Logotyp på utskrifter

Förstudie - rundgångsproblematik/återvändare

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLokalt Försäkringscenter Malmö
KontaktpersonAnders Heide
E-postanders.heide@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-1186659
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

De som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen erbjuds stöd från Arbetsförmedlingen. De kan återvända till sjukförsäkringen, om de inte har fått någon ersättning från försäkringen under tre månader. Av de som lämnade sjukförsäkringen under 2010 har drygt hälften återvänt till försäkringen fram till oktober 2012. Många har nu nått den maximala tiden i sjukförsäkringen en andra gång och ännu en gång återvänt till sjukförsäkringen.

Vi inte har tillräcklig kunskap om dessa personer som återvänder till sjukförsäkringen och varför de inte fått rätt stöd för att kunna återvända till arbetslivet. Vi vill därför i en förstudie belysa problematiken tillsammans med identifierade intressenter. Förstudien genomförs i form av kartläggning av ärenden på Försäkringskassan, intervjuer med intressenter och målgrupp samt workshop. Med utgångpunkt från resultaten påbörjas en diskussion om utvecklingsinsatser.

Bakgrund

Målgrupp
Personer med rätt till ersättning från sjukförsäkringen som riskerar rundgång mellan Arbetsförmedlingen och sjukförsäkringen.

Bakgrund
I sjukförsäkringen infördes nya regler 2008 om tidsbegränsning av sjukpenning. De som uppnår maximal tid erbjuds stöd från Arbetsförmedlingen för att delta i programmet Arbetslivsintroduktion under tre månader och vid behov i andra arbetsmarknadspolitiska program. De kan återvända till sjukförsäkringen, om de inte har fått någon ersättning från försäkringen under tre månader.

I januari 2010 lämnade de första personerna sjukförsäkringen efter att de hade nått den bortre tidgränsen för antalet ersättningsdagar från sjukförsäkringen. Enligt Försäkringskassans statistik har t o m juni 2012 cirka 62 000 personer i landet lämnat sjukförsäkringen sedan de uppnått maximal tid. En uppföljning visar att drygt hälften av dem som lämnade sjukförsäkringen under år 2010, på grund av att de hade uppnått maximal tid, hade återvänt till försäkringen fram till den 31 oktober 2012.

En lokal analys från våren 2013 av de som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen visar bl a att i Malmö har under tiden jan 2010-mars 2013 1401 personer återvänt till sjukförsäkringen. Av dessa hade fram till mars 2013 106 personer nått den maximala tiden i sjukförsäkringen en andra gång och, efter en tid, återvänt till sjukförsäkringen. Andelen med psykiatrisk diagnos i den grupp som återvänder till sjukförsäkringen är närmre 50 procent och högre för de som återvänt andra gången.

Inom Försäkringskassan ser vi det som ett stort problem att vi inte har tillräcklig kunskap om dessa personer som återvänt till sjukförsäkringen och varför de inte fått rätt stöd för att kunna återvända till arbetslivet. Det har inte heller gjorts några förklarande utredningar eller analyser som skulle kunna ge en tydlig bild av problematiken för målgruppen. Skälet till att en person återvänder till sjukförsäkringen är som regel att sjukdomen omöjliggör de insatser Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Det är naturligtvis så att försäkringssystemets konstruktion med nödvändighet måste ge dessa konsekvenser i en del fall, däremot är det sannolikt så att vi borde kunna minska antalet personer som hamnar i denna rundgång genom att erbjuda ett bättre stöd, fr a innan personen lämnar sjukförsäkringen. En allmän uppfattning inom Försäkringskassan är att det är mycket annat än svår sjukdom som ligger bakom många av dessa personers problem - snarare är det en komplex väv av faktorer med inslag av såväl sociala som medicinska faktorer, svag motivation och ett upplevt utanförskap som kan ligga bakom svårigheten att lyckas med arbetsrehabilitering.

Behovet av stöd till personer med komplex problematik har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen försökt möta genom att redan 2003 påbörja ett närmre samarbete. För att erbjuda individerna en enklare övergång mellan myndigheterna har samarbetet ytterligare utvecklats och förstärkts fr.o.m. 2012 genom att metoden gemensam kartläggning införts samtidigt som gemensamt stöd vid aktiva insatser vidareutvecklats. Metoden gemensam kartläggning har förutsättningar att utgöra en bas för all myndighetssamverkan kring individer med sjukproblematik. Det finns därför en mycket stor potential att fortsätta utveckla arbetssättet, fr a i förhållande till andra möjliga medaktörer såsom kommun, sjukvård och arbetsgivare.

För att ett sådant utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt krävs en tydlig och gemensam bild av vad problemet egentligen består av. En sådan bild saknas idag i hög utsträckning när det gäller de personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen. Många i denna grupp får sannolikt inte rätt stöd och riskerar därför att hamna i rundgång mellan olika myndigheter. Av de som lämnar sjukförsäkringen och erbjuds Arbetslivsintroduktionen så återvänder alltså runt hälften till sjukförsäkringen. Vi har nu en situation där ett antal individer lämnat sjukförsäkringen en andra gång p g a uppnådd maximal tid och därefter återigen återvänt till sjukförsäkringen, i regel efter en tid i Arbetslivsintroduktionen. Detta är inte försvarbart vare sig ur ett humanistiskt eller ekonomiskt perspektiv.

Behovet av att göra en förstudie med fokus på målgruppen har diskuterats i samordningsförbundet Finsam Malmös beredningsgrupp och det finns en samsyn kring värdet av att göra denna förstudie. Formerna för Finsams engagemang i förstudien kommer att diskuteras och beslutas under hösten. Det finns i Finsam i Malmö en samsyn mellan parterna vad gäller att ta vara på förstudiens resultat genom fortsatta utvecklingsinsatser, antingen med stöd av ESF eller Finsam, eller helt inom ordinarie verksamheter.


Omvärlds- och problemanalys
Omvärldsanalysen genomförs genom att gå igenom tillgänglig litteratur och statistik som beskriver och analyserar målgruppen samt eventuella former av och erfarenheter/resultat av samarbete kring målgruppen. Vi kommer att granska rapporter från ESF, Samordningsförbund och myndigheter.

Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens, kommunens och sjukvårdens organisation i de delar som har relevans för målgruppen kommer att beskrivas. Det stöd som varje myndighet kan erbjuda och som har relevans för målgruppen och problemställningen kommer att beskrivas. Vi kommer att skanna av brett för att identifiera rehab-strategier och modeller som primärt vänder sig till andra målgrupper men som skulle kunna vara relevanta även för aktuell grupp. En viktig aspekt i detta avseende är att, med utgångspunkt från aktuell målgrupp, beskriva befintliga samarbetsstrukturer och pågående utvecklingsinsatser där Försäkringskassan inte är en part men som kan ha betydelse för denna målgrupp. Det handlar t ex om det relativt omfattande utvecklingsarbete och samarbete som sker mellan kommun och psykiatri – vilken relevans har detta för aktuell målgrupp. Vi kommer också att försöka hitta erfarenheter av motsvarande arbete i fr a Norge och Danmark.

Utifrån ett antal ärenden görs en kartläggning av Försäkringskassans handläggning inklusive interaktionen med individen och samarbetet med samarbetsparter. Urvalet till kartläggningen kommer att utgöras av personer som har haft långvariga problem och insjuknat långt före de nya reglernas införande 2008, men också av personer som insjuknat efter denna tid. Kartläggningen kompletteras med intervjuer med personer ur målgruppen. Utifrån denna kartläggning intervjuas representanter från arbetsförmedlingen, sjukvården och kommunen för att, utifrån sina olika perspektiv, belysa problematiken som synliggjorts i kartläggningen.

Parallellt med omvärldsanalysen genomförs en intressentanalys där vi kommer att inventera, identifiera och etablera kontakt med de intressenter som berörs och bestämma vilken relevans de har för förstudien och på vilket sätt de ska vara representerade och delaktiga. Vi kommer också att föra dialog med företrädare för identifierade intressentgrupper och arbeta med förankring av målet med förstudien.

Problemanalysen genomförs i flera steg. En kartläggning av målgruppen görs och intervjuer genomförs med de intressenter som identifierats i intressentanalysen. Syftet med intervjuerna är att fånga intressenternas perspektiv på målgruppen, och ta en första diskussion om de problem man ser i förhållande till förstudiens långsiktiga mål. Intervjuerna och kartläggningen kan ses som en förberedande men väsentlig del av problemanalysen. Intervjuerna syftar också till att skapa ett engagemang och förståelse för frågeställningen och på så sätt mobilisera organisationer och medarbetare hos relevanta aktörer. För att ta fram en slutlig problemanalys genomförs en workshop med representanter från samtliga intressenter. Workshopen kommer att inledas med en beskrivning av resultaten från kartläggningsinsatser och intervjuer. Med utgångpunkt från resultaten av problemanalysen genomförs en målanalys. LFA-metoden kommer att vara utgångspunkt och stöd.

Målsättning

Förstärka förutsättningarna att återvända till arbetslivet för personer med ersättning från Försäkringskassan som, pga. komplex problematik riskerar rundgång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet är ett mål för samtliga intressenter i förstudien. Beskrivning och kartläggning av tillgänglighetsproblematik i förhållande till målgruppens möte med de olika intressenterna / aktörerna kommer att tas upp i samtliga dialoger i förstudien och särskilt redovisas. Goda exempel på lösningar av tillgänglighetsproblem kommer att redovisas.

Workshops och intervjuer kommer att genomföras med beaktande av tillgänglighetsaspekter.

Projektledaren kommer att ta del av tillgängligt stödmaterial hos ESF avseende tillgänglighetsperspektivet.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt

Kommun

  • Malmö
  • Vellinge