Logotyp på utskrifter

Förstudie KaosKompaniet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareArbetsmarknadsavdelningen
KontaktpersonAnna Söderberg
E-postanna@celainfo.se
Telefonnummer0457-618807
Beviljat ESF-stöd510 000 kr
Total projektbudget510 000 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Problemet med ungdomsarbetslöshet har och är ett kvarvarande bekymmer svårt att komma tillrätta med. Andelen unga som är arbetslösa har länge varit högt, inte minst i Blekinge. ”Starta eget” får ökat utrymme bland insatserna för att minska ungas arbetslöshet. Denna insats får stöd av rekommendationerna i OECD Territorial Reviews analys av Småland-Blekinge som pekar på att nyföretagande har visats sig vara en väl fungerande metod för att lösa ungas sysselsättning. Det finns dock barriärer som gör att unga idag i låg utsträckning blir entreprenörer. Ronneby kommun skall därför tillsammans med Region Blekinge och AF undersöka förutsättningarna till ett genomförandeprojekt som bejakar den enskildes idéer och kreativitet, bidra till självtillit hos unga arbetslösa, bana väg för innovation och entreprenörskap, stimulera de unga till att positivt förändra sin situation och därmed livskvaliteten. Målet är att stärka de unga och bana väg för nya stödstrukturer till ungas entreprenörskap.

Bakgrund

Den höga ungdomsarbetslösheten i Europa är ett av de stora hoten mot dess framtid och välstånd och ett gemensamt problem för flera av medlemsstaterna. Ur ett nationellt perspektiv är sysselsättningen bland unga särskilt låg i Blekinge. I mars 2013 var enligt Arbetsförmedlingen (AF) var 2 500 av länets ungdomar 18-24 år eller drygt 27 % inskrivna som arbetslösa mot drygt 17 % i riket. I Ronneby var talet ännu högre eller 31 %. Risken att hamna i ett långvarigt utanförskap är stor. Av de 2 500 var 750 öppet arbetslösa medan 1 750 befann sig i åtgärder inom ramen för ungdomsgaranti, som inträder efter 90 dagars arbetslöshet.

Ungefär 75 % av de unga som skrivs in som arbetslösa vid AF i Ronneby finns kvar som arbetssökande efter 90 dagar då ungdomsgarantin träder i kraft. Av de senare har därefter 3-6 % per månad fått jobb eller utbildningsplats (något fler i juni och september, 10 resp 7 %). Om vissa av dessa gått vidare till eget företagande eller annat entreprenörskap framgår inte av uppgifterna från AF.

I genomsnitt lämnar 7-15 % av unga arbetslösheten innan 6 månader efter inskrivningen. Majoriteten fortsätter alltså att vara kvar hos AF under längre tid än så. Vilket inte förbättrar situationen, generellt sett? Bland dem som varit inskrivna längre tid än 6 månader är omsättningen enligt uppgift från AF ”betydligt lägre”. I praktiken innebär detta att ju längre den unge varit arbetslös och inskriven vid AF desto lägre sannolikhet för att situationen vänder och att hen lämnar arbetslösheten bakom sig.

Problemet med ungdomsarbetslöshet har och är ett långtbestående bekymmer svårt att komma tillrätta med. Andelen unga som är arbetslösa har länge varit högt, inte minst i Blekinge. Aktivt verksamma med ungdomsgarantin är Arbetsförmedlingen och kommunerna i samarbete med företagarföreningar, fackliga organisationer och enskilda företag. I projekt som ESF-projektet ”Kompetensare 2.0” och FINSAM-projektet ”Ansats Ronneby” ger jobbcoacher personligt stöd till arbetslösa unga. Lärlingsplatser och instegsjobb är andra aktuella begrepp.

En viktig fråga att ställa är om åtgärderna verkligen leder till nya jobb långsiktigt eller kan den enskilde arbetslöse uppleva insatserna som meningslös rundgång? Är det bakgrunden till att en del unga arbetslösa ibland uppfattas som passiva eller ointresserade som inte ger sig själva chansen? Det finns plats för kompletterande nytänkande. Annat och mer behöver göras som förändrar situationen till det bättre.

ALTERNATIVA VÄGAR TILL SYSSELSÄTTNING

Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin för 2014-2020, rekommenderar att ”starta eget” får ökat utrymme bland insatserna för att minska ungas arbetslöshet. Denna insats får stöd av rekommendationerna i OECD Territorial Reviews analys av Småland-Blekinge som pekar på att nyföretagande har visats sig vara en väl fungerande metod för att lösa ungas sysselsättning.

I Blekinge finns ett stort behov av att stödja ungas entreprenörskap. Antalet unga (16-34 år) som innehar företag i länet har det senaste året minskat, med 65 personer eller 4,3 % färre än året innan. Även om riksgenomsnittet också minskade något, med 0,8 %, har inget annat län haft en så negativ utveckling. Över en tioårsperiod har den unga företagsamheten ökat i landet med 22 %, men i Blekinge med bara 10 %. Situationen i länet är oroande inte minst med tanke på att stark ung företagsamhet bäddar för en framtid med högre företagande generellt sett.

I förslaget till Strukturfondsprogram för Småland och Blekinge 2014-2020 belyses en undersökning av Entreprenörskapsbarometern från 2012 där 68 % av ungdomar mellan 18-30 år kan tänka sig vara egenföretagare. Samtidigt utgör andelen egenföretagare bara 10 % av sysselsatta i Sverige. Vad händer på vägen, vilka hinder stöter övriga på vilket gör att så få i slutendan startar eget företag?

HINDER PÅ VÄGEN

ESF-rapporten Två tomma händer från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013/1 konstaterar att tidigare projekt som syftat till att stimulera entreprenörskap hos unga ibland har hindrats av bristande intresse, låg motivation och dåligt självförtroende hos deltagarna i kombination med brister i stödsystem och regelverk.

Slutsatserna från rapporten och Drivhusets undersökning stöds också av Europeiska Kommissionens slutsatser. EU:s handlingsplan för entreprenörskap Entrepreneurship 2020 Action Plan – Reigniting the entrepreneurial spirit in Europe pekar ut ett flertal viktiga strukturella hinder som inte bara unga stöter på för att förverkliga sina idéer och starta nya företag. De större hindren kommissionen pekar ut är:

-Utbildningen ger inte de rätta förutsättningarna
-Tillgången till startkapital
-Tung administration
-Bristande stöd till entreprenörer
-En kultur som inte premierar entreprenörskap

Utbildning och praktisk erfarenhet av entreprenörskap pekas ut som viktiga förutsättningar för att skapa ökat entreprenörskap i Europa. Här finns ett viktigt hålrum att fylla för de individer som inte getts möjligheten under skolgången och som inte valt att fortutbilda sig.

Klimatet och samhällskulturen för entreprenörer måste enligt kommissionen bli bättre för att skapa tillväxt och fler företag. Tillgången till resurser och startkapital är ett viktigt strukturellt hinder som också presenteras i OECD Territorrial Reviews analys av Småland och Blekinge. Här föreslås att alternativa finansieringsformer måste göras tillgängliga i form av plattformar för mikrofinansiering och olika typer av gräsrotsfinansiering. Den digitala utvecklingen kan här vara behjälplig för att nå ut till målgruppen och skapa stödjande plattformar för information, mikrofinansiering och nätverksbyggande insatser.

För att ge särskilt stöd till unga och specifika grupper så lyfter även ESF:s rapport Två tomma händer lyfter även fram begreppet ”empowerment” som en väg till framgång för ungas sysselsättning. Begreppet definieras som ett sätt där marginaliserade grupper ges möjlighet att till engagemang och ta makten över sina egna liv. Resultatet måste inte vara direkt knutet till att starta och driva företag. Det kan också – förmodligen för fler enskilda individer - leda fram till att den enskilde arbetslöse lättare ska få anställning. Socialt företagande och NGO:s är andra former av entreprenörskap som kommer att innefattas i projektet. Kommissionen pekar i handlingsplanen för entreprenörskap på vikten av att ”tänka småskaligt först” där de enskilda entreprenörerna och sociala innovatörerna påverkan på tillväxt inte förringas.

VÄGEN FRAMÅT

Baserat på ovanstående bakgrund och problemanalys föreslår Ronneby kommun i samarbete med Region Blekinge följande förstudieförslag. Förstudien och det påföljande genomförandeprojektet som vi ger namnet ”KaosKompaniet” ska möta ungdomsarbetslösheten med innovativa metoder genom att lyfta fram de ungas inneboende drivkrafter, skapa empowerment. Det handlar om att utgå från och bejaka den enskildes idéer och kreativitet, bidra till självtillit hos unga arbetslösa, bana väg för innovation och entreprenörskap, stimulera de unga till att positivt förändra sin situation och därmed livskvaliteten. KaosKompaniet blir det samlande begreppet för insatserna och innebär en fysisk plats för laborering, stöd och kunskapsförmedling men också en digital plattform för mikrofinansiering och nätverksbyggande. Syftet stämmer väl överens med olika utvecklingsstrategier på regional, nationell och europeisk nivå (se avsnittet Mervärde i slutet av ansökan).

Huvudinriktningen blir dels innovativ kommunikation där unga arbetslösa är i centrum och påverkar, dels åtgärder som stödjer och kompletterar dagens strukturer (t.ex. Ung företagsamhet, BBI och ALMI). Avsikten är att skapa kraft för unga att påverka och förändra sin livssituation till gagn för Blekinges utveckling. Entreprenörskap blir nyckelord, och entreprenöriellt lärande i former anpassade till lokala och regionala behov förväntas få strategisk betydelse.

Målsättning

Ett övergripande mål för KaosKompaniet är att hållbart och långsiktigt sätta positiva avtryck i de ungas livssituation genom att motverka ungdomsarbetslöshet och gagna utvecklingen av samhället och demokratin. Det ska ske genom:

- Att med innovativa, inkluderande metoder lyfta fram de unga arbetslösa och deras uttalade eller outtalade drivkrafter och idéer
- Att samverka nära både med unga i målgruppen och med organisationer som på olika sätt är verksamma med ungdomar som är arbetslösa
- Att skapa miljöer och kommunikationsformer som stimulerar entreprenöriellt lärande och annan personlig utveckling samt plattformar för stöd till unga entreprenörer
- Att strategiskt påverka nuvarande strukturer för hur ungdomsarbetslöshet hanteras och för hur stöd till entreprenörskap sker
- Minska ungdomsarbetslösheten i Blekinge
- Öka antalet nystartade företag av unga i Blekinge

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

KaosKompaniet ska fungera för alla oavsett funktionsförmåga. Utgångspunkten bör vara en funktionsnedsättning i sig inte är ett hinder utan det är i mötet med en otillgänglig miljö som funktionshinder uppstår.
Tillgänglighetsperspektivet kan delas in i tre områden som projektet ska lyfta fram och inventera redan under förstudien för att fullskaligt tillämpa under påföljande genomförandeprojekt. Det uttalade kravet är tillgängligheten ska vara optimal för alla deltagare.

Fysisk tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten läggs i KaosKompaniet på en nivå som eliminerar eventuella problem för personer med funktionsnedsättning att delta i projektet. Det gäller till exempel parkeringsmöjligheter i anslutning till lokaler där möten och utbildningar ska genomföras, och hur lokalerna utformas inredningsmässigt, tekniskt och med avseende på framkomlighet.

Tillgänglig verksamhet
KaosKompaniet ska använda den kompetens som finns inte bara i projektledningen utan också bland medarbetarna i de deltagande organisationerna för att fungera på bästa möjliga sätt för alla. Styrgrupp och arbetsgrupper ska ha tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som en stående punkt på dagordningen i syfte att ständigt stärka frågans betydelse och i tid uppmärksamma eventuella områden som behöver förändras och utvecklas.
Ett positivt bekräftande bemötande som förmedlar att alla får vara med utifrån sina förutsättningar och att inget är omöjligt är centralt för att projektet ska bli framgångsrikt.

Kommunikativ och informativ tillgänglighet
Grunden för att kommunikation blir tillgänglig är att den når fram och är begriplig. Alla deltagare i KaosKompaniets verksamhet ska ges möjlighet att förstå och inspireras av projektets aktiviteter. All information ska anpassas och göras tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Projektledning, styrgrupp och arbetsgrupper ska bevaka att så blir fallet, och säkerställa att det finns information i alternativa format när det behövs. Projektet ska alltså ta hänsyn till att människor är olika och har olika behov av informationsvägar.

Tryckt information ska vara tydligt utformad och vid behov gå att få i punktskrift, på lätt svenska och andra språk. I vissa sammanhang kan talad information behöva kompletteras visuellt, genom till exempel bildstöd och symboler. Det kan behövas tolkar, fungerade teleslingor, god akustik och anpassad belysning.

Förutsättningarna för KaosKompaniet att anpassa webbplatser och andra digitala kanaler så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning är särskilt goda. Att utforma kombinationer av text och bild/film är viktiga delar av kompetensen och erfarenheterna som är representerade i projektgruppen framför allt genom Cela.

Transnationellt samarbete

Ronneby kommun har en upparbetad kontakt med Slagelse kommun i Danmark. SUK-festivalen är en framgångsrik festival kring utbildning och karriär som arrangerats i Slagelse sedan 2010. Konceptet har spridit sig i Danmark och har visat på goda resultat i hur man möter unga och inspirera till framtidstro genom studier och/eller arbete. http://sukfestival.dk/. Årets festival lockade inte bara unga utan det kom också delegationer från EU och andra nordiska länder. På tre år har antalet besökare ökat från 2000 till 4500 personer. Under förstudien kommer influenser att hämtas från dessa lyckade insatser som underlag för metodutvecklingen.

Ronneby kommun ingår sedan mitten av 90-talet i det europeiska nätverket Eurocities, och är där aktiv i forumet för Knowledge Society. En av de städer man samarbetat med i nätverket är Leeuwarden från Holland. Projektet ”De Plannenmakers” i samma stad omnämns i ESF-rapporten Två tomma händer (från temagruppen Unga i arbetslivet 2013:1). Det är ett positivt exempel på initiativ för att minska ungdomsarbetslösheten genom att stimulera entreprenörskap och eget företagande för unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Kommunen Leeuwarden står för mycket av finansieringen. Författaren av rapporten anser att här finns erfarenheter som vi i Sverige kan lära oss av och det finns avsikt att inleda samarbete med Leeuwarden under förstudien för erfarenhetsutbyte. På Ronneby kommun finns sedan tidigare ett brett samarbete med Nederländerna i arbetsmarknadsfrågor, inflyttningsarbete samt hållbarhetsarbete.

Samarbetspartners

  • AF Ronneby
  • Region Blekinge

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg