Logotyp på utskrifter

Förprojekt Terapi i rehab

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareS:t Lukas i Malmö
KontaktpersonBirgitta Danielsson
E-postbirgitta.danielsson@sanktlukas.se
Telefonnummer0411-552095
Beviljat ESF-stöd86 361 kr
Total projektbudget116 678 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2009-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet avser undersöka hur ett projekt som syftar till att integrera psykoterapeutisk samtalsbehandling i den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen ska utformas.

Bakgrund

S:t Lukas i Ystad och Försäkringskassan Lokalt Försäkringscenter Ystad, vill tillsammans undersöka om integrerad samtalsbehandling i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är en insats som krävs för att personer som inte kommer vidare i sin rehabilitering kan återerövra sina förmågor, bryta eventuell passivitet, skapa en solidare livssituation samt närma sig arbetsmarknaden.

I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ofta flera rehabiliteringsaktörer inblandade, inte sällan verksamheter med ett myndighetsansvar. Här finns tillgång till olika åtgärder av t.ex. administrativ och organisatorisk karaktär.

En del av resurserna läggs ner på att respektive regelverk följs och ibland är dessa på kollisionskurs med varandra, vilket kan vara till men både för den enskilde i sin rehabilitering, för handläggaren och för samhället. Det finns risk för att den enskildes behov inte blir tillräckligt synliga.

För att en arbetslivsinriktad rehabilitering ska bli framgångsrik och hålla över tid, är en avgörande faktor att den enskilde känner att det är hans/hennes rehabilitering dvs. att han/hon har ett reellt inflytande i sin egen process och att det finns tillgång till de resurser som är nödvändiga för att ett gott resultat ska nås.

Hos en hel del personer som kommer till rehabiliteringsmyndigheten finns tydliga dokumenterade psykiska problem. En stor del i den här gruppen har sådana psykiska pålagringar att rehabiliteringen riskerar att misslyckas om dessa inte blir bearbetade.

Alltför ofta arbetar myndigheternas handläggare inom så snäva tids- och resursramar att den psykiska problematik som kanske ligger under ytan eller är "dolt" i ett fysiskt handikapp, inte uppmärksammas. När väl en sådan problematik har identifierats och behovet av psykoterapi kommer i dagen har rehabiliteringsmyndigheten kanske inte möjlighet att inom ramen för sitt verksamhetsområde tillgodose de egentliga behoven.

Psykoterapi har kanske också en air av exklusivitet över sig och kommer sällan de samhällsmedlemmar tillgodo som verkligen behöver den. Ur ett samhälleligt jämlikhetsperspektiv är det viktigt att alla rehabiliteringsinsatser som är nödvändiga för ett hållbart resultat också görs tillgängliga för alla.

Försäkringskassan Lokalt Försäkringscenter Ystad, har konstaterat att bland sina försäkrade finns mellan 300 och 400 personer, som antingen har en psykisk diagnos eller somatiska diagnoser med en trolig dold psykisk obehandlad pålagring. En stor del av dessa personer kommer inte vidare i sin rehabilitering.

För den enskilde som inte får tillgång till den insats han/hon behöver, blir ofta följden en haltande rehabilitering där risken för misslyckande är mycket stor. Många av dessa personer kommer också tillbaka till rehabiliteringsmyndigheten för nya åtgärder och man får svårt att ta sig ur rundgången i systemen. Risken att hamna i ett permanent utanförskap är också överhängande.

Genom samarbete med Försäkringskassan Lokalt Försäkringscenter Ystad vill vi, S:t Lukas i Malmö/Ystad, testa vår hypotes att integrerade psykoterapeutiska samtal för målgruppen, är nödvändiga i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för att rehabiliteringsprocessen ska bli fullödig och inte stanna av.

Målet för deltagarna i ett genomförandeprojekt, att på nytt ta plats på arbetsmarknaden, torde uppnås snabbare och säkrare om rehabiliteringsprocessen innehåller alla nödvändiga resurser inklusive psykoterapi.

Den metod vi avser använda oss av, psykodynamisk korttidsterapi, är väl beprövad i andra behandlingssammanhang och de terapeuter som kommer att arbeta i projektet är väl förtrogna med densamma. Vi vill testa om en sådan insats har en meningsfull effekt i rehabilitering. Samtidigt vill vi utröna när i processen en sådan insats har bäst effekt samt hur man ska individanpassa den terapeutiska kontakten så att inte insatsen blir ett isolat som inte på allvar integreras i rehabiliteringsprocessen.

Metoden går ut på att träffas det antal gånger som från början avtalats (12-15 samtal) och stor vikt läggs vid strukturen i samtalen och i själva innehållet. Terapeut och deltagare enas kring ett grundantagande som ringar in deltagarens huvudproblematik. Detta fokus blir navet i alla följande samtal. Detta kan för deltagaren innebära en viss frustration och det är utifrån denna som han/hon kan ha möjlighet att till viss del förändra sina tanke- och känslomönster. Han/hon kan kanske då förstå att andra livsval och/eller strategier m m är mer adekvata. Deltagaren konfronteras med ett annat sätt att se på sig själv och sin livssituation och kan komma att hantera svårigheter i livet på ett bättre sätt.

Den ökade självkänslan, den högre medvetenhetsgraden om eget ansvar och tillit till sina förmågor om att faktiskt kunna förbättra möjligheterna till att bryta passivisering, förhindra en permanentning av utanförskap och närma sig arbetmarknaden, är några effekter av terapin vi vill testa i
ett samverkansprojekt.

Syfte

S:t Lukas är en ideell organisation som arbetar utan vinstsyfte och med en humanistisk värdegrund. Målsättningen är att ge personer med psykiska problem tillgång till psykoterapi oberoende av individens ekonomiska situation. För detta ändamål söker S:t Lukas medel från olika stiftelser och fonder. Dessa medel är dock starkt begränsade.

Med kännedom om att det hos Försäkringskassan finns många sjukförsäkrade med psykisk problematik som inte har tillgång till psykoterapeutiska samtal i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, ser vi det ur humanperspektivet som en uppgift att delta i strävan att integrera denna viktiga del i rehabiliteringsprocessen. Detta vill vi göra i samverkan med Försäkringskassan som är vår medfinansiär i förprojekteringen, men också under denna fas undersöka om även andra aktörer i rehabkedjan kan se behovet och vara intresserade av att delta i ett genomförandeprojekt.

Det finns idag ett utvecklat samverkansarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, dvs. Fördjupad samverkan.
Psykoterapeutiska samtal som integreras i rehabiliteringsprocessen kommer enligt vår hypotes att bli en välbehövlig hjälp också för de sjukförsäkrade på väg in i den fördjupade samverkan eller på sikt också de som redan befinner sig där.

En avsikt med genomförandeprojektet är alltså att konstatera om psykoterapeutiska samtal är tillfyllest för att ta nästa steg eller om det krävs en längre insats in i nästa fas i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vi vill i genomförandeprojektet pröva om målgruppens deltagare kommer bättre rustade, snabbare och säkrare ut i arbetslivet.

Målsättning

Det övergripande målet med ett samverkansprojekt mellan S:t Lukas i Malmö/Ystad och Försäkringskassan Försäkringscenter Ystad, är att deltagarna ska kunna bryta eventuell passivisering, ta sig ur utanförskapets riskzon och bättre psykiskt rustade kunna ta nästa steg i riktning mot arbetsmarkanden.

Det vi i första hand kommer att mäta är hur många deltagare som genom insatsen kommer i arbetslivsinriktade åtgärder, arbete eller studier eller som närmar sig arbetsmarknaden på annat sätt.
Vi avser att under förprojektet lägga upp en plan för hur en sådan mätning ska gå till, ta fram riktlinjer för hur en kontrollgrupp ska vara sammansatt samt lägga upp en rimlig tidsplanering för när mätningar ska ske dvs hur långt efter insatsen kan man se att just vår insats har haft avsedd effekt.

Det går också att mäta en förändring i ersättningen från Försäkringskassan.

Som helhet förväntar vi oss att uppnå en minst 10%-ig förbättring.

I dessa mätningar kommer vi även att följa upp eventuella skillnader i utfall mellan män och kvinnor.

De mer subtila men likväl mätbara förändringar som har med deltagarens insikter om sin livssituation, sitt egenansvar, sina möjligheter samt återerövrande av tidigare förmågor eller erövrande av nya, avser vi att uppskatta med kvalitativa mätmetoder. Hur dessa ska se ut och vem som ska genomföra dem i den slutliga utvärderingen av genomförandeprojektet måste samverkansparterna diskutera igenom i förprojekteringen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I projektägarens värdegrund finns tanken att ingen ska diskrimineras i sina möjligheter att få ta del av den psykoterapeutiska resursen. Utifrån den värdegrunden är, så långt det är möjligt, verksamheten anpassad.

Projektet omfattar samma syn, dvs att ingen ska diskrimineras pga bristande tillgänglighet. Personer med ett främmande språk (inkl. teckenspråk) som modersmål kan vara en komplikation utifrån metodsynvinkel. Metodens kärna bygger på en ömsesidig verbal förståelse där nyanser i tolkningarna ibland är avgörande. Om dessa peroner finns i urvalet av deltagare, måste vi trots ovan nämnda problem, ändå söka finna en framkomlig väg. Detta avser vi att diskutera under förprojekteringstiden.

Lokaler:
De lokaler där projektet kommer att pågå, S:t Lukas mottagningen i Ystad, är belägna på andra våningen i en byggnad som ligger invid en stor avgiftsfri parkeringsplats. Bussförbindelser från stationen finns. Till första våningens entrédörr finns möjlighet att att med bil eller rullstol ta sig ända fram. Hiss finns som rymmer rullstol. Väl uppe i lokalerna, som är tillräckligt rymliga för att ta sig fram med rullstol, är det lätt att orientera sig. För personer med nedsatt synförmåga torde det vara ganska lätt att memorera lokalernas utformning, emedan rörelseutrymmet består av rena ytor och inte är belamrat. Tillgång till kök med microvågsugn finns. Toaletten är så stor att en rullstol lätt går in.

Bemötande:
Terapeuterna som tänks arbeta i projektet har i sin yrkesroll de bästa förutsättningar för att skapa en god anda och att skapa förutsättningar för hållbara arbetsallianser. Det finns dessutom en lång erfarenhet av att arbeta med personer med olika funktionshinder.

Kommunikativ tillgänglighet:
Eftersom det redan idag bedrivs verksamhet i lokalerna av sådant slag som avses i projektet, är dessa naturligtvis redan anpassade. Projektets kärna handlar om att erbjuda deltagarna en enskild egen plats på vilken hans/hennes historia kan vila trygg och därmed är sekretessen hög. Detta innebär att någon gruppverksamhet i den terapeutiska delen inte sker, utan all kommunikation är den mellan terapeuten och deltagaren.

Informativ tillgänglighet:
I förprojekteringen kommer vi att diskutera hur information på bästa sätt ska ske. Hur långt kan de rutiner som finns i de resp. ordinarie verksamheterna användas och hur ska en gemensam information se ut? Kan och ska vi använda andra medier än muntlig information, tel./brev? Hur långt sträcker sig kravet på informativ tillgänglighet?

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan, Ystad

Kommun

  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Svedala
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Ystad