Logotyp på utskrifter

Entreprenörsskolan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunikation & tillväxt
KontaktpersonLiliana Jörstad
E-postliliana.jorstad@kristianstad.se
Telefonnummer044-122087
Beviljat ESF-stöd5 165 872 kr
Total projektbudget8 609 786 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Entreprenörsskolan är en innovativ satsning för att främja entreprenörskap hos grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden samtidigt som projektet är inriktat på att skapa långsiktiga positiva effekter på synen på entreprenörskap och innanförskap. Kristianstads kommun och Arbetsförmedlingen deltar i samverkan med lokala föreningar och transnationellt samarbete med metodutveckling kommer att ske med Kristianstads vänort Siauliai i Litauen. Personer som står långt från arbetsmarknaden erbjuds en orienteringskurs med information och motivation kring entreprenörskap, från denna rekryteras en grupp till entreprenörskursen. Parallellt med denna individanpassade metod satsar projektet på att nå hållbar strategisk påverkan genom interaktiva sökkonferenser med brett deltagande av aktörer med intresse i frågan om mångfald och entreprenörskap. Målet är ökad sysselsättning, innanförskap och integration genom en ny syn på entreprenörskap och mångfald som tar tillvara alla individers potential.

Bakgrund

Att satsa på entreprenörskap är givande både ur individuell och ur samhällsekonomisk synvinkel. För individen kan möjligheten att försörja sig själv genom egenföretagande vara självförverkligande samtidigt som det kan vara en väg in på arbetsmarknaden. Ett ökat företagande leder till ökad tillväxt och kan få viktiga synergieffekter inom området. Europa2020- strategin identifierar detta förhållningssätt när den fokuserar på innovativt och entreprenörsinriktat tänkande som en viktig väg framåt för unionen. Samtidigt ska den tillväxt som strategin syftar till vara för alla, d.v.s. inkluderande. Stöd till ett ökat entreprenörskap, särskilt för grupper som idag är underrepresenterade inom det egna företagandet, kombinerar därför dessa båda mål. Sverige ligger dessvärre tämligen lågt i andel entreprenörskap internationellt sett visar en studie från Global Entrepreneurship Monitor (Entreprenörskapsforum). Experter menar att framför allt utbildning och kunskap saknas och att även samhällets normer kring företagande begränsar vissa grupper i deras entreprenörskap. Dessa grupper är underrepresenterade inom egenföretagandet, vilket gäller framför allt kvinnor och utrikes födda. SCB:s rapport ”Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden” visar samtidigt att denna grupp har markant högre arbetslöshet, framför allt de som är födda utanför Europa, och gruppen är därmed överrepresenterad när det gäller outnyttjat arbetskraftsutbud. Sedan 1990-talet har utlandsföddas arbetslöshet varit 2 till 3 gånger så hög som inrikesfödda och ligger i dagsläget på ca 18 %, jämfört med ca 7 % generellt. Personer som fått asyl är lägst sysselsatta och kvinnor i denna grupp i ännu högre grad än män, av kvinnor som varit i Sverige under 4 år är 27 % arbetslösa. Ännu mer oroande är att dessa grupper och andra som står långt från arbetsmarknaden sällan ses som resurser för samhället och deras potential utnyttjas därför inte. Underliggande mentala strukturer begränsar vårt synsätt och för att nå långsiktig förnyelse krävs därmed att dessa stukturer både synlig- och medvetandegörs.

Kristianstad har näst efter Malmö varit den kommun i Skåne som tagit emot flest flyktingar och de senaste åren har de flesta utomeuropeisk bakgrund. Kristianstads kommun deltog 2009 i studien ”Företagare i Skåne – kartläggning och analys av inrikes och utrikes födda företagare” vid Malmö högskola, vilken menar att kommunen har potential för ökad tillväxt om man lyckas öka andelen nyföretagare bland utrikesfödda. Även kvinnors företagande generellt är lägre än männens. Medan det egna företagandet i Kristianstad hos inrikesfödda män är 20 % är motsvarande siffra för inrikesfödda kvinnor bara 10 %. Samma mönster ses hos utlandsfödda där männen har ett egenföretagande på 12 % medan kvinnor endast har 6 %. Det är med andra ord uppenbart att det finns stora grupper som kommunen idag inte tar tillvara som människor med rätt bakgrund och drivkraft för att starta företag, oaktat företagsform. Många vittnar om att det stöd som idag ges inte är tillräckligt för de grupper som står långt från arbetsmarknaden, vare sig de är utrikes eller inrikes födda. Stödet som ges har inte utvecklats i takt med arbetslivet och hur samhället ser ut idag. Inte minst krävs ett betydligt mer grundläggande stöd för att främja självständighet hos dessa grupper. Kristianstads kommun har som ambition att ta tillvara den potential till nyföretagande och entreprenörskap som finns hos personer som står långt från arbetsmarknaden, framför allt kvinnor och utlandsfödda, vilket poängteras i kommunens nya näringlivsstrategi. Kommunen har även tidigare arbetat med projekt fokuserade på kvinnors företagande och har provat en orienteringskurs inom entreprenörskap riktad mot utrikes födda kvinnor. Försöket har slagit väl ut och även män har varit intresserade av att få ta del av satsningen. Med utgångspunkt i detta vill kommunen nu göra en större och mer långsiktig projektsatsning för att utveckla ett inkluderande och individanpassat stöd inom entreprenörskap riktat mot individer som idag står långt från arbetsmarknaden.

Kristianstads litauiska vänort Siauliai har sedan tidigare varit intresserat av kommunens arbete med bl.a. kvinnors företagande då man har en liknande problematik med lågt nyföretagande. Siauliai har en mindre andel utrikes födda men har en hög ungdomsarbetslöshet och hög utflyttning av unga. Siauliai och Kristianstad kommer därför att samarbeta kring projektidén för att tillsammans utveckla en individanpassad metod för att stödja entreprenörskap. För Kristianstads kommun är projektet Entreprenörsskolan en del i en dubbel strategi där vi satsar dels på metoder för att stödja människors entreprenörskap och ställning på arbetsmarknaden och dels ger kommunen, andra offentliga verksamheter och privata företag verktyg för att öppna upp sina interna strukturer och öka sin mottagarkompetens. Detta kommer att ske i två projekt inom programområde 1, Omvänt mentorskap och Skåneakademier Kristianstad 2.0. Samverkan kommer att ske med föreningarna Christina och FIKE som dels har omfattande erfarenhet av entreprenörskap, särskilt hos kvinnor och utlandsfödda och dels blir en ingång till samverkan med det privata näringslivet och egenföretagare.

För att projekten ska nå en varaktig förnyelse av synen på mångfald och entreprenörskap krävs dock att de begränsande mentala strukturer som idag utgör normen förändras. Entreprenörsskolan kommer därför aktivt att arbeta dels med metodutveckling riktad mot målgruppen och dels med att förändra strukturer och tänkande kring entreprenörskap och mångfald. Det är vår övertygelse att det först är då vi kan få långsiktiga, positiva effekter. Som metod för detta kommer sökkonferenser att användas. Denna metod tillvaratar människors kunskaper, erfarenheter och engagemang samtidigt som den medvetandegör underliggande strukturer. Genom att gå från det abstrakta till det konkreta utmynnar sökkonferensen i en gemensam handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning.

MOBILISERINGSFAS
Under mobiliseringsfasen kommer metodidén att vidareutvecklas tillsammans med Siauliai. En sökkonferens fokuserad på mångfald och likabehandling blir startskottet för projektets arbete med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet samtidigt som den kommer att lägga grunden för arbetet med strategisk påverkan.

GENOMFÖRANDEFAS
Under genomförandefasen kommer entreprenörskapskursen ha intag tre gånger. Då den är individbaserad finns även möjlighet till löpande intag. Kursen för 32 deltagare startar med en 10 veckor lång orienteringskurs för att motivera, inventera och informera deltagarna och denna utmynnar i individuella handlingsplaner. Från denna grupp rekryteras sedan 22 personer till den fortsatta kursen, det är viktigt att deltagarna är motiverade till egenföretagande samtidigt som stöd ska ges för att främja yrkesmässig rörlighet och nytänkande. Alla tre grupperna kommer att fortsätta kursen under resten av projektet vilket betyder att de kommer att delta i kursen under olika lång tid. Detta är en del av den fortlöpande utvecklingen av metoden som kommer att ske genom följeforskning och lärande utvärdering under projekttiden. Målgruppen kommer att vara en viktig del av uppföljningen och ges möjlighet att påverka metodutvecklingen. Deltagarna som redan är i projektet kommer att agera mentorer åt de senare rekryterade deltagarna. Parallellt med denna individfokuserade metod kommer projektet att arbeta strukturerat med strategisk påverkan och förnyelse genom en serie av sökkonferenser kring teman relaterade till entreprenörskap och innanförskap. 20 nyckelpersoner från de deltagande verksamheterna kommer att delta vid alla dessa tillfällen, i övrigt kommer ett brett spektrum av personer med olika perspektiv och bakgrund att bjudas in till sökkonferenserna. Detta förfarande ger både kontinuitet och en möjlighet att nå ett stort antal personer och verksamheter.

Målsättning

Projektets övergripande mål på lång sikt är att nå ökad sysselsättning, tillväxt och integration genom en ny syn på entreprenörskap och mångfald som är inkluderande och tar tillvara individens potential och resurser oavsett kön, bakgrund, ålder eller funktionshinder. Denna inkluderande attityd ska tillsammans med den metod som utarbetas i projektet leda till att ett individanpassat stöd gällande entreprenörskap och nyföretagande implementeras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under mobiliseringsfasen och under genomförandet ska samarbete med ESF-rådets processtöd tillgänglighet etableras så att projektet i högsta möjliga grad blir tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Under mobiliseringsfasen kommer projektets tillgänglighet att inventeras och en plan för tillgänglighet tas fram för att rätta till de brister som framkommit. Riktlinjer och checklistor kommer att tas fram under mobiliseringsfasen för att garantera projektets tillgänglighet i alla avseenden – för deltagarna i kurserna, deltagare i sökkonferenserna, anställda etc. Tillgänglighetsplanen kommer löpande att följas upp under projektets gång. Under mobiliseringsfasen kommer en sökkonferens på temat likabehandling - mångfald att genomföras med jämställdhet, tillgänglighet och mångfald i fokus. Denna syftar framför allt till att öka förståelsen, medvetenheten och kunskapen om människors olikheter och hur dessa är en tillgång i verksamheten, snarare än att beröra den fysiska tillgängligheten. Det är projektets utgångspunkt att medvetenhet och förståelse krävs för att åstadkomma verklig förändring.

POLICY FÖR TILLGÄNGLIGHET

Projektets övergripande princip som gäller i all verksamhet är att varje deltagare ska mötas utifrån sina individuella förutsättningar, behov och ambitioner. Alla aktiviteter i projektet kommer att vara individanpassade. Genom att alla bemöts utifrån sina egna unika förutsättningar och behov, och inte bedöms utifrån kön, etnicitet, ålder, trosuppfattning, sexualitet och funktionsnedsättning motverkas diskriminering och projektets grundinställning är att alla oavsett bakgrund eller funktionsnedsättning ska kunna delta i projektets verksamhet.

HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET

Målet är att deltagare med funktionsnedsättning så långt det är möjligt ska kunna få tillträde till projektet och hinder ska undanröjas när det gäller:

• Fysisk tillgänglighet: Lokalerna där deltagarna ska finnas samt mötes- och konferenslokaler ska vara tillgängliga. Att det finns tillgänglig utrustning. En checklista utformas efter anvisningar från Arbetsmiljöverket och Handisam.

• Verksamhetens förhållningssätt och bemötande: tillgängligheten finns ständigt på dagordningen vid projektmöten, i möten med deltagare och vid samverkan.

• Kommunikativ tillgänglighet: Den moderna tekniken ska utnyttjas för att öka tillgängligheten. Webbplatsen ska vara tillgänglig. Projektet har en informatör knuten till sig med denna kompetens.

• Informativ tillgänglighet: informationen är tydlig och ges på olika sätt via webbplats, muntligt och tryckt på papper. Vid behov tas information fram i andra format, t.ex. inläst eller med stor stil. För deltagare med bristande kunskaper i svenska språket kommer tolk att anlitas.

Projektledningen ansvarar för att tillgängligheten ständigt förbättras genom regelbunden utvärdering och uppföljning tillsammans med deltagarna. Projektets informatör/ kommunikatör ansvarar för att all information och kommunikation är tillgänglighetsanpassad och projektet kommer att ha en modell för detta arbete. Projektets tillgänglighet kommer att vara en viktig del av den löpande utvärderingen så att brister i tillgängligheten snarast kan åtgärdas. ESF-rådets processtöd tillgänglighet ska medverka i upplägget av verksamheten.

Kristianstads kommun har ett väl utvecklat arbete med fysisk tillgänglighet och har god kompetens inte minst via en centralt placerad hälsostrateg med ett etablerat samarbete med föreningslivet inom tillgänglighetsfrågor. Denna kompetens kommer också att användas vid utformandet av tillgänglighetsplanen.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att samarbeta med Kristianstads litauiska vänort Siauliai kring utvecklandet av en metod för att stödja entreprenörskap hos personer som står långt från arbetsmarknaden. Kristianstad och Siauliai har under flera år diskuterat möjligheterna att tillsammans arbeta kring entreprenörskap och nyföretagande. Siauliai har en mindre andel utlandsfödda medborgare men har problem med lågt nyföretagande även bland andra grupper. Samarbetet i Entreprenörsskolan stärker båda partners genom gemensam metodutveckling och erfarenhetsutbyte för att hitta kreativa och konstruktiva lösningar på problemen.

Parallella arbetsgrupper kommer under mobiliseringsfasen att skapas i de båda städerna för att arbeta fram metoden. Tre transnationella möten kommer att hållas under mobiliseringsfasen i detta syfte. Projektet kommer även att utvärderas löpande genom lärande utvärdering och studier av hur de med tiden tre olika grupperna fungerar och även här kommer den litauiska arbetsgruppen att spela en roll. Två studiebesök/ arbetsbesök planeras i Siauliai, dels av projektledningen och dels av styrgruppen. 2014 planeras ett transnationellt arbetsmöte i Kristianstad för metodutveckling och uppföljning.

Medfinansiärer

  • Arbete och välfärdsförvaltningen
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Kommunikation & tillväxt

Samarbetspartners

  • Christina

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge