Logotyp på utskrifter

Framtidens Bildemontering

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSveriges Bilskrotares Riksförbund (SBR)
KontaktpersonMichael Abraham
E-postmichael.abraham@sbrservice.se
Telefonnummer08-7016370
Beviljat ESF-stöd1 603 766 kr
Total projektbudget1 603 766 kr
Projektperiod2009-09-15 till 2011-03-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projeket vänder sig till 20 olika demonteringsföretag i Skåne och Blekinge län. Projektet bygger på en strukturomförändring av branschen genom komptensutveckling av samtliga medarbetare för att på så sätt kunna göra företagen mer livskraftiga

Bakgrund

Den övergripande fokuseringen av projektet var att skapa nya kunskaper hos personalen för att dessa kunskaper skulle kunna ligga som grund för en överlevnad både av branschen och av företagen och därmed anställningarna för personalen.I samband med att bilskrotningspremien upphörde sommaren 2007 har detta inneburit att 10.000-tals bilar inte har kommit in till bildemonteringsföretagen i Skåne och Blekinge. Premien innebar att det fanns en pant på ca 1.500:- för varje skrotbil som lämnades tillbaka till en auktoriserad bildemonterare. Panten uppstod i samband med nybilsförsäljning och betalades av den första ägaren. Sedan följde denna pant med tills sista ägaren skrotade sin bil. Denna turordning innebar att det fanns ett incitament för den sista bilägaren att lämna bilen för återvinning. Och om han/hon av olika anledningar inte gjorde detta fanns det alltid en möjlighet för bildemonteraren att själv erbjuda sina tjänster att hämta bilen.
Detta behov av material/skrotbilar som branschen har för att kunna utvecklas och överleva har i och med denna förändring inneburit ett stort problem för branschen.
I förprojekteringen var ett av målen att analysera hur fler skrotbilar/material skulle kunna komma in till branschen, framförallt alla de bilar som hade dumpats i naturen. När det gäller problemet att få in fler skotbilar framkom det i förprojekteringen att kommunerna hade olika policy hur man tog sin an detta problem. Generellt för de flesta kommuner var att man dels saknade kunskaper i hur man skulle utreda skotbilar och dels att man inte hade någon kontroll på hur många bilar som var dumpade i naturen och därmed på privat mark. Om en bil klassas som farligt avfall,formellt därmed en skrotbil, är det kommunens ansvar att vidtaga åtgärder ifall inte markägaren gör det själv eller kommunen inte kan förmå markägaren eller bilägaren att göra det. Detta förutsätter då att kommunen har en löpande kontroll och kännedom om hur dumpning av bilar ser ut på såväl privat som kommunal mark. En sådan kontroll finns inte i flertalet kommuner när det gäller privat mark.
Genom att varje skrotbil måste utredas för att värderas och bedömmas ifall bilen uppfyller de formella kraven, att klassas som skrotbil och därmed som farligt avfall, krävs grundläggande kunskaper både lagstiftningmässigt men framförallt bilmärkesmässigt för att kunna göra en korrekt bedömning. Detta har inte kommunerna och bildemonterarna har inte heller denna kunskap fullt ut men har genom sin verksamhet större allmänkunskaper och skulle med en utbildningsinsats klara denna uppgift. Genom förprojekteringen uttalade de flesta kommuner ett mycket stort intresse för att lösa problematiken genom att bildemonterarna utredde dessa dumpade bilar och på så sätt skulle flera intressenter i denna fråga få löst sina problem. Bildemonterarna skulle få in material till sin verksamhet så att de kunde få en ökad lönsamhet. Kommunerna skulle slippa en tickande bomb av att farligt avfall läckte ner i grundvattnet med alla dessa kostnader som detta skulle innebära. De skulle också få en renare miljö som turistmässigt skulle vara mer attraktiv. För privat markägare skulle det innebära att man på ett smidigt sätt utan kostnader blev av mer skrotbilarna samtidigt som branschen fick i dessa till sin verksamhet. Praktiskt skulle detta innebära att anställd personal inom bildemonteringsföretagen i Skåne och Blekinge skulle utbilda sig i utrednings- och Internetkunskap för att klara uppdraget till kommunerna. Kommunerna kunde sedan med utredningsunderlaget fatta det formella myndighetsbeståendet och bildemonteraren kunde därmed hämta skrotbilen och få in den i sin löpande verksamhet.
Ett annat mål vid förprojekteringen var att analysera hur man effektivare och mer kvalitetsmässigt - göra bedömningar på funktion- kan plocka ur reservdelar från de skrotbilar som kommer in till verksamheten. Denna kunskap finns begränsat idag och kommer i ett längre perspektiv vara ett måste för att kunna försälja mer kvalitetsprodukter av reservdelar. I samband med att bilskrotningspremien upphörde 2007 ökade dock världsmarknadspriset för metaller vilket innebar att branschen delvis kunde kompensera förlusten av inkomna skrotbilar genom att sälja metaller till ett bättre pris än tidigare. Men redan hösten 2008 föll detta pris kraftigt från 3000:-/ton till i princip 0 kronor. Priset har sedan gått upp till ca 600:-/ton men i praktiken finns ingen efterfrågan varken från järnverk eller andra inköpare såväl nationellt som internationellt.
Oavsett priset framöver på världsmarknaden som man i ett längre perspektiv kan tänka sig att det kommer att flukturera, behövs spetskunskaper hur man både effektivare och mer kvalitetsmässigt kan ta fram och eventuellt komplettera/reparera reservdelar från skrotbilar för att ha dessa produkter som ytterligare lönsamhetshöjande arbetsområden.Det räcker inte att överleva enbart på metaller.
Man måste helt enkelt ta fram kvalitetsprodukter som i princip håller samma klass som en nytillverkad reservdel men till halva priset. Inom detta område är just kvalitetsutbildningar för demonteringsarbete samt miljöcertifieringsutbildningar nödvändigt för att kunna garantera en god kvalitetsnivå på mottagande, förvaring, hantering, demontering och distribution. Problemen som framkom i förprojekteringen visade att i princip samtliga bildemonterare saknade denna miljöcertifiering som är uppdelad på hantering ISO 14001 och kvalité ISO 14002. Metodmässigt skulle en sådan utbildning skapa en bättre lönsamhet för branschen och en större status samt förändra ett skrotbilsföretag till reservdelsföretag och som därmed också kunde bidraga till ett ökat intresse för arbetssökande med gymnasieutbildning eller högre att söka sig till denna bransch.
Ett tredje problem men ett stort behov för branschen och som framkom i förprojekteringen var att kunna fina avsättningsmarknader för sina produkter. I förprojketeringen framkom att det behövdes e3n större samverkan mellan de olika bildemonteringsöfretagen för att klara vissa utvecklingsprojekt. Detta var bl a en ny exportmarknad. Den klassiska svenska marknaden är att bilägare själva skruvar av och köper reservdelar direkt hos bildemonteraren. En annan avsättningsmarknad är bilverkstäder. Men marknaden i Sverige är för liten för att kunna få avsättning för de äldre reservdelarna och allt färre personer skruvar själv av reservdelar från skrotbilar på bildemonteringsföretagen. Målsättningen i förprojekteringen var istället att knyta nya internationella kontakter och helt enkelt få branschen att ha ett mer långsiktigt perspektiv för sin verksamhet för att utöka sin marknad.
Här kom förprojekteringen fram till att det inom branschen både saknades språkkunskaper, it-kunskaper, säljträning och kontaktytor för en mer internationell handel av reservdelar.
Av tradition är de anställda inom branschen korttidsutbildade på grundskolenivå vilket innebär att man har bristfälliga språkkunskaper, och it-kunskaper. Om branschen får in fler skrotbilar så är det i sig positivt men det räcker inte för att göra verksamheten långsiktigt lönsam. Det behövs en större avsättningsmarknad än enbart Sverige. Här kom vi fram till att det fanns en internationell marknad som Turkiet, Nigeria etc för både äldre och nyare reservdelar men brist på språkkunskaper och internationella nätverk gjorde att denna verksamhet i princip inte finns. Metoden är att flera bildemonteringsföretag kan gå samman för att både skapa fördelaktiga fraktvillkor med större volymer men också att ta fram de bästa företrädarna för de olika bildemonteringsföretagen för att på så sätt samverka kring den internationella handeln. Genom påbörjade kontakter under förprojekteringen och med utbildningsinsatser för nätverksbyggande kring språk, nätverk, IT och Exportrådet kan dessa utbildningar möjliggöra en internationell marknad som idag inte finns inom branschen.


Syfte

Avsikten med projektet är övergripande att förändra marknaden inom bildemonteringsområdet till en modern återvinning/reservdelsverksamhet. Detta förutsätter att såväl insatserna för varje enskild anställd som organisationen i dess helhet med samverkansparters påverkas samtidigt under utbildningsfasen. Man kan påstå att dessa fyra enheter,den enskilde, företaget, andra bildemonteringsföretag och kommuner i Skåne/Blekinge är beroende av en gemensam modell för att lyckas.
Samverkansmodeller kommer dels att ske inom respektive bildemonteringsföretag men även mellan de olika samverkande bildemonteringsföretagen så att vi kan nyttja de olika organisationernas totala kapacitet för att nå gemensamma mål Detta innebär dels att de olika avdelningarna inom respektive företag deltager i gemensamma utbildningar men också att de olika bildemonteringsföretagen har gemensamma utbildningar där beröringspunkter behövs för att lyckas förändra branschen vad gäller transport, mottagande, demontering, lager och försäljning/ordermottagande. Dels att gemensamma utbildningar för branschen, i samverkan med kommunerna i Skåne och Blekinge samt Länsförsäkringar, ger en utveckling för både branschen, det enskilda företaget och den enskilde individen inom respektive företag.
Avsikten med projektet är alltså att under genomförandefasen genom de olika utbildningsinsatserna skapa en helt ny styrning av de deltagande företagen för att löpande kunna visa var i produktionen det finns bister och på vilket sätt utbildningar kan ge en bättre komptensbredd samt en ökad lönsamhet både för den enskilde och respektive företag.

Syftet med de enskilda olika utbildningsinsatserna skall ses i ljuset av en samlad utbildningsmodell där varje insats stärker och utvecklar en förändring av branschen och där en del av dessa insatser även innefattar en stor samverkan med kommunerna i Skåne och Blekinge. Syftet exempelvis med nya utredningskunskaper,och som kommunerna är positiv till, inom bilskrotningsområdet gör att man till en del löser de problem som vi har angivit ovan under rubriken behov och problem. Detta får då till följd att branschen både få in fler av de dumpade skrotbilar från naturen samtidigt som man avlastar kommunerna från ett moment som ytterligare är en av anledningarna till att branschen inte får in så många skrotbilar. Syftet här är alltså att skapa nya arbetsuppgifter och nya arbetstillfällen. Ett räkneexempel är att ifall 5000 bilar/år i enbart Skåne skall utredas så kräver detta sex nya heltidsanställda på årsbasis. För branschen totalt i Sverige rör det sig om 300.000 skrotbilar som redan finns stående i naturen och skulle vid ett mer nationellt genomslag kunna skapa 100-tals nya jobb.

Om vi utgår ifrån att vi löser detta problem under genomförandefasen genom de förslag som vi har angett, vilket innebär att fler skrotbilar kommer in till branschen uppkommer ett nytt behov och ytterligare ett syfte med projektet. Nämligen att vi effektivare måste kunna demontera och kvalitetssäkra så att en ökad försäljning av produkterna kan ske.
I förprojekteringens miljöanalys framkom att inga av bildemonterarna är miljöcertifierade på ett sådant sätt så att hanteringen och kvalitén kan säkerställas och utvecklas. Därför ligger en sådan inriktning som en nödvändighet för att kunna ta nästa steg i utvecklingen. Idag förekommer en bristfällig systematiskt hantering hos många av de bildemonteringsföretagen som finns i Skåne/Blekinge, när en skrotbil är på väg in till bildemonteringsföretaget där en kedja av åtgärder skall ske,förutom traditionell miljösanering av skrotbilen,utifrån en i förväg strukturerad idé kring kommande etappmål från in, transport till försäljning av delar och fram till destruktionsanläggning för restprodukter. Detta kan då exempelvis innebära att en och samma skrotbil kan transporteras in och ut på olika avdelningar flera gånger för demontering av enskilda produkter som uppstår då och då vid förfrågan från kunder. Detta skapar enbart i detta första led en resursförlust som kunde användas effektivare till andra uppgifter och därmed en större lönsamhet. Syftet här är att både administrativt och praktiskt säkerställa ett effektivare flöde av skrotbilar inom företaget och företagen emellan när man samverkar såväl nationellt som internationellt vid försäljningar av reservdelar. Detta ställer större krav på specialiseringar än vad som finns idag.
Syftet med genomförandeprojektet inom detta område är därför att skapa en modellkonstruktion totalt inom företaget/företagen där exempelvis de anställda som transporterar in bilarna skall vara väl förtrogna med säljorganisationen och vad som kärvs där för att sälja olika produkter för att därmed hantera bilen på ett sådant sätt- då man lyfter den antingen direkt från naturen eller får den transporterad till bildemonteringsföretaget, från ett försäkringsbolag, kommun eller privatperson- så att inga reservdelar skadas. Denna typ av modellkonstruktion skall därmed involveras i samtliga steg inom organisationen så att kunskaper finns från intransport, demontering, klassificering, kvalitetssäkring samt ev. renovering av reservdelar till lagring och försäljning av reservdelar Då uppkommer ett maximalt resursutnyttjande och en ökad lönsamhet för branschen. Detta kräver bl a ett ökat intranät och kunskaper inom IT för att alla anställda skall kunna följa behoven och resurserna inom de olika momenten/avdelningarna på företaget. Och därmed göra alla anställda involverade samtidigt i hela processen. Något som inte sker idag på ett mer strukturerat sätt och därmed skapar ineffektivitet i organisationen.



Det tredje syftet är att finna fler avsättningsmarknader för sina reservdelar än vad som sker idag. Tidigare modellkonstruktioner att företagen skulle leva och överleva på bilskrotningspremien per bil finns inte längre och metallprisernas flukturerande prissättning gör det osäkert att enbart förlitar sig på denna marknad. Under alla omständigheter krävs det i så fall att man är mycket långsiktig i sin planering och har de ekonomiska musklerna att vänta tills prisbilden blir bättre. En möjlighet enbart för de större aktörerna inom branschen. Men de allra flesta bildemonteringsföretagen är storleksmässigt mellan 1-10 anställda. För att klara dessa mål krävs större språkkunskaper samt en utökad kunskap inom IT. Traditionellt finns det inom branschen en relativt stor mångfald av kulturkompetenta medarbetare men utbildningsnivån är låg och därmed bristfälliga kunskaper kring handel och internationella kunskaper.

Målsättning

Ökad samverkansmodeller mellan bildemonteringsföretagen
Att utveckla branschen totalt och därmed göra enskilda företag mer lönsamma innebär samtidigt att vissa utvecklingsmodeller kräver en samverkan mellan de olika bildemonteringsföretagen. Så är exemplevis en utveckling av internationell reservdelshandel kanske inte något som alla skall arbeta men som däremot kräver att företagen kan leverera i tid och kunna klara av stora beställningar. Något som det enskilda företaget inte kan klara men däremot i samverkan. Ett liknande samarbete kan ske när det gäller de nya arbetsuppgifterna med utredningar för kommunerna och där det kanske inte är rationellt eller ekonomiskt lyckat att ett bildemonteringsföretag kanske få transporter på tio mil om den dumpade skrotbilen står i närheten av annan kommungräns.

Bredda nätverken nationellt och internationellt.
Det finns idag inom branschen anställda med kulturkompetens från andra länder. Däremot är det inte säkert att det på respektive företag finns just den kulturkompetens som svarar mot det land som man har för avsikt att exportera till. Genom det samverkansprojekt som SBR(Sveriges bilskrotares Riksförbund) har genomfört inom förprojekteringsområdet med samtliga 20 bildemonteringsföretagen i Skåne och Blekinge finns det däremot nu en ökad förståelse i att kunna använda denna totala kompetens på ett mer strukturerat och samverkansmässigt sätt än vad man hittills har gjor. Detta hänger delvis samman med att det krävs ytterligare kompetenser.

Öka anställdas faktiska kunskaper i internet, nättjänster, hemsidor samt utredningskunskaper.
I förprojekteringen framkom att många företag önskade utveckla sina hemsidor på ett mer aktivt sätt och använda dessa som ett större kommunikationsmedel med kunder såväl nationellt som internationellt.Detta kommer vi också att genomföra i våra utbildningar. För att klara de nya tjänsterna som uppstår då bildemonterarna skall utreda bilar som står dumpade i naturen kommer det även här att krävas nya kunskaper inom it-sidan både vad gäller att kommunicera trådlöst, göra presentationer via internet samt att göra utredningar direkt vid utredningstillfället.

Öka kunskaperna inom miljöområdet
Inom detta område rör det sig inte enbart om formella miljökunskaper utan framförallt om att man hanterar olika produkter på ett korrekt sätt. Detta innebär bl a kvalitetssäkra resevdelar och därmed då också att kuna klassificera hur produkterna har hanterats för att kunna garantera en kvalitetsprodukt. Detta gäller då både demonterade reservdelar som renoverade reservdelar.Målsättningen är här att få så många företag som möjligt miljöcertifierade både vad gäller kvalitet som hanteringsmässigt.

Utveckla möjligheter för kvinnor att anställas inom branschen
Branschen kännetecknas av att mindre än tio procent kvinnor är anställda på bildemonteringsföretagen. Detta hänger historiskt delvis samman med att det var ett tungt och fysikt krävande arbete, ofta starkt nedsmutsat med oljor och andra restprodukter. Vi vill med detta genomförandeprojekt skapa en ny bild av branschen som består utav nya arbetsuppgifter och utökade fokuseringar på andra moment inom branschen. Som exempelvis utökad försäljning internationellt, miljöhantering samt internetbaserade lagerhanteringar etc. Arbetsuppgifter som inte på något sätt är könsbaserade. Vi tror däremot också att det samtidigt krävs grundläggande utbildning inom jämställdhet för att kunna ta fram såväl goda exempel som att lufta klassiska fördomar. Detta gäller då inte enbart de anställda utan även förväntningar och fördomar inom skolutbildningen på gymnasienivå. Detta har vi som målsättning att genomföra tillsammans med en gymnasieskola i Malmö då det gäller områden som handel och försäljning.

Omställning av kundbemötande.
För att öka lönsamheten inom branschen och därmed kunna behålla och utveckla nya arbetstillfällen krävs att de anställda kan öka sin kompetens när det gäller kundpsykologi och säljträning. I förprojekteringsfasen framkom vid intervjuer med kunder att mottagandet både vid besök och framförallt vid telefonkontakt uppfattades som korthugget, lite besvärande, inte serviceminded samt att det ofta var svårt att komma fram per telefon. Detta har säkert sitt ursprung i en bristande förståelse kring betydelsen av lönsamhet kopplat till högt servicemottagande oavsett var i organisationen man befinner sig. I en förklarande kortversion kan man utgå ifrån att man skall förstå innebörden i ordet social kompetens och att detta är utgångsläget för en kommande kontakt. Många anställda inom branschen är idag korttidsutbildade eller har äldre kunskaper inom bilmekanikerområdet på grundskolenivå och därmed också en mycket snäv utbildningsbas för att kunna konkurrera inom andra arbetsmarknadsområden/företag. Den kundpsykologi/säljträningsutbildning kommer inte bara till pass då det gäller den enskilde anställdes egna arbetsuppgifter utan gör det möjligt för en större rotation inom företaget för att den anställde skall kunna lära sig fler arbetsuppgifter. Därmed ökar också anställningsbarheten vid olika former av nya arbetsuppgifter både i det befintliga företag som andra företag på arbetsmarknaden.

Att främja lärande modeller
Genom att genomförandefasen innehåller både ett utvecklande men också en strukturförändring av själva bildemonteringsbranschen är det egentligen inte frågan om enbart enskilda utbildningar för anställda. Utan också en påverkansgrad av samverkansparter,kommun och försäkringsbolag,enskilda enheter inom bildemonteringsföretaget, företaget totalt, samt dess kunder.
Lite tillspetsat kan man säga att ibland blir enskilda utbildningar ofta en kompetensförändring för den enskilde,som till en del påverka företaget positivt, men där inte den enskilda kursen direkt påverka företagets övriga medarbetare. Vid detta genomförandeprojekt kan man säga att det är en nödvändighet att utbildningarna samverkar så att den både påverkar andra medarbetare och den totala verksamheten för att på så sätt skapa en strukturförändring inom branschen. Detta sker dels i form av att enskilda medarbetare gå enskilda kurser men där också andra medarbetare, som inte har möjlighet tidsmässigt eller kostnadsmässigt via projektet, får internutbildning under projekttiden i de kunskaper som den andra medarbvetare har förvärvat.
De lärande miljöerna kan därför specificeras på två sätt.
I en del fall kan det röra sig om att kunskapen redan finns inom företaget hos en enskild anställd men att kunskapen behövs för fler medarbetare. Då kan denna kunskap förmedlas via utbildningen genom att denna person går in som utbildare och därmed sparas dyrbara externa utbildningskostnader samtidigt som dessa utbildningar harmoniserar med de externa utbildningarna inom andra områden. Detta kan exempelvis vara hur man demonterar olika nyare komponenter från en skrotbil medan den interna utbildaren/anställde samtidigt går en spetskurs i kvalitetsbedömning av reservdelar. Då innebär detta att den nyanställde får både grundläggande kunskaper om demontering av dessa produkter samtidigt som den interna utbildaren kan tillföra nya kvalitetsaspekter samtidigt och som gör att den totala strukturomvandlingen inom branschen samtidigt kan utvecklas.
Detta innebär då praktiskt att en övergripande utbildning kommer att ske där samtliga medarbetare måste förstå de olika avdelningarnas löpande behov och därmed att den enskilde medarbetaren kan leverera den kunskapen som övriga enheter behöver för att kunna utvecklas. Konkret måste varje medarbetare inte bara se till sin arbetsuppgift utan måste löpande kunna följa andra enheters och kollegors behov.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I slutrapporten av förprojekteringen skrev vi bl a.
Vi har i andra sammanhang samarbetat med HSO(Handikappförbundens samarbetsorgan) och har utefter deras riktlinjer gått igenom de möjligheter och hinder som finns på de olika företagen som har deltagit i förprojekteringen. Inne på de allra flesta arbetsplatser finns inga direkta fysiska hinder för anställd personal eller kunder att arbeta eller besöka företagen. Möjligheter med hög och sänkbara skrivbord samt tele- och datatjänster kan lätt anpassas till personer med funktionshinder.
När det gäller tillgängligheten utomhus för att ta sig in till arbetsplatsen respektive företaget för att köpa produkter saknar de flesta ramper eller andra hjälpmedel för att ta sig in via huvudentrén som oftast har ett trappsteg upp.
Denna sistnämnda aspekt har noterats och kommer vid ett genomförande att anpassas.När det gäller både de fysiska hindren och med bemötandehinder kommer vi under genomförandeplanen att aktivt samarbeta med HSO inom dessa områden och också genomföra en tillgänglighetsplan som skall finnas på varje arbetsplats där men har gått igenom vad som fungerar idag och vad som måste förändras för att göra arbetsplatsen mer tillgänglig för både anställda och kunder.


Jämställdhetsintegrering

Det framkom i förprojekteringen att antalet anställda kvinnor både var få och att de i huvudsak arbetade med administrativa ekonomiuppgifter som internredovisning etc. Men det framkom också att det behövdes en utökad säljpersonal och inom detta område kommer vi särskilt under genomförandefasen att fokusera på att utöka denna enhet med kvinnlig personal. Vi kommer också att i våra annonser vid sökande av tjänster att särskilt lyfta fram att vi gärna ser kvinnor som sökande till de olika tjänsterna som vi utannonserar inom branschen. Vi kommer också att särskilt genomföra en utbildning i jämställdhet för att ha denna som grund för att på varje arbetsplats utverka en praktisk jämställdhetsplan inom varje del av arbetsmomenten för att på så sätt kunna göra bedömningar och kunna tillsätta kvinnor på dessa tjänster. Detta för att få en jämnare fördelning av män och kvinnor inom branschen.

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Osby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg