Logotyp på utskrifter

En integrerad räddningstjänst

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRäddningstjänsten Syd
KontaktpersonGunilla Jansson
E-postgunilla.jansson@rsyd.se
Telefonnummer046-5404801
Beviljat ESF-stöd3 157 541 kr
Total projektbudget9 137 741 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2010-05-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet "En integrerad räddningstjänst" tar ett helhetsgrepp för att skapa en långsiktig och varaktig lösning på problematiken att öka antalet invandrare i arbetslivet.

De 24 deltagarna genomgår en introduktion följt av en huvudutbildning, varefter de anställs i räddningstjänsten. Under utbildningen arbetar deltagarna i små grupper med handledare som är erfarna brandmän. Handledarna agerar stöd i utbildningen och integrerar också deltagarna i det sociala mönstret på arbetsplatsen.

Parallellt med den teoretiska och praktiska utbildningen är deltagarna och handledarna ute i faktisk verksamhet och arbetar förebyggande i områden där deltagarna själva kan bli förebilder och arbeta för en ökad integration och förståelse för räddningstjänstens arbete.

Projektet är ett samarbete mellan Räddningstjänsten Syd, Arbetsförmedlingen, Malmö Stad och Statens Räddningsverk.

Bakgrund

Räddningstjänsten Syd (RSYD) bildades 1 januari 2006 när fem kommunala räddningskårer slogs samman (Malmö, Lund, Kävlinge, Eslöv, Burlöv). Idag består dock bara 0,9% av brandmansstyrkan av utomnordisk personal, vilket inte reflekterar demografin i Sydvästskåne. Det finns ett främlingskap och kommunikationsklyfta kring räddningstjänstens arbete i vissa delar av upptagningsområdet. Nu söker RSYD medel hos ESF för ett projekt som söker en varaktig och hållbar lösning genom att ta ett helhetsgrepp på problemet.

RSYD har tidigare genomfört mycket rörande fördomar och barriärbrytande åtgärder inom jämställdhetsområdet i samband med introduktionen av kvinnliga brandmän men också i många åtgärder som har integrationskaraktär. Bland dessa återfinns ’dagtidsstyrkan’ som arbetar ute med informationsarbete mot allmänheten, ’skolinformationsprojektet’ som genomfördes efter moskébranden, samt ’brobyggarprojektet’ där kommunikatörer agerar ute bland medborgarna för att skapa förståelse.

Erfarenheterna från dessa projekt har varit ingångsvärden i förarbetet. RSYD har en faktisk och högst verklig integrationsproblematik med attacker på personalen i vissa områden. Men information måste paras med faktiskt förändring. För att komma till rätta med problemet på lång sikt måste det anställas fler brandmän med utomnordisk bakgrund, så att det finns ett igenkännande, så att det finns förebilder, så att det finns trovärdighet när RSYDs personal kommer ut till brinnande hus och upprörda folkmassor.

Bekräftelse på att förarbetet pekade i rätt riktning kom bland annat från Spiraprojektets (ESF nr 55335) projektledare Kia Samrell, informationschef vid Södertäljepolisen där man jobbar med invandrare och haft som mål att få fler att komma in på polishögskolan. Stor hjälp har RSYD också fått av Babs Hay, Equality & Diversity Manager vid West Midlands Fire Services i England som under snart 20 år arbetat aktivt med etnisk diversitet och segregationsproblematik.





Slutsatsen från förarbetet pekar på ett tydligt resultat:

- Den enskilt viktigaste åtgärden för att komma till rätta med integrationsproblematiken som räddningstjänsten stå inför är att få in personal med utomnordisk bakgrund som kan bli förebilder, som kan ge trovärdighet och som kan föra räddningstjänsten närmre de medborgare som idag inte har förtroende för RSYD och dess livsviktiga verksamhet.

- För att utbildningen inte ska bli ett engångsprojekt utan varaktigt och attitydförändrande krävs att utbildningen bärs upp av en tydlig handledning med coacher som redan är brandmän, det krävs daglig integration i den vardagliga verksamheten, och det krävs att utbildningen i sig själv tar hänsyn till de förutsättningar som deltagarna har, utan att kompromissa med de höga kraven som ställs på brandmansarbetet.

Utifrån dessa förutsättningar har projektet utformats.

Syfte

(1) Integrera fler utomnordiska brandmän i RSYD och därmed ge möjlighet till anställning för ett antal invandrare som idag står långt från arbetsmarknaden.

(2) Förbättra kommunikationen gentemot allmänheten för att överbrygga klyftan av segregation som RSYD möter i form av stenkastning, attacker och brist på förståelse i vissa delar av sitt upptagningsområde.

(3) Skapa en utbildningsmodell med mentorer och en integrerad utbildning som verkar på tre plan: för individen i utbildningen, för individen på arbetsplatsen och för individen ute på fältet med medborgarna. Genom att arbeta på alla tre plan är syftet att att effektivt kunna integrera sökande brandmän som har invandrarbakgrund och göra organisationen attraktiv för sådana sökande, så att attityder och processer för hantering av integrationsfrågan får en varaktig effekt långt efter projektets avslutande och kan överföras till andra organisationer som en del av den strategiska spridningseffekten.

Målsättning

(1) Andelen brandmän med utomnordisk bakgrund inom RSYD ska efter projektet ha ökat från dagens 0,9% till minst 5% vilket är ett första steg i en mer integrerad räddningstjänst som står närmre det mångkulturella samhälle i vilket man agerar.

(2) Minst 50 utbildningstillfällen ute i närområdet med deltagarna ska genomföras för att (a) deltagarna får en god praktisk erfarenhet kring förebyggande arbete inte bara i utbildning utan i praktisk verksamhet, samt (b) så att den segregerade synen på räddningstjänstens viktiga arbete kan börja luckras upp i de områden där hot och våld varit vanliga genom att ha en dialog mellan deltagare och medborgare. En bieffekt förväntas bli att få in minst 10 intresseanmälningar om framtida rekryteringar av utomnordiska brandmän under dessa tillfällen. Dessutom ska en mätning göras i en referensgrupp av boende i dessa områden varpå en enkät kring attityder ska mätas, före och efter projektet varpå minst 20% förbättring i synen på räddningstjänsten och kännedomen om deras arbete ska kunna uppmätas.

(3) En dokumenterad utbildningsmodell ska ha fastställts som kan återanvändas som utgångspunkt för fortsatt arbete med rekrytering och framgångsrik integration av fler utomnordiska brandmän efter projektets avslutande.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmiljölagen och andra föreskrifter för arbete med bl.a. rökdykning och tunga lyft sätter naturligtvis ramar för vilken typ av anpassning som är möjlig i det högst fysiska arbetet som brandman. Personer med rörelsehinder eller perceptionsnedsättning till en nivå som betraktas som ett funktionshinder i någon form kan inte delta i operativa räddningsinsatser och då projektet syftar till att utbilda operativ räddningspersonal måste de arbetsuppgifter som det innebär utgöra riktmärket för kravspecifikationen.

Funktionshinder som inte är av sådan art att de förhindrar fullgörande av arbete med operativ räddningstjänst, exempelvis lärandefunktionshinder kommer beaktas särskilt genom det aktiva handledarskapet och möjligheten till stöd och hjälp finns tillgänglig under hela projekttiden. Med hjälp av den täta kontakten och den mycket praktiskt orienterade utbildningen kommer även de som lider av funktionshinder som inte är renodlat fysiska att ha mycket goda förutsättningar för projektet och särskild tid med handledare och utbildare kommer sättas av i dessa fall. En löpande dialog med alla deltagares handläggare präglar projektet, men särskilt för deltagare med någon

Jämställdhetsintegrering

Målsättningen är satt att minst 8% eller 2 av deltagarna ska vara kvinnor, en siffra som kan tyckas vara låg, men ändå är hög målsättning - en målsättning som innebär en fördubbling i deltagargruppen jämfört med hur dagens brandmannastyrka ser ut idag och med tanke på de krav som brandmannayrket innebär. För att nå dit kommer särskilt rekryteringsmaterial för kvinnliga sökanden att tas fram och handledare på arbetsförmedlingen och AUC-enheterna i respektive SDF också utbildas inför rekryteringen.

Under själva projektet kommer kvinnorna att ha minst en kvinnlig handledare och ta del av de många erfarenheter som gjorts kring integrationen av kvinnor och det omfattande jämställdhetsarbete som utvecklats under RSYDs tidigare arbete med kvinnliga brandmän.

Målsättningen kan synas låg, men då styrkan idag endast har 4% är ambitionen högt satt och måste kopplas till målgruppens nivåer liksom till kulturella faktorer - i många länder är kvinnliga brandmän otänkbart och Sverige är i viss mån ett föregångsland. Fördelen är att RSYD har genomfört banbrytande arbete och har idag fler kvinnliga brandmän än någon annan kår i Sverige - det finns stor erfarenhet av arbete med jämställdhetsfrågor i organisationen.

Transnationellt samarbete

Projektet har en liten transnationell aspekt, men en som skapar stor tillförsikt i att upplägget är det rätta. Kompetensen hos West Midlands Fire Services i Birmingham, England är stor. Med cirka 20 års erfarenhet i bagaget i olika former av mångfaldsarbete har man skapat en fungerande modell som gett stor framgång och som presenteras på internationell nivå som en best-practice. Personal från WMFS kommer att hålla i några av utbildningstillfällena under utbildningen, både med projektledning/handledare och med deltagarna själva, för att ge en bild av de framgångsrika metoder och de erfarenheter som gjorts. Att kunna dra erfarenhet från någon som gått före i detta komplexa ämne är en stor fördel för projektet och ger en tydlig bild av att arbetet med projektet inte bara handlar om RSYD - utan om ett synsätt på rädningstjänst och integration i en större skala. WMFS har också uttryckt ett intresse för det nydanande i den helhetssyn som utbildningen påvisar, ett samlat grepp för att jobba med integrationsproblematik.

På grund av avståndet och av den rådgivande karaktären har WMFS dock inte haft möjlighet att bidra genom närvaro i styrgruppen men kommer konsulteras under projektets gång och tar del av dess dokumentation som en informell partner utan formell status.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Räddningstjänsten Syd
  • Räddningsverket Revinge

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Räddningsverket Revinge

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge