Logotyp på utskrifter

Förstudie Inkluderande samverkan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunkontoret
KontaktpersonAnnhild Månsson
E-postannhild@gimleab.se
Telefonnummer070-77 35 655
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-13 till 2014-09-26
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Skurups kommun vill under förstudien kartlägga behov som ska ligga till grund för hur ett framtida projekt som förebygger ungdomsarbetslöshet bör designas. Hypotesen är att det efterföljande projektet bör inriktas på strukturell utveckling i form av samverkansarenor och genom att: Förebygga ungdomsarbetslöshet, avhopp och skolk, genom att höja kompetensen kring funktionsnedsättningar, och genom att utveckla ett mer positivt bemötande av unga inom skola och arbetsliv. Vidare ska sedan det kommande projektet också verka för att i skolan samverka med näringsliv och föreningsliv mer effektivt, och på så vis skapa en meningsfull, lustfylld och motivationsskapande skola.

Kort sagt: Inkluderande samverkan, ett projekt för en mer lustfylld, meningsfull motivationsskapande skola som förebygger ungdomsarbetslöshet och som tar tillvara på varje individs potential och stimulerar ortens näringsliv

Bakgrund

Problem & Behovsanalys

Redan i dagslaget finns samlad statistik som visar på de problem som Skurup upplever sig ha (se nästa stycke). En djupare och bredare analys krävs emellertid, liksom en bredare empiri för att angripa problemen.
Det ska denna förstudie resultera i.

Problemen som befintlig statistik stödjer är i korthet:
-Större ungdomsarbetslöshet än i riket i övrigt, jämförelsevis.
-En oroande andel ungdomar som finner skolan meningslös, vilket genererar studieavhopp.
-Stor utpendling av de med utbildning, större än i flera andra skånska kommuner.
-Flickor mår sämre i skolan i högre utsträckning än pojkar, men får bättre studieresultat.
-Pojkar lyckas sämre med både studier och med att få jobb efter avslutade studier.
-Det lokala näringslivet behöver anställa men finner inte rätt kompetens.
-Det erbjudes mycket få möjligheter för de ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden och som ibland befinner sig helt utanför systemet.

Tillämpning idag i de ordinarie strukturerna fungerar såhär och uppvisar följande brister/frågeställningar, i enlighet med de övergripande identifierade problemen kring unga mellan skola och arbetsliv:

1) Näringslivet har uttalat att man vill samverka med unga och de vill åstadkomma forum för samarbete men vet inte hur. Näringslivet har få reella samverkansresultat att uppvisa när det gäller ungdomar i och efter skolan.
2) Kommunens SoU-förvaltning har hittat ett nytt sätt att arbeta med unga avhoppade elever med kommunens folkhögskola. Man har inte hittat andra sätt och söker nya vägar.
3) Näringslivet har arbetskraftsbehov. Arbetsförmedlingen försöker matcha. Kan ett tidigare samarbete parterna emellan redan i skolan leda till bättre matchning?
4) Skolan arbetar med ämnesmåluppfyllelse och praktik. Kan ett arbetssätt som kopplar även ämnesmålen till verkliga mottagare i form av näringsliv och föreningar stödja och möta elevens behov i större utsträckning, och därigenom öka kontaktytorna och motivationen hos eleverna?
5) Ett samverkansteam med representanter från försäkringskassa, socialförvaltning mfl. som genom gemensamma insatser ska fånga upp unga i utanförskap när det gäller arbetsmarkanden har skapats.(Finsamprojekt)

(ovanstående punkter finns också under rubriken 'Mervärde', och då ngt mer utvecklat)


För att veta hur problemen ska lösas och hur projekt som följer ska se ut krävs ytterligare fördjupad statistik från relevanta och aktuella grupper. Detta ska göras genom att (se vidare under Omvärldsanalys):

-Fokusgruppintervjuer av ungdomar på gymnasiet.
-Enkätundersökning av samtliga ungdomar på gymnasiet och i årskurs 9.
-Dialogmöten och intervjuer med Ungdomsrådet i kommunen.
-Fördjupade frågor till arbetslösa ungdomar och dialogmöten med desamma (och de som befinner sig helt utanför systemet i den mån vi lyckas komma i kontakt med dessa. Detta genom Arbetsförmedlingen.



Omvärldsanalys kopplat till insatser

Även här finns i dag en del statistik att tillgå och som stödjer Skurups problembild. Förutom allmän statistik från bl.a. SCB har Skurup egen statistik i form av interna kartläggningar såsom exempelvis upplevelse av trivsel och lärande, entreprenörskap i skolan m. fl.
I dessa har man ringat in ett par områden som man behöver undersöka ytterligare.
Det behövs i omvärldsanalysen ett bredare grepp och fler svar. Detta ska göras genom att:

-Djupare undersöka kompetensbehov kring bl. a bemötande, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande, funktionshinder och särskilda behov. Det ska ske i de grupperna som kommer i kontakt med målgruppen: studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, pedagoger, entreprenörer i det lokala näringslivet samt representanter för det lokala föreningslivet.

-Skapa arenor för samarbeten mellan skola, näringsliv, föreningsliv, och arbetsförmedlingen. Dessa ska skapas, förutom för det informella lärandet och utbytets skull, för att skapa varaktiga och hållbara strukturer som sedan kan användas i kommande projekt i syfte att åstadkomma strategisk påverkan inom befintliga verksamheter.

-Studera samverkansteamets funktion och resultat (se tidigare).

-Studera Arbetsförmedlingens matchningsarbete.

-Utföra studiebesök både nationellt och transnationellt för att se på olika lösningar och exempel på hur man tagit/tar sig an ungdomsarbetslöshetsproblematiken med 16-24-åringar, såväl den faktiska, som det förebyggande arbetet. Här finns i dagsläget en etablerad vänort i Tyskland samt nyetablerade kontakter med Danmark.
1) Söderhamn: Studera deras modell för hur samarbete mellan skola och näringsliv kan organiseras. (Drivkraft Söderhamn)
2) Tyskland: Med fokus på strukturer, titta på hur man arbetar med samverkan skola-näringsliv på orten. Undersöka deras erfarenheter av hur lärlingssystemet fungerar i praktiken. Få vetskap om hur syvare arbetar med vägledning. Få vetskap om hur pedagogernas uppdrag kring samverkan mellan arbetsliv och skola ser ut och hur de omsätter detta i praktiken. Ta reda på hur man arbetar med de ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden för att få dem i sysselsättning.
3) Danmark: Besöka motsvarigheten till Arbetsförmedlingen: Undersöka deras erfarenheter av hur lärlingssystemet fungerar i praktiken. Ta reda på vilka metoder man arbetar efter, med de ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden för att få dem i sysselsättning.

Ett ytterligare syfte med de transnationella studiebesöken ska skapa varaktiga kontakter som i ett kommande projekt möjliggör studieresor/utbyten för den aktuella målgruppen: unga mellan 16-24 år som saknar sysselsättning.



Målsättning

Övergripande syfte

Det övergripande syftet är att öka och säkerställa möjligheter till framtida sysselsättning och till en hög livskvalitet för målgruppen unga mellan 16-24 år, med möjlighet att lyckas i sin egen hembygd.

Skurups kommun vill under förstudien kartlägga behov som ska ligga till grund för hur ett framtida projekt som förebygger ungdomsarbetslöshet bör designas. Hypotesen är att det det efterföljande projektet bör inriktas på strukturell utveckling i form av samverkansarenor och genom att: Förebygga ungdomsarbetslöshet, avhopp och skolk, genom att höja kompetensen kring funktionsnedsättningar, och genom att utveckla ett mer positivt bemötande av unga inom skola och arbetsliv. Vidare ska sedan det kommande projektet också verka för att i skolan samverka med näringsliv och föreningsliv mer effektivt, och på så vis skapa en meningsfull, lustfylld och motivationsskapande skola.

Syftet med förstudien är att bland skolpersonal, näringslivsföreträdare och arbetsförmedling, utföra en bred kartläggning och på så sätt få ett gediget underlag till ett framtida projekt i Skurup som både på strukturell nivå och individuell nivå förebygger arbetslöshet och på sikt skapar god livskvalitet för alla Skurups medborgare.

Förstudien syftar bland annat också till att ge kunskap om hur en eventuell kompetenshöjning bland skolpersonal, näringslivsföreträdare och arbetsförmedling bäst kan åstadkommas, -vad ett dylikt projekt bör innehålla i Skurup för att ge bästa utväxling.

Studien ska samtidigt skapa faktaunderlag för nya sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv som i ett kommande projekt ska främja lärande, delaktighet och sysselsättning med självförsörjning som mål där extra hänsyn tas till ungdomar med funktionshinder. Därför är också frågan om inkludering närvarande (med frågor/insatser kring funktionsnedsättning och liknande) i såväl förstudiet som i det kommande projektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet och jämställdhet.
Bland 16-24-åringar finns personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att deras intressen och behov ska ingå och tas hänsyn till i förstudien. Projektet styrs av en stävan att öka engagemanget för villkoren och förståelse för personer med funktionsnedsättning.

Själva ”naturen” på förstudien och senare projektet, med avstamp i det Entreprenöriella lärandet, representerar ett förhållningssätt som står för ett individualiserande och inkluderande synsätt.

Vi kommer att ta hänsyn till flera faktorer när det gäller tillgänglighet när uppdragen planeras: Det kan till exempel gälla omvärldsanalys, budget, verksamhetsförändringar och personalbemanning. Tidig delaktighet och medvetenhet om tillgänglighetsaspekter kan i vid bemärkelse integreras i hela processen. Redan i författandet av det här förstudien och senare i projektet kommer samtliga berörda verksamheter att få möjlighet att påverka. Vi kommer också att gå igenom rutiner och att öka deltagarnas kunskap om olika människors behov samt att alla har kunskap om hur möten och konferenser blir tillgängliga för alla.
Genom kunskap om människors olika behov och möjligheter är det lättare att förstå vikten av att göra verksamhet och arbetsplats tillgänglig. Den kunskapen bidrar också till att öka kvalitén i kontakten mellan målgrupperna i projektet.

Under förstudiens gång kommer vi att använda ett klart och enkelt språk, sträva efter att ha en formgivning som underlättar läsningen och att informationen går att få i olika former, så kallade alternativa format, och när det gäller lokaler kommer vi att använda oss av lokaler med god tillgänglighet.

I analysen är det viktigt att se hur olika resultat hänger ihop: Parametrar särskilt värda att problematisera och analysera utifrån tillgänglighet är ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, avhopp och skolk, val av branscher och yrken, betyg.

I den fördjupande kunskapsinhämtningen när det gäller olika kompetensbehov, är ett av de områden som kommer att undersökas just kompetensbehovet kring funktionsnedsättningar, både hos pedagogisk personal och i näringslivet.

Modeller och lösningar kring ett förebyggande arbete av arbetslösa unga måste analyseras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, och där tillgängligheten visar sig vara otillfredsställande, måste lösningar och modeller anpassas så att de blir tillgängliga.

Transnationellt samarbete

Vi kommer att utföra transnationella studiebesök i syfte att se på olika lösningar och exempel på hur man tagit/tar sig an ungdomsarbetslöshetsproblematiken med 16-24-åringar, såväl den faktiska, som det förebyggande arbetet. Här finns i dagsläget en etablerad vänort i Tyskland samt nyetablerade kontakter med Danmark.
1) Tyskland: Med fokus på strukturer, titta på hur man arbetar med samverkan skola-näringsliv på orten. Undersöka deras erfarenheter av hur lärlingssystemet fungerar i praktiken. Få vetskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning. Få vetskap om hur pedagogernas uppdrag kring samverkan mellan arbetsliv och skola ser ut och hur de omsätter detta i praktiken. Ta reda på hur man arbetar med de ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden för att få dem i sysselsättning.
2) Danmark: Besöka motsvarigheten till Arbetsförmedlingen: Undersöka deras erfarenheter av hur lärlingssystemet fungerar i praktiken. Ta reda på vilka metoder man arbetar efter, med de ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden för att få dem i sysselsättning.

Ett ytterligare syfte med de transnationella studiebesöken ska skapa varaktiga kontakter som i ett kommande projekt möjliggör studieresor/utbyten för den aktuella målgruppen: unga mellan 16-24 år som saknar sysselsättning.

Samarbetspartners

  • AF Skurup

Kommun

  • Skurup