Logotyp på utskrifter

Förstudie meningsfull aktivitet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonThomas Arnström
E-postthomas.arnstrom@svalov.se
Telefonnummer0418-475017
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet är en förstudie för att finna möjligheter och intresse av att upprätta ett samarbete och långsiktig samverkan mellan organisationer och myndigheter för att skapa meningsfull sysselsättning och personlig utveckling i ett arbetmarknads- och ett brett integrationssammanhang. Ett genomförande skulle också bidra starkt till att lösa ett skötselbehov för den värdefulla naturen i landet. Skötsel av exempelvis naturreservat är en dimensionerande faktorn i den ekonomiska utvecklingen eftersom besöksnäringen grundläggs i vår gemensamma natur. Besöksnäringen är det näringslivsområde där både omsättning och sysselsättning ökar mest. Omsättningen är dessutom utomordentligt hög. Både exportmognad och servicenivå inom besöknäringen är låg varför projektet, i en genomförandefas kan initiera tjänster och insatser i en verklig ekonomi. Alternativa former till företagande, inbegripet socialt företagande, kan också vara en konsekvens i ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund

Naturvården är värd att må bra
Paradoxen i Svensk naturvård är att naturområdena får sin bästa skötsel i lågkonjunkturer. Sysselsättningsprojekt av olika slag och olika ändamål har varit basen i naturvården. Det mest utvecklade samarbetet mellan olika statliga organ etablerades under 80-talet som den sk "Malmömodellen" där Länsstyrelse, Länsarbetsnämnd, Skogsvårdsstyrelsen, Landstinget och Kriminalvården gjorde gemensam sak och kombinerade sina behov till samhällsnytta. Målstyrning och snäva sektorsmål hindrade en rimlig allokering av resurserna och efter några mindre lyckade initiativ på 90-talet upphörde den typen av samverkan.
Sedan dess har naturvården slitit med krympande resurser och en total obalans mellan miljömålen och tillgängliga resurser. Det är till och med så att tillgängliga resurser för skötsel av de värdefulla markerna nära nog halverats sedan 90-talet samtidigt som resurser till förvärv av skyddsvärd mark har ökat och därmed ytterligare förstärkt obalansen.
Situationen har skapat ett förhållningssätt med missriktade ambitioner om att åstadkomma ”naturlighet” och ”vildmark” av de skyddade områdena. Naturlig utveckling är ett begrepp som blir allt vanligare i skötselplaner för naturreservat. Detta är en allvarlig utveckling eftersom vi, i Sverige, genomgående hanterar ett kulturlandskap som kräver en skötsel för att bibehålla sina kvalitéer. Med andra ord hela syftet med den samhälleliga investeringen i naturvård. Den svenska modellen är dessutom tämligen unik i ett Europeiskt perspektiv. Europa har identifierat natur med kvalité som en viktig ekonomisk resurs och den svenska hållningen i frågan är mycket riskfull i ett ekonomiskt utvecklingsperspektiv.
Besöksnäringen
Statistikåret 2011 borde betraktas som skiftet till en ny ordning för ekonomi och utveckling i Sverige. Det var året då besöksnäringens omsättning passerade hela tillverkningsindustrin och då värdet från turismen var större än det sammanlagda värdet av skogs- och jordbrukssektorn. Bara exportvärdet bedöms vara dryga 100 miljarder. Enbart omsättningen i resandevolymen uppgår till dryga 80 miljarder kronor. Det svenska varumärket inom besöksnäringen är landskapet och naturen. Det framgår tydligt eftersom det i första hand är landsbygdskommuner som är de högst rankade i ett besöksnäringsperspektiv. Så är också fallet med Skåne. Utvecklingspotentialen inom besöksnäringen är också unik på så sätt att den ökar mest av alla ”grenar”, så mycket att den numera är verkligt stora ”industrin” i landet. Region Skåne har satt upp målet att besöksnäringen skall nå 24 miljarder i omsättning de närmaste åren. Sedan år 2000 har omsättningen inom besöksnäringen fördubblats. En sådan ökning torde vara helt unik. På samma sätt sker det en sysselsättningsöknings som ingen annan bransch kan uppvisa. Det vore direkt olämpligt att inte ta till vara denna potential i ett strategiskt planeringsperspektiv där infrastruktur och kollektivtrafik har särskilt goda förutsättningar att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling.
Brister i analysen
En paradox i centrala och regionala analyser är att det sällan finns förslag till åtgärder som skulle innebära en förändring. Snarare blir inriktningarna mera rop på entreprenörer och i övrigt väldigt traditionella verksamhetslösningar. I denna fråga lämnar man helt grunden till företeelsen utan åtgärd. Reklam är viktig i sammanhanget men de verkliga reklampelarna för besöksnäringen är våra skyddade naturområden eftersom de är utpekade som den värdefulla naturen, basen i hela besöksnäringen i Sverige.
Detta förhållningssätt kan skapa problem inom en snar framtid eftersom risken är stor att misskötta områden får en negativ effekt på besöksnäringen och, eftersom ambitionen är väsentligt högre i övriga Europa, gör att utländska besökare väljer andra nationer som besöksmål.
Malmömodellen
Under en period mellan 1980 och 2000 utvecklades en samarbetsmodell i dåvarande Malmöhus län där i huvudsak Länsarbetsnämnd, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen skapade en planerings- och genomförandeorganisation där olika samhällsbehov samlades till en bas för skötsel av värdefull natur och viktig rekreationsmark. Flera intressenter deltog i genomförandefasen och bl a skapades en del av Skåneleden med hjälp av dessa resurser. Kriminalvården satte samman arbetslag liksom landstingen som framför allt fick sysselsättning för mentallag. Utgångspunkten var att skapa meningsfull sysselsättning för olika samhällsbehov och där en stor andel var sysselsättningsinriktad. Under 90-talet utvecklades denna modell i Svalöv, i samband med ”Gröna jobb”, där en utbildnings/fortbildningsdag lades in en dag i veckan. Denna utbildning var dels kompetenshöjande inom arbetsområdet och naturvård/besöksnäring, dels individuell beroende på de behov den enskilda individen hade.

Målsättning

I projektform utreda möjligheter till att motverka den situation som råder genom meningsfulla insatser i två riktningar. Dels att skapa sysselsättning för grupper som har svårt på arbetsmarknaden och dels genom att utbilda och utveckla ett entreprenörskap inom besöksnäringen för samma kategori.
Att finna meningsfull och långsiktig sysselsättningsbas på landsbygden i anslutning till värdefull natur.
Att landsbygden kan utvecklas till en sysselsättningsresurs för tätorter i ett regionalt perspektiv.
Att identifiera servicebehov för besöksnäringen på lokal nivå.
Lösning
En utvecklad Malmömodell skulle kunna innebära att en period med meningsfull sysselsättning genom skötsel av naturreservat och naturområden kombineras med kunskapsfördjupning inom sakområdet samt individuella insatser i form av utbildning och stöd. Detta skall vara en modell för att dels säkerställa kvalitén på områdets naturobjekt, dels skapa incitament till affärsutveckling och entreprenörskap inom besöknäringen lokalt.
Projektet syftar till att finna samverkanslösningar och "gränsövergångar" mellan de olika systemen av ansvarsförhållanden.
Genom förstudie utreda frågan under ett år där Svalövs kommun, Arbetsförmedling, Länsstyrelsen i Skåne län, Fridhems folkhögskola och Svalövs gymnasium är intressenter i ett praktiskt genomförande genom projekt i kommande programperiod 2015-2025.
I förstudien kommer också kontakt tas med Campus i Helsingborg för att undersöka intresset från Service-Managementubildningen att bidra med specialutredningar och analyser.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Den form av sysselsättning som förväntas skapas i en genomförandefas har visat sig fungera väl för de individer som står längst ifrån arbetsmarknaden. De som kännetecknas av psykisk ohälsa och/eller är långtidssjukskrivna, missbruk och flerårig arbetslöshet.

Transnationellt samarbete

Modellen har tidigare presenterats i samband med tidigare EU-projekt där varianter av detta arbetessätt redan i Tyskland, Nederländerna och Norge. En utvecklad modell enligt den som ansökan avser kan vara intressant i ett Interreg-sammanhang.

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge