Logotyp på utskrifter

Folkhögskola 2.0

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFolkbildningsföreningen i Malmö
KontaktpersonBirgitta Göranson-Iliste
E-postgoranson.iliste@gmail.com
Telefonnummer070 5451935
Beviljat ESF-stöd6 679 147 kr
Total projektbudget6 679 147 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Folkhögskola 2.0 är ett samverkansprojekt mellan 15 folkhögskolor i Skåne. Samtliga folkhögskolor drivs av självständiga huvudmän inom den sociala ekonomin. Projektets tre fokus är: entreprenörskap, hållbar utveckling och kommunikation. Inom dessa tre områden ska skolornas medarbetare erbjudas utbildningar och kunskapsprocesser med den övergripande målsättningen att folkhögskolorna och deras medarbetare ska spela rollen att vara drivande aktörer på utbildningsområdet och i utvecklingsarbete mot utanförskap. Folkhögskolorna - som finns både i städer och på landsbygd - ska fungera som mötesplats och kunskapscentra i deras närområden i samarbeten med offentliga verksamheter, näringsliv och övrig social ekonomi. OBS! Se fullständig sammanfattning i bilaga.

Bakgrund

I Skåne finns 17 av landets 150 folkhögskolor. Tillsammans studerar nära 3 000 kursdeltagare på dessa skolor. Antalet lärare och övriga medarbetare är uppskattningsvis drygt 700. Om timanställda lärare och medarbetare i kortkurser och projekt räknas med stiger antalet ytterligare.

SAMVERKANSPROJEKT: Bakom projektidén Folkhögskola 2.0 står 15 av Skånes folkhögskolor. Projektidén har definierats i samverkan mellan rektorer och medarbetare från deltagande folkhögskolor som under våren och förhösten 2010 samlats i ett antal workshops samt haft underhandkontakter för att gemensamt utröna behov och prioriteringar i ett samverkansprojekt inom Europeiska socialfondens programområde 1.

Deltagande folkhögskolor och kontaktpersoner (rektor/biträdande rektor):

Albins folkhögskola (Landskrona) Krister G Ramström
Eslövs folkhögskola Bengt Waldemarsson
Fridhems folkhögskola (Svalöv) Roger Johansson
Furuboda folkhögskola (Åhus) Daniél Tejera
Glimåkra folkhögskola (Östra Göinge) Stefan Svensson
Glokala folkhögskolan (Malmö) Håkan Larsson/Marie Hagström
Hyllie parks folkhögskola (Malmö) Thomas Carlström
Malmö folkhögskola Gudrun Magnusson
Munka Ljungby folkhögskola Lena Jonsson-Geiros
Skurups folkhögskola Pia Rydlöv
Sundsgårdens folkhögskola (Hbg) Ingvar Rimshult
Önnestads folkhögskola (Kristianstad) Bengt, Lindner
Österlens folkhögskola (Tommelilla) Åke Larsson
Östra Grevie folkhögskola (Vellinge) Lena Fors/Rodika Klinge
Hvilans folkhögskola (Åkarp) Thomas Carlström


Vår gemensamma satsning på Folkhögskola 2.0 bygger på tre kunskapsområden som huvudsakliga fokus för projektets kompetensutvecklingsaktiviteter och lärandeprocesser:

1.) ENTREPRENÖRSKAP. Med entreprenörskap menas här ett förhållningssätt ifråga om förmåga att upptäcka och identifiera behov, finna lösningar och organisationsstrukturer så väl internt inom varje folkhögskola som i samverkan med andra verksamheter i lokalsamhälle och närområde. För att möta de nya krav som följer i takt med samhällsförändringar – och därmed förändrade behov hos folkhögskolornas kursdeltagare – ställs också krav på en verksamhetsutveckling där alla medarbetare görs delaktiga och ansvarstagande. En satsning på entreprenörskap har således betydelse för både anställda medarbetare och kursdeltagare i deras möjligheter att möta behov av förnyelse och att stärkas i självkänsla och förmåga att vara medskapande i ett hållbart utvecklingsarbete. Entreprenörskapet kan bidra till utveckling internt inom skolan - pedagogisk utveckling och nya verksamheter - såväl som i samverkan med lokalsamhällets offentliga verksamheter, näringsliv, föreningsliv och social ekonomi.

2.) HÅLLBAR UTVECKLING – NY TEKNIK. Ytterligare fokus är hållbar utveckling. Utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt ska kompetensutvecklingsaktiviteterna ägnas åt frågor om såväl intern verksamhetsutveckling som delaktighet - genom nätverk, kursverksamhet, projektutveckling och olika former av ekonomiska samarbeten - i lokalsamhällets ekonomiska, sociala och även ekologiska utveckling.
Ambitionen är att i projektet fördjupa förståelsen för alla tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och ekologiska – i begreppet hållbar utveckling samt betydelsen av att folkhögskolor genom sina medarbetare, och för sina medarbetare, håller hög kompetens inom detta komplexa kunskapsområde. Projektets fokus på hållbar
utveckling ska dessutom särskilt uppmärksamma behov av lärande och verksamhetsutveckling – i kursutbud, entreprenöriellt förhållningssätt etc – som knyter an till ny teknik liksom möjligheter och problemställningar ifråga om relationen mellan stad och landsbygd.

3.) KOMMUNIKATION. Projektets tredje fokus är kommunikation, vilket syftar på såväl möten mellan individer som kontakter och samverkan mellan organisationer och med omvärlden i både närsamhälle och i ett regionalt plan och perspektiv. Projektet ska dessutom i kompetensutvecklingsaktiviteterna uppmärksamma och fördjupa kunskap om utmaningar och möjligheter för folkhögskolor att i samverkan med andra aktörer
överbrygga den digitala klyftan mellan olika generationer och mellan stad och landsbygd genom erfarenhetsutbyten, nya kontakter och ny samverkan.


RIKTLINJER. Ytterligare en ambition bakom projektidén är att särskilt uppmärksamma och svara mot vad som efterfrågas i två av av Europeiska socialfondens riktlinjer, det vill säga att:

- - - Främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens.

- - - Förebygga och motverka diskriminering och utestängning från arbetsmarknaden.


Syfte

SAMVERKAN FÖR KOMPETENSUTVECKLING - MÖTA FRAMTIDENS KRAV. Det övergripande syftet är att deltagande folkhögkolor i projektet ska samverka för kompetensutveckling med fokus på entreprenörskap, hållbar utveckling och kommunikation för att stärka sina medarbetares möjligheter att - individuellt och i team - vara medskapande i folkhögskolornas utmaningar att möta framtidens krav på förändring och vidareutveckling.

DRIVANDE AKTÖR PÅ UTBILDNINGSOMRÅDET - MÖTA DISKRIMINERADE GRUPPER. Folkhögskolorna ska genom sina medarbetare vara en samlad och drivande aktör på utbildningsområdet och i samhällsutvecklingen i regionen - som ett komplement till kommun och näringsliv - med särskilt uppdrag att möta diskriminerade gruppers behov av anpassad och flexibel lärmiljö inför både arbete och högre studier.

FOLKHÖGSKOLORNA SOM MÖTESPLATSER OCH KUNSKAPSCENTRA. Folkhögskolorna ska genom projektet tillföras kompetens som stärker skolornas förutsättningar att fungera som lokala mötesplatser och kunskapscentra - med olika och kompletterande profiler och i samverkan med andra aktörer i lokalsamhället - för entreprenörskap och aktivt medskapande i en hållbar utveckling, både lokalt och regionalt.

Målsättning

De direkta målsättningsbeskrivningarna utgår från projektets tre fokus samt i förhållande till Europeiska socialfondens indikatorer för projektets uppföljning och utvärdering.

1.) ENTREPRENÖRSKAP. Projektet ska genom kompetensutvecklingsinsatser stimulera till att folkhögskolornas medarbetare tillägnar sig och prövar ett entreprenöriellt förhållningssätt i sitt arbete som lärare eller i befattning med administration, service etc. Medarbetarna ska stärkas i förmågan och känna ökad arbetsglädje inför att delta i samverkans- och förändringsprocesser, organisering av ny verksamhet som även inkluderar intressenter - offentliga verksamheter, näringsliv och social ekonomi - utanför skolorna i det lokala närområdet och i samarbete med andra folkhögskolor. Det stärkta och utvecklade entreprenörskapet ska särskilt leda till ökad kompetens - metodiskt och organisatoriskt - inom områdena hållbar utveckling och kommunikation (se nedan).

2.) HÅLLBAR UTVECKLING - NY TEKNIK: Projektets kompetensutveckling ska därför också resultera i att deltagande folkhögskolor och medarbetare ökar sin kompetens i utveckling och delaktighet i lokala nätverk för att skapa olika former av samarbeten inom lokalsamhällenas ekonomiska, sociala och ekologiska utveckling. Kompetens-utvecklingen ska särskilt belysa bakgrunden till och samspelet mellan dessa tre dimensioner - det vill säga den ekonomiska såväl som de sociala och ekologiska - som idag ryms inom begreppet hållbar utveckling. Förutom stärkta baskunskaper om utmaningar och möjligheter för folkhögskolornas delaktighet och bidrag till hållbar utveckling ska detta fokus även innefatta ny kompetens om utveckling av ny teknik (t ex rörande förnybar energi, miljövänligt hantverk och andra produktionsprocesser) i vid mening.

3.) KOMMUNIKATION. Projektet ska hos medarbetare och deltagande folkhögskolor medvetandegöra möjligheter och kompetenskrav i fråga om kommunikation som digitalisering i samhällset leder till. Projektet ska även resultera i ökad beredskap och förmåga att ta till vara möjligheter för att - som medarbetare och organisation - agera för att utveckla metoder och strukturer för kommunikation i bred mening: i bemötanden, samarbeten med andra aktörer, IT-användning, användning av sociala medier, lokal-TV och annan kommunikationsteknik. Som ett kvalitetsmål är det också tron på den egna kraften och förmågan att hantera kontakter och marknadsföring och annan kommunikation som eftersträvas. Medarbetare och samverkande folkhögskolor ska därför under projektet sätta igång och aktivt delta i delprojekt som utvecklar och etablerar nya samarbeten, former och strukturer för kommunikation.

INDIKATORER/MEDARBETARE. Projektets kompetensutvecklingsaktiviteter ska resultera i att medarbetarna själva anser sig ha fått stärkta förutsättningar att ta sig an och få nya fördjupade och breddade arbetsuppgifter med anknytning till projektets tre fokus - entreprenörskap, hållbar utveckling och kommunikation - och i enlighet med projektets övergripande syften och mål.

INDIKATORER/ARBETSSTÄLLE: Folkhögskolorna ska efter genomfört projekt ha tillförts ny kompetens som innebär att medarbetarnas stärkta entreprenörskap resulterat i att verksamheterna kan breddas och fördjupas i
riktning mot den gemensamma utmaningen att tillsammans utgöra en drivande aktör i regionen, både inom utbildningsområdet och i projektutveckling och samverkan för hållbar utveckling i närsamhället.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Flera av de medverkande folkhögskolorna har tillgängliga anläggningar och mycket hög kompetens - och är till och med ledande, både nationell och internationellt - inom området tillgänglighet för att möta funktionshinder. Till detta kommer hög kompetens i yrkesutbildningar som vänder sig till kursdeltagare som i sitt arbete ska möta människor med olika slags funktionshinder. Exempel på sådana utbildningar är personlig assistans teckenspråk och fritidsledare .

Under mobiliseringsfasen kommer ytterligare fördjupade efterforskningar göras för att utröna vilka resurser - med hänsyn tagen till varje skolas egna planering och ordinarie verksamhet - som finns att ta tillvara i projektets erfarenhetsutbyten och kunskapsprocesser samt på vilket sätt förberedelser för säkerställd tillgänglighet ska ske inför och under projektets genomförande.

Jämställdhetsintegrering

En väl genomarbetad beskrivning av jämställdhetsintegrering samt problem och behovsanalys utifrån den förutsätter ytterligare analyser av de personalförhållanden som råder inom medverkande folkhögskolor. I dagsläget går att ta del av uppgifter från var och en skola. Någon tillförlitlig jämförbarhet finns dock ännu inte. Det beror på att varje skola har sin egen modell för redovisning av fördelningen mellan anställda kvinnor och män samt åldrar. Vidare är kursutbudet mycket varierande och gör att vissa skolor anställer en stor andel lärare per timma. Många skolor bedriver dessutom omfattande kursverksamhet under somrarna med både ordinarie och visstidsanställd personal.

Dessa förhållanden - variationen och flexibiliteten i kursutbud och personalorganisation - kommer tillsammans med andra förhållanden som rör jämställdheten på arbetsplatserna att analyseras ytterligare under mobiliseringsfasen. Utifrån de nya underlagen ska också tas ställning till hur jämställdhetsintegreringen kan främjas och följas upp i projektet. En fråga som då också särskilt ska uppmärksammas är hur kvinnor och män - även bland medarbetare inom service, vaktmästeri etc - påverkas av ökad digitalisering och IT-användning fram för traditionell teknik, hantverk och kroppsarbete.

Transnationellt samarbete

Den transnationella aktivitet som föreslås - efter dialoger mellan rektorer i förprojekteringen - är studiebesök och utbyteskontakter med samarbetspartners i Danmark. Syftet är att särkilt undersöka och ta del av de de prognoser och analyser som avser den väntade arbetskraftsbristen på Själland och som kan antas skapa nya arbetstillfällen för boende i Skåneregionen. Den utmaning och idé som står nära tillhands att i detta utbyte diskutera är på vilket sätt Skånes folkhögskolor kan förbereda profilering i kursutbud och annan verksamhetsutveckling som riktas framför allt till unga människor som idag står utanför arbetsmarknaden, eller riskerar att göra det, för eventuellt framtida arbeten i Danmark. Under mobiliseringsfasen ska bland annat följas upp kontakter med Roskilde universitet. I dessa kontakter förutsätts även folkhögskolornas kontaktpersoner inom Skånes universitet och högskolor vara delaktiga.

Deltagande aktörer

  • ALBINS FOLKHÖGSKOLA
  • Eslövs folkhögskola
  • Fridhems Folkhögskola
  • Furuboda Åhus
  • Hvilans Folkhögskola
  • Malmö folkhögskola
  • Munka Folkhögskola
  • Skurups folkhögskola
  • Önnestad Folkhögskola
  • ÖSTERLENS FOLKHÖGS
  • Östra Grevie folkhögskola

Kommun

  • Burlöv
  • Helsingborg
  • Kristianstad
  • Landskrona
  • Malmö
  • Skurup
  • Svalöv
  • Tomelilla
  • Ängelholm
  • Östra Göinge