Logotyp på utskrifter

Empowerment

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKirsebergskyrkan
KontaktpersonJohannes Jörgensen
E-postjohannes.jorgensen@svenskakyrkan.se
Telefonnummer0730-313927
Beviljat ESF-stöd4 188 243 kr
Total projektbudget10 190 975 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Människor som deltar i sysselsättning/arbetsträning/rehabilitering är ofta mycket utsatta. Det är starka externa krafter som styr deras liv (myndigheter, politiker, anordnare etc). Många som under en längre tid varit arbetslösa eller sjukskrivna upplever sig som maktlösa och oförmögna att kunna påverka sin livssituation. Det är heller inte alltid som individen har ett reellt inflytande på sin sysselsättning/arbetsträning/rehabilitering. Utan individens aktiva medverkan och medinflytande saknas själva "motorn" i förändingsarbetet. Åtgärder riskerar att bli irrelevatna och utanförskapet permanent.

Vi skall utveckla arbetsmetoder i arbetsträning/sysselsättning/rehabilitering som utgår från deltagarnas egna värderingar, mål och intressen. Därigenom skall vi stärka empowerment i målgruppen.

Bakgrund

1. Gemensam bakgrund för ansökningarna i PO1 (Kompetensförsörjning-Empowerment. Diarienr. 2011-5040001) och PO2 (Empowerment)
Inom kyrkans diakonala arbete ser vi en tendens att kraven på arbetsmarknaden alltmer hårdnar. Det leder till att vissa grupper får det allt svårare att hitta ett arbete. Vi märker också hur de människor kyrkan tar emot för sysselsättning/arbetsträning/rehabilitering bär med sig en allt svårare problematik. Detta ställer oss inför nya utmaningar. Det blir allt viktigare att anpassa arbetsmetoder efter individers och gruppers specifika intressen och behov. Det blir också allt viktigare att finna en samsyn när det gäller värdegrund, mål och arbetsmetoder mellan deltagare, anordnare och myndigheter. Genom att utveckla dessa områden bidrar vi till att motverka diskriminering i arbetslivet, i kyrkan och generellt i samhället.

Våra två projektansökningar utgår från de tankar och erfarenheter som beskrivs med ”Empowerment”. Den historiska utgångspunkten är här förtryckta gruppers kamp för frihet och egenmakt. Detta anknyter till PO1 och dess målsättning att verka för likabehandling och att motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Det anknyter också till PO2 och målet att "kvinnors och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas". För att uppnå detta måste utsatta individer och grupper stärka sina positioner och få större inflytande. Detta förutsätter i sin tur att de arbetsplatser där man arbetar med arbetsträning/sysselsättning/rehabilitering präglas av ”Empowerment”. Detta gäller också samverkansformer mellan dessa organisationer och offentlig sektor.

- Genom en icke-diskriminerande arbetsplats där alla har inflytande och bidrar till utvecklingen skapas en miljö där människor som står långt från arbetsmarknaden kan ha reellt inflytande på sin egen utveckling.

- Genom samverkan mellan projektens organisationer och offentlig sektor kan vi nå en samsyn när det gäller värderingar, mål och arbetsmetoder i arbetet med arbetsträning/rehabilitering/sysselsättning.

- Om de här förutsättningar finns, skapas möjligheter för ett reellt inflytande för deltagarna. Då kan också mål och arbetsmetoder tas fram som är relevanta utifrån deras intressen och behov. Gemensamt kan vi söka vägar som leder ut ur exkludering och passivitet.

- En naturlig följd av ett arbete som präglas av empowerment är också att man strävar efter att påverka de strukturer som hindrar likabehandling och främjar jämlikhet. Därför skall vi samarbeta med European Anti Powerty Network (EAPN )(Se bilaga 4).

En helt avgörande framgångsfaktor är att man samtidigt arbetar på de ovan skisserade områdena. Det är därför vi ansöker om projekt inom båda programområdena. Inom ramen för PO1 är målgruppen anställda i de organisationer som deltar i projektet, i PO2 är det deltagare i arbetsträning/rehabilitering/sysselsättning.

2. Problem PO2-Empowerment

2.1 Huvudproblem:

Brist på medinflytande och egenmakt riskerar att skapa ett permanent utanförskap.

Människor som deltar i sysselsättning/arbetsträning/rehabilitering är ofta mycket utsatta. Det är starka externa krafter som styr deras liv (myndigheter, politiker, anordnare etc). Många som under en längre tid varit arbetslösa eller sjukskrivna upplever sig som maktlösa och oförmögna att kunna påverka sin livssituation. Ofta tillkommer sociala och ekonomiska problem. Människor med en komplex problematik som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som inte har förutsättningar att bemöta denna problematik, riskerar att ”fastna i systemet”. Detta bryter ner individen och leder till passivitet och uppgivenhet. Det är heller inte alltid som individen har ett reellt inflytande på sin sysselsättning/arbetsträning/rehabilitering. Utan individens aktiva medverkan och medinflytande saknas själva "motorn" i förändingsarbetet. Åtgärder riskerar att bli irrelevatna och utanförskapet permanent. (Se bilaga 13).

2.2 Viktiga orsaker till detta problem:
2.2.1 Myndigheters regelverk är generella och inte alltid koordinerade
Detta kan leda till att individen kommer i kläm.
2.2.2. Diskriminerande attityder på arbetsmarknaden
Dessa gör det svårt om man har varit arbetslös eller sjukskriven en längre tid, eller om man tillhör grupper som på förhand är diskriminerade.
2.2.3. Kommunikationssvårigheter
Många arbetslösa, sjukskrivna och diskriminerade har svårt att kommunicera med myndigheter, sjukvård, arbetsgivare etc. Hela ansvaret för arbetet med individen läggs då på praktikanordnaren.
2.2.4 Alltför tidsbegrändade och irrelevanta åtgärder bryter ned människor
Ibland behövs det lång tid för människor att återhämta sig och bli kapabla att börja söka ett arbete. (Se bilaga 13). Med alltför tidsbegränsade och irrelevanta insatser går man från åtgärd till åtgärd utan att det sker några framsteg. Istället för att leda framåt bidrar då dessa åtgärder till att passivisera människor och cementera en självbild där man ser på sig själv som värdelös.
2.2.5 Social isolering
Många personer som varit sjukskrivna/arbetslösa under lång tid känner sig isolerade och övergivna.
2.2.6 Ekonomiska svårigheter
Om man drabbas av ekonomiska svårigheter kan detta leda till att mycket av ens engergi går åt till att oroa sig över detta. Lägre ersättningsnivåer är kanske tänkta att vara en "piska" som skall få människor att söka jobb. Det kan emellertid få precis motsatt effekt. Man orkar inte att vara positiv och energisk i sitt arbetssökande.
2.2.7 Fel kompetens
Ofta motsvarar de behov som finns på arbetskraft inte de arbetssökandes kompetens.
2.2.8 Inget inflytande på innehållet i planeringen
Många åtgärdspaket/aktiviteter erbjuds individen, men det är ofta begränsat hur mycket de arbetslösa själva har inflytande på målen och innehållet i planeringen.
2.2.9 Begränsat inflytande på politiska beslut
Målgrupperna berörs direkt av politiska beslut som fattas på EU-nivå, riks- och lokal nivå. Svårigheter att påverka dessa kan leda till en känsla av maktlöshet och uppgivenhet. Det leder ofta också till att man enbart ser till sin personliga situation och inte visar något intresse för att organisera sig för att kunna påverka politiskt.
2.2.10 Begränsad kontakt med potentiella arbetsgivare
Många hittar arbete genom personliga kontakter och nätverk. Personer som saknar detta har svårare att hitta jobb.
2.2.11 Bristande samarbete och samsyn mellan myndigheter och anordnare
Ibland fungerar anordnaren snarare som utförare av tjänst än som en samarbetspartner. Detta kan leda till att det saknas en samsyn gällande värdegrund, syfte, mål och aktivteter. Personer i sysselsättning/praktik/arbetsträning kan då hamna mellan två stolar. Detta försvårar väsentligt dessa individers förutsättningar för medinflytande. Därmed riskerar insatserna att bli irrelevanta.

Målsättning

En icke-segregerande arbetsmarknad där även i dagsläget utsatta individer och grupper har inflytande och makt att påverka sin egen situation på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetet kommer att samordnas med tillgänglighetsarbetet i projekt Kompetensförsörjning - Empowerment PO1. Texten som följer är lik den i PO1 ansökan.

Under mobiliseringsfasen skall en kartläggning på möjligheter och begränsningar göras i partnerskapets organisationer. Speciell fokus skall riktas på de funktionshinder som vi vet kommer att bli aktuella i projektet. Under mobiliseringsfasen skall följande punkter klargöras:

- Fysisk tillgänglighet

Kan alla ta sig in i lokaler där vi bedriver verksamhet?
Kan alla delta på möten, konferenser och utbildningar?
Kan alla ta sig in på toaletten eller andra bekvämlighetsanordningar?

- Tillgänglig verksamhet

Samverkanspartners kommer att få kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder. Detta blir en naturlig del i ett empowermentarbete och kommer specifikt att tas med i kurserna i empowerment som hålls en gång i månaden i samarbete med PO1-projektet. På dessa kurser deltar personer från partnerskapets organisationer, samverkanspartner samt personer med anknytning till diskrimineringsgrunder. Ur ett empowermentperspektiv är det viktigt att personer som "äger" problemet medverkar i utbildningen.

- Tillgänglig information och kommunikation

Oberoende om personer har funktionshinder eller ej skall information vara tillgänglig. Under mobiliseringsfasen skall vi undersöka vilka behov som kan komma ifråga.

- Webplats
Vi skall under mobiliseringsfasen undersöka hur vi kan öka tillgängligheten på vår webplats.

Transnationellt samarbete

Samarbete med Kofoedsskolan i Köpenhamn. (Se bilaga 8).

Citat från skolans hemsida:

Formål, vaerdier og visioner:
Kofoeds Skoles formål er at udföre socialt arbejde på et paedagogisk udviklingsorienteret grundlag, så eleverne hjaelpes til at udvikle deres egne muligheder for at leve et tilfredsstillende liv, fagligt, socialt og personligt. Vi kalder os en skole, fordi vi er et sted, hvor man laerer. Alle, der kommer på Kofoeds Skole, er derfor elever. Betegnelserne skole og elev udtrykker et paedagogisk grundsyn, der laegger vaegt på elevens egen aktive medvirken til udvikling og aendring. Gennem undervisning, vaerkstedsarbejde, rådgivning, praktisk hjaelp og socialt samvaer laerer hver enkelt elev at öge sin livskvalitet og dermed hjaelpe sig selv videre i livet, fx i arbejde eller uddannelse.Kernen i alt skolens arbejde er en dyb respekt for det enkelte menneske. Kofoeds Skole arbejder på et folkeligt og kristent grundlag, der saetter det enkelte menneskes vaerdi og ligeret i centrum. Det er skolens vision at udföre kvalificeret og engageret socialt arbejde af stor samfundsmaessig vaerdi. Vi önsker at vaere et laboratorium og udviklingscenter for metoder i socialt arbejde blandt samfundets dårligst stillede.

Eleverne i tal – Kofoeds Skole på Amager:

Cirka 400 elever bruger hver dag Kofoeds Skole. Skolen har omkring 4000 elever årligt.

55% af eleverne er kvinder.
31% af eleverne er 18-39 år, 28% er 40-49 år og 41% er over 50 år.
48% af eleverne har en anden etnisk baggrund end dansk.
10% af eleverne har en gymnasial uddannelse.
48% af eleverne har vaeret ledige i mere end ti år.
46% af eleverne er på kontanthjaelp.
32% af eleverne får förtidspension.
9% af eleverne har enten ikke fast bopael eller bor på sociale boligformer".

(Se skolans hemsida. Tillgänglig: Http://www.kofoedsskole.dk/media/74723/profilfolder.pdf)

En viktig del av skolans arbete är att stödja elever i sökandet efter jobb/utbildning eller i deras utveckling att komma närmare arbetsmarknaden. Skolan har en lång historia, och har på många sätt en rik erfarenhet som vi kan ta del av. Speciellt viktigt är att man har grundläggande värderingar och mål och arbetssätt som står mycket nära kyrkans.

Vi skall göra studiebesök hos varandra. Både elever och lärare kommer att delta i utbytet. Speciellt skall vi fokusera på synen på empowerment och utveckling av arbetsmetoder som främjar elevers/projektets målgrupps empowermentutveckling. Metodutveckling står emellertid inte isolerat. Det är alltid ett uttryck för grundläggande värderingar och övergripande mål. I dialogen med skolan skall vi även ta upp dessa aspekter. Det handlar om ett utbyte som utgår från en helhetssyn, där allt fler pusselbitar hamnar på plats allteftersom vi utvecklas och lär känna varandra. Vi kan lära oss allt från grundläggande värderingar, övergripande mål, specifika mål för specifik verksamhet (t.ex. arbetsträning) och rent praktiskt hur man arbetar tillsammans med skolans elever. Inte minst är det intressant för oss att se hur man samverkar med offentlig sektor och näringslivet. Hur går man till väga för att skapa en gemensam värdegrund? Hur planerar man tillsammans?

Medfinansiärer

  • AF Lund
  • Af Östra Göinge
  • Arbete/integration, socialförvaltningen Lund
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Försäkringskassan Malmö
  • Kommunledningskontoret

Samarbetspartners

  • AF Lund
  • Af Östra Göinge
  • AlltMöjligt Verkstaden
  • Arbete/integration, socialförvaltningen Lund
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Diakonicentralen Lund
  • Försäkringskassan Malmö
  • Husie och Södra Sallerups förs
  • Kommunledningskontoret
  • Lunds Domkyrkoförsamling
  • Möllevången Sofielunds församl
  • Yalla Trappan
  • Östra Broby församling

Kommun

  • Lund
  • Malmö
  • Östra Göinge