Logotyp på utskrifter

Exportkompetens Skåne

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNäringsliv Skåne
KontaktpersonAlexandra Werder Hallonkvist
E-postalexandra.w.hallonkvist@skane.com
Telefonnummer0768-890299
Beviljat ESF-stöd9 690 756 kr
Total projektbudget9 690 756 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-03-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Det finns en brist på medvetenhet och kompetens hos anställda i små- och medelstora skånska företag för att möta globaliseringens hot & möjligheter. Brist på relevant kompetens försvagar individens ställning på arbetsmarknaden och kan leda till arbetslöshet. För företag som inte har kunskap om omvärldens förändringar & krav är det svårt att se vad som behövs göras i arbetsorganisationen för att skapa en långsiktig utveckling. Företag måste bättre ta tillvara på & utveckla sina sysselsattas befintliga kompetenser för att öka sin konkurrenskraft.
Syftet med Exportkompetens Skåne är att deltagande individer efter projektet ska ha stärkt sin position på arbetsmarknaden och företag ha stärkt sin konkurrenskraft. Projektet vill att företag genom medarbetardrivet utvecklingsarbete värderar kompetens & mångfald hos sina anställda. En viktig del är att även arbeta på en organisatorisk nivå för att skapa lärande miljöer och i samspel med medarbetare initiera och arbeta med förändringsprocesser.

Bakgrund

Projektet Exportkompetens Skåne syftar till ökad kompetens i arbetslivet, PO1 underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav.

Huvudproblemet är en omfattande brist på medvetenhet och kompetens hos anställda i små- & medelstora företag för att möta globaliseringens hot & möjligheter. Brist på relevant kompetens försvagar individens ställning på arbetsmarknaden och kan i värsta fall leda till arbetslöshet. För företag som inte har kunskap om omvärldens förändringar och krav är det svårt att se vad som finns och behövs göras i arbetsorganisationen för att skapa en långsiktig utveckling. Företag måste bättre ta tillvara på och utveckla sina sysselsattas befintliga kompetenser för att stärka individernas och organisationens konkurrenskraft. I företag som inte arbetar strategiskt med att stärka sin konkurrenskraft genom kontinuerlig kompetensutveckling är utvecklingen för de sysselsatta allvarlig och hotet om arbetslöshet reellt. Dagens sysselsatta måste tillsammans med företagen stärka sin medvetenhet, omvärldsbevakning och kompetens för att inte bli utslagna i den internationella konkurrensen. Utmaningen är att få de sysselsatta och verksamheten att utvecklas i takt med varandra.

Skånska företag har en alarmerande låg exportandel. 2008 stod Skåne endast för 8,3 % av den nationella exporten, men 13,1 % av befolkningen. Även sysselsättningsgraden i Skåne är låg jämfört med riksgenomsnittet. Detta beror delvis på en ogynnsam arbetsintensiv tillverkningsindustri som är mer inriktad på priskonkurrens än att konkurrera med kunskapsintensiva produkter. Samtidigt står tillverkningsindustrin för betydande delar av Skånes BNP och dominerar exporten, även om sysselsättningen uppvisar en neråtgående trend. Enligt finansdepartementets långtidsutredning kommer tillverkningsindustrin att öka i ekonomisk betydelse fram till 2030 även om andelen sysselsatta kommer att fortsätta minska. Strategier och konkreta åtgärder måste utarbetas för att stärka tillverkningsindustrin i regionen. I annat fall riskerar de sysselsatta att bli utslagna i den ökade internationella konkurrensen. Men även tjänsteexporten behöver utvecklas, både som ett fristående exportområde och som tjänster länkade till tillverkningsindustrin.

En av anledningarna till den låga exportaktiviteten och den låga sysselsättningsgraden är den generellt låga utbildningsnivån i regionen. Den låga utbildningsnivån medför svårigheter för företag att anställa rätt kompetens och ta till sig ny teknik och därmed stärka sin konkurrenskraft. Ett annat problem är att den låga kompetens- och utbildningsnivån hos de sysselsatta begränsar företagens möjligheter att utvecklas, öka sin tillväxt och genomföra exportsatsningar. För att företagen ska kunna växa och därmed säkra dagens arbetstillfällen och skapa nya arbetstillfällen krävs en satsning på nya marknader. En ökad exportmognad hos regionens företag bidrar till höjd konkurrenskraft, ökad tillväxt, bibehållna arbetstillfällen för dagens sysselsatta och på längre sikt fler arbetstillfällen.

Det finns även ett stort behov av att bättre ta till vara den kompetens som finns hos Skånes invånare, inte minst vad avser de med utländsk bakgrund som har kunskap och erfarenhet av internationella marknader. Endast 46 % av regionens invånare mellan 20-64 år och födda utanför Norden var sysselsatta 2009. Många av dessa invandrare är välutbildade, men arbetslösa eller överkvalificerade för sina arbeten. Omvärlden förändras snabbt och kan ge nya öppningar för det skånska näringslivet. Ett aktuellt exempel på snabba globala skiften är att det finns stora invandrargrupper med ursprung i Mellanöstern och Nordafrika, regioner som befinner sig i snabb social, politisk och ekonomisk omvandling. Många av dessa är politiska flyktingar som tillhört gårdagens opposition men som kan bli en del av morgondagens ledarskap i dessa länder. Deras kontaktnät och kulturella kompetens är viktiga redskap för skånska företag att nå nya export- och etableringsmarknader. Ett exempel där mångfald har lett till tillväxt och exportmöjligheter är Exportsäljarprogrammet. Projektet har genomförts av Region Skåne i flera år (vid ett tillfälle inom ESF) vars syfte har varit att matcha unga arbetslösa akademiker med invandrarbakgrund med företag som vill ut på nya marknader. Resultaten har varit mycket bra och de flesta exportsäljare har erbjudits fortsatt anställning samtidigt som företagens omsättning har ökat. Framgångsfaktorn i projektet har varit att företagen insett och tagit tillvara på kompetensen hos individer med utländsk bakgrund. Erfarenheter från projektet kommer att tas med i Exportkompetens Skåne.

METOD
Det är viktigt att skapa en delaktighet och få individernas engagemang i projektet så att kopplingen mellan individens kompetensbehov och verksamhetens mål & visioner bli tydlig för alla. Tydlighet ger förutsättning för alla anställda att känna samhörighet med och bidra till det gemensamma målet. Projektet kommer att initiera en medarbetardriven förändringsprocess på individ- & organisationsnivå.
Enligt forskning är kompetens föränderlig och kopplas till de situationer någon har till uppgift att hantera. När situationer förändras måste den tidigare kompetensen förändras i relation till den nya situationen och helst redan innan den situationen uppkommit. Magnus Anttila, organisationsutvecklare, menar att företag, för att kunna arbeta effektivt med kompetensfrågor, måste ha förmåga att följa utvecklingen internt och i omvärlden. Det gäller att förstå och synliggöra de konsekvenser denna utveckling får i form av kompetensbehov samt att tillfredställa behoven kontinuerligt/ skapa en förändringsprocess.

Många förändringsteoretiker menar att ledningsstyrt förändringsarbete i princip aldrig får några bestående effekter utan organisationen fortsätter som den alltid har gjort med små förändringar. Nyckeln är att förstå att medarbetarna har en kompetens att se vad de har för behov och idéer om hur verksamheten kan förbättras. Det behövs ett tydligt helhetsperspektiv där medarbetarnas utveckling sätts in i sitt sammanhang och kompletteras med utveckling av arbetssätt, organisation och strukturer på arbetsplatsen.

I metoden är basen en dialog kring frågor som är centrala för projektets, företagets och individens utveckling. Genom att ta utgångspunkt i uppdraget och utmaningarna i detta, lägger man fokus på det som behöver förbättras i sättet att arbeta - innan man definierar lösningarna. Det innebär att man inte låser sig vid traditionella, förutbestämda lösningar utan frigör utvecklingsidéer från ett helhetsperspektiv och kombinerar kompetensutveckling med utveckling av arbetssätt och strukturer på arbetsplatsen, vilket ofta leder till okonventionella och effektiva lösningar. Idén är att sätta in utvecklingen i ett sammanhang och därmed skapa förutsättningar för att deltagarna ska kunna och vilja ta ägarskapet för utvecklingsarbetet - att utveckla företaget genom dess medarbetare. Se Bilaga 1. Projektet tar stöd av sk. förändringsledare, 2-3 pers/ftg vilka kommer att stärka säkerställningen att utbildningarna stödjer utvecklingen av respektive verksamhet, skapar lärande mellan deltagande företag samt utvecklar kompetens inom respektive företag att arbeta effektivare med förändringsprocesser.

Sammanfattningsvis vill projektet möjliggöra för små och medelstora företag att satsa på kompetensutveckling som bidrar till ökad medvetenhet och kompetens hos anställda för att möta omvärldens och arbetslivets förändrade krav. Projektet vill även att företag genom kompetensutveckling ska värdera kompetens och mångfald hos sina sysselsatta och därmed öka sin mottagarkapacitet. En viktig del av projektet är att också arbeta på en organisatorisk nivå för att skapa lärande miljöer och i samspel med medarbetare initiera och arbeta med förändringsprocesser.

Syfte

Syftet med projektet är att öka medvetenhet och kompetens hos anställda i små- och medelstora företag för att möta globaliseringens hot och möjligheter. Detta gäller både på individ- och företagsnivå.

Projektets övergripande mål är att efter genomförda insatser ska deltagande individer ha stärkt sin position på arbetsmarknaden och deltagande företag ska ha stärkt sin konkurrenskraft.

Med detta menar vi att deltagarna, på individ- och företagsnivå, når:
1. En ökad medvetenhet - om befintlig kompetens relativt outnyttjad kompetens, om vikten av internationalisering och att möta omvärldsförändringar, om hur globaliseringens hot kan vara en tillväxtmöjlighet för företag. Allt i syfte att stärka företagets konkurrenskraft och anställdas ställning på arbetsmarknaden.
2. En stärkt konkurrenskraft – att anställda ska utvecklas kompetensmässigt i takt med arbetslivets förändrade krav och företagets mål & visioner, att företagen stärks kompetensmässigt och organisatorisk och därmed ökar sin tillväxt/omsättning och i förlängningen anställer fler.
3. En ökad mottagarkapacitet – att kartlägga den kompetens som finns för att ta till vara på den som en utvecklingsmöjlighet samt stimulera till ökad mångfald på arbetsplatsen. Genom att identifiera och se vikten av att ta till vara på mångfald hos anställda har företag lättare att anställa personer med utländsk härkomst, d.v.s. öka sin mottagarkapacitet, samt att anställda med utländsk bakgrund får en starkare ställning på företaget.

Målsättning

Efter genomfört projekt skall följande mål ha uppnåtts:

KVALITATIVA MÅL
• Ökade kunskaper hos individer/företag/organisationer om exporthinder, hot och möjligheter med globaliseringen på makronivå. (Regionalfond)
• Stärkt position på arbetsmarknaden för individer som deltagit i projektet.
• Ökad förståelse för effekten av globalisering hos deltagande individer.
• Ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft hos deltagande företag.
• Ökad mottagarkapacitet hos deltagande företag, genom att de ser värdet i mångfald hos sina anställda.

KVANTITATIVA MÅL
• 759 sysselsatta individer ska ha deltagit i kompetensutveckling.
• 50 företag ska ha deltagit i mässaktiviteter - kompetensutvecklingens andra del.
• 30 ska ha påbörjat reella planer för en exportaffär. (Regionalfond)

FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Projektets övergripande effektmål är att efter genomförda insatser ska deltagande individer ha stärkt sin position på arbetsmarknaden och deltagande företag ska ha stärkt sin konkurrenskraft.

Utifrån de lärdomar och erfarenheter som uppnås genom projektet kommer Region Skåne att kunna initiera än mer behovsbaserade insatser för små- och medelstora företag i regionen och därmed bidra till att ytterligare stärka det skånska näringslivet. Invest in Skåne kommer att använda lärdomar från projektet i sitt framtida arbete att formulera exportfrämjande och investeringsfrämjande aktiviteter för att stärka regionens näringsliv.
Övriga regionala aktörer och politiker kommer att delges projektresultat vilket kommer att få effekt att även denna målgrupp kommer att dra nytta av erfarenheterna i sitt arbete att öka regionens tillväxt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska säkra tillgänglighet i tre nivåer:
1. Fysisk tillgänglighet.
I samtliga lokaler som nyttjas inom ramen för projektet kommer tillgänglighet för personer med fysiska funktionshinder att säkerställas. Det kommer vara ett krav vid upphandling av utbildningsleverantörer att de beaktar tillgänglighet. Det kommer kontinuerligt att finnas en uppmärksamhet från projektgruppens sida att fånga upp behov och genomföra förbättringar relaterat till tillgänglighetsfrågan.

2. Tillgänglig information och kommunikation.
Projektet kommer att utgå från ett funktionshinderperspektiv d.v.s. att alla individer har olika förutsättningar att ta till sig information, informations- och utbildningsmaterial m.m. Det informationsmaterial rörande projektet som kommer att produceras under projektperioden kommer att finnas tillgängligt på Internet samt tas fram i mer tillgängliga format vid behov. Det kan t.ex. vara information i punktskrift, i ljudboksformat eller i format som är enklare att ta till sig för dyslektiker. Även utbildningsmaterial kommer efter behov tas fram i relevanta och tillgängliga format.

3. Tillgänglig verksamhet.
Projektet vill bidra till att samtliga projektdeltagare ska få ökad förståelse och ett vidgat perspektiv gällande frågor om mångfald och tillgänglighet. En allmän, gemensam kompetenshöjning om grundläggande rättigheter på arbetsplatser ska ingå i projektet. Att skapa ett inkluderande förhållningssätt på arbetsplatser så att tillgänglighetsfrågor blir inkluderade i verksamheten på ett naturligt sätt och ej blir en särfråga.

Mer precist hur tillgänglighetsarbetet ska genomföras kommer att utarbetas under mobiliseringsfasen. Projektansökan har föregåtts av kontakt med processtödet för tillgänglighet vid informationsträff. Vid behov kommer en tillgänglighetskonsult att anlitas i projektgenomförandet.

Jämställdhetsintegrering

I mobiliseringsfasen ska en SWOT analys av jämställdhetsnivån i deltagande företag genomföras. Syftet är att kartlägga utgångsläget: inställning till och medvetenhet om dessa frågor hos projektets deltagare. I denna process kommer projektägaren att ta hjälp av processtödet för jämställdhetsintegrering. Utifrån bakgrundsanalysen (d.v.s. hur utgångsläget ser ut) kommer ett antal målsättningar att definieras. Resultaten från SWOT analysen ska sedan genomsyra projektets samtliga delar.

Jämställdhetsfrågorna ska integreras i samtliga kompetensutvecklingsinsatser. Det finns ett allmänt behov av att vidga perspektivet på vad jämställdhet handlar om, samt att skapa medvetenhet och intresse kring hur de deltagande individer och företag kan arbeta för ökad jämställdhetsintegrering.

Exempel på aktiviteter med specifikt jämställdhetsfokus som kan komma att genomföras inom ramen för projektet är:
• Utbildning om jämställdhetsplanens betydelse och utformning,
• Jämställdhetsutbildning för chefer,
• Verktyg för utvecklade medarbetarsamtal och individuella kompetensplaner,
• Rekryterings- och lönepolicy.

Utvärdering/ uppföljning av jämställdhetsintegreringen i projektet kommer att göras i genomförandefasen för att se hur projektresultaten bidrar till målsättningarna som satts upp. Hur många kvinnor och män som deltar i projektet och om de upplever att deras möjligheter att stanna kvar i arbetslivet har förbättrats.

Utvärderingen kommer att vara kombinerat kvantitativ och kvalitativ.
• Kvantitativ analys – hur många kvinnor, hur många män finns i projektet? Och i vilka roller? Genom att lysa igenom samtliga kategorier i projektet - deltagare, konsulter, projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp kan man identifiera var och hur kvinnor och män deltar. Finns det aktiviteter i projektet som erbjuds främst till kvinnor? Eller främst till män? En inventering av dessa parametrar görs inledningsvis och uppföljning sker sedan kontinuerligt under projektet t.ex. i lägesrapporter till ESF.
• Kvalitativ analys– vem får vad? Hur fördelas projektets resurser till kvinnor respektive till män? Se på deltagandet i seminarier, nätverk, utbildningsaktiviteter mm. I utvärderingarna som görs deltagarna lämnar efter varje genomgången aktivitet kommer kön att efterfrågas samt frågan om hur deltagaren har upplevt aktiviteteten. Detta leder till en kvalitativ analys av hur män och kvinnor upplever projektets aktiviteter.

Transnationellt samarbete

Steget ut på marknaden är en transnationell aktivitet i sig. Den sker på internationella marknader och har som syfte att skapa kontakter mellan projektets företag och dess medarbetare, samt utländska företag och dess medarbetare. Detta är en nödvändighet för att uppnå de effekter i form av ökad förståelse för globaliseringen och en förmåga att ta tillvara på de möjligheter som den erbjuder. Nyttan hamnar därmed på såväl individ- som företagsnivå.

Projektets globaliseringsfokus medför i sig ett synsätt som belyser nyttan av att lyfta fram och värdera kompetenser som språkkunskaper, lokalkännedom, kulturell kunskap, utländsk bakgrund mm. Dessa kompetenser finns i många fall redan på företagen. Men används kompetensen på rätt sätt?

Samarbetspartners

  • Invest in Skåne

Deltagande aktörer

  • Anoto AB
  • Apsis Sweden AB
  • BCC AB
  • EDP Consult AB
  • Filton AB
  • Hypergene AB
  • IXX IT-Partner
  • Johpomek
  • NIMCO CONTROLS AB
  • Pilum Technologies AB
  • Quadriga AB
  • Qvesarum Byggnadsvård AB
  • Rantzows Sport AB
  • Scandi Candy AB
  • Stickybit AB
  • Westerlins Maskinfabrik AB
  • YSB AB

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge