ökad tillväxt och sociala innovationer genom att målgruppen i större utsträckning mår bättre, får arbete alternativt närmar sig arbetsmarknaden samt, inte minst, utgör en positiv och viktig förebild för barn och unga i de egna leden.
• Att minska strukturell diskriminering och öka intressenternas förmåga att använda intersektionellt och normkritiskt perspektiv.

Komplettering Projektmål 131029

STÄRKT ANKNYTNING I ETT INDIVIDPERSPEKTIV
• Omvärldsanalys
Inventera vad som tidigare gjorts och vilka metoder som använts kopplat till insatser för att stärka utrikes föddas kvinnors anknytning till arbetsmarknaden.

• Kartläggning målgrupp - egenmakt och motivation
Fokusgrupper och djupintervjuer med 20-30 personer från målgruppen för att utveckla problembilden, analysera behov och ta fram åtgärdsförslag på vägar framåt.

• Kartläggning målgrupp - utbildningsbehov
Fokusgrupper och djupintervjuer med 20-30 personer från målgruppen för att utveckla problembilden, analysera behov och ta fram åtgärdsförslag på lämplig kompetensutveckling som stödjer vägar framåt gällande utbildning.

• Metodval
Identifiera samt göra ett urval och/eller utveckla hållbara metoder för insatser gällande egenmakt, motivation och anpassade insatser utifrån kartläggningen.


PLATTFORM FÖR SAMVERKAN MELLAN IDEELL, OFFENTLIG OCH PRIVAT SEKTOR
• Kartläggning intressenter
Utökad intressentanalys samt förankring av projektet med intressenter i samverkansplattform, med övriga intressenter och styrgrupp

• Samverkansplattform
Kartlägga strukturer och organisationernas behov av verksamhetsutveckling för att bättre möta målgruppens behov, samt identifiera och göra urval/ta fram metoder för arbetet i samverkansplattformen.

• Styrning och ägarskap
Förankra ägarskap och samverkansparternas delaktighet genom kontinuerliga möten med styrgruppen.


• Uppföljning
Bred förankring av projektet genom kontinuerlig intern uppföljning, efter upparbetade rutiner med utrymme för reflektion och analys.

• Medfinansiering
Strategier för medfinansiering av genomförande har utvecklats tillsammans med samverkansparterna och en plan för genomförande har utarbetats.


PROJEKTÖVERGRIPANDE/KVALITETSSÄKRING
• Förstudien ska vara:
o Tillgänglighetsanpassad
o Jämställdhetsintegrerad
o Rättighetsbaserad

• Säkerställa integrering av normkritik och intersektionalitet i förstudien.

• Ta fram en slutrapport för förstudien.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Insatserna i förstudien och projektet ska vara tillgängliga för alla. De personer som vi involverar från målgruppen under förstudien (och sedan deltagarna i projektet) måste kunna delta på lika villkor oberoende av synliga eller osynliga funktionshinder. Därför ligger en workshop kring tillgänglighet tidigt i aktivitetsplanen. Då samlas styrgrupp, representanter från målgruppen, samverkansparter och projektgrupp för att ta fram en handlingsplan kring tillgänglighet, om möjligt med stöd från ESFs processtöd om det fortfarande finns tillgängligt under 2014.

Projektet ska eftersträva fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet.

Erfarenheten sedan tidigare ESF projekt är att deltagare ofta inte berättar att de har funktionshinder. IKF vet inte om detta beror på okunskap, skam, att det är obekvämt eller annat. Men oavsett vilket har vi för avsikt att under förprojektet arbeta med särkskilt fokus på att få fram om det finns den typen av hinder hos deltagarna. Detta ska vara en del av handlingsplanen för att tillgänglighetsanpassa insatserna under ett genomförande. Tänkbara forum för att få fram detta, kan vara vid såväl individuella som coachande samtal i grupp eller andra individanpassade insatser. Det kan finnas behov av utbildningsinsatser för att ta bort stigmatisering och öka kunskapen inom området.

IKFs lokaler har vissa begränsningar vad gäller tillgänglighet kopplat till personer som är rullstolsburna. De behöver stöd av en person och i handlingsplanen ska det finnas direktiv kring hur vi informerar kring detta.

I att skapa en tillgänglig verksamhet ser vi det normkritiska perspektivet som viktigt och det ska prägla alla delar av verksamheten, även tillgänglighet, och handlingsplanen som tas fram under förprojekteringen ska utveckla detta. Utbildningarna som sker ska ha ett tillgänglighetsperspektiv i innehållet och ta upp frågor gällandet tillgänglighet även om detta inte är huvudsyftet med utbildningen.

Den kommunikativa och informativa tillgängligheten är i fokus under hela projektet. I förstudien undersöker vi språket närmare samt behov för ev. användning av tolkar, kompetensen att skriva enkelt, översättningar, pekplattor och annan IT-teknologi mm för att säkerställa att våra insatser är tillgängliga för deltagarna.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer inte att ha transnationella aktiviteter, men IKF i Malmö har ett internationellt nätverk och kommer att sprida resultat till organisationer i främst i Norden som också arbetar för jämställdhet och mångfald. Omvärldsbevakningen under förprojekteringen kan leda till andra slutsatser.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlningen Malmö
  • Lokalt Försäkringscenter Malmö
  • SDF Hyllie

Kommun

  • Malmö