Logotyp på utskrifter

Effektiv Miljötillsyn - ett Projekt för Ökat Lärande och Hälsa

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunförbundet Skåne
KontaktpersonBo Persson
E-postbo.persson@kfsk.se
Telefonnummer0435-719915
Beviljat ESF-stöd4 943 000 kr
Total projektbudget4 943 000 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Det övergripande syftet med projektet är att gentemot personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn, kartlägga och analysera behovet av, och med resultatet som underlag, genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med en utveckling av arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunernas miljökontor eller motsvarande, dels för att skapa förutsättningar för ökat lärande och för att förebygga ohälsa på arbetsplatserna, dels för att stärka möjligheterna för kommunerna att uppnå kvalitetsmålen för miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsynen.

Bakgrund

Den miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn i Skåne som kommunerna i regionen ansvarar för syftar till att kontrollera att lagar och förordningar inom området efterföljs. Gemensamt för lagarna - miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen m fl - är att de ska minska risken för skador på människor och miljö.

Tillsynen innebär, för de miljö- hälsoskydds- och livsmedelsinspektörer och annan personal som arbetar med myndighetsutövningen, mycket kontakter med allmänhet och olika arbetsplatser och verksamhetsutövare som är föremål för kontrollen.

Tillsynsarbetet kräver en förmåga att ta tuffa beslut och att hantera känsliga situationer. Det kan exempelvis handla om behovet att upprätthålla ett samarbete med ett företag som man tvingas anmäla för miljöbrott, eller att möta verksamhetsutövare som anser att de har blivit felbehandlade.

Till följd är inspektörerna inte alltid populära hos de företag eller andra verksamheter som de besöker och under tillsynen finns många situationer som kan leda till konflikter. Ett flertal rapporter visar att hot och trakasserier är vanligt.

Trots att det finns en stor risk för ohälsa i arbetsgruppen p g a krävande arbetsförhållanden är det dock bara få medarbetare som arbetar inom tillsynsområdet som erbjuds utbildning om hur problem med hot och konflikter ska hanteras.

Behovet av ökad kompetens är också mycket stort med tanke på att kommunernas tillsynsansvar har utökats och blivit alltmer komplext i samband med den förändrade och alltmer detaljerade lagstiftningen inom miljö- och hälsoskydd.

Med tanke på att bara var femte miljöinspektör upplever att kommunen klarar sitt lagstadgade ansvar inom tillsynsområdet, och att majoriteten anser att det egna kontoret inte har tillräckligt med resurser för att klara av uppdraget, finns också behov av förändrade arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunerna för att stärka resursutnyttjandet för att därigenom kunna förebygga ohälsa.

Kommunförbundet Skåne ansöker, mot bakgrund av ovanstående behov, om medel från ESF för ett genomförande med mobiliseringsfas för insatser riktade mot den personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn.

Genom att möta kompetensbehov bland de medarbetare som arbetar med tillsynsfrågor, och samtidigt utveckla interna arbetsformer och stärka samverkan mellan de miljökontor eller motsvarande som ansvarar för frågorna, skapas förutsättningar att både öka lärande, förebygga ohälsa och stärka kommunernas möjlighet att uppnå kvalitetsmålen.

Under mobiliseringen kommer en processinriktad behovsanalys att genomföras som ska resultera i en konkret handlingsplan inför genomförandet om kompetensutveckling och utveckling av arbetsformer och arbetsorganisation. För att få en helhetsbild av medarbetarnas och verksamheternas behov, och för att säkerställa en hög delaktighet i insatserna, kommer mobiliseringen att genomföras med fokus både på medarbetar-, verksamhets- och systemnivå. Behovsanalysen genomförs i tre steg.


Steg 1: Strukturer och samverkan mellan kommunerna

Det första steget handlar om att kartlägga behoven av hur en ökad samverkan mellan kommunerna kan skapa stödstrukturer för ökat lärande och hälsa.

I workshops med ansvariga för varje kommuns miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn kommer behoven av kommunövergripande samverkan inom inspektioner och andra insatser att kartläggas. Det gäller hur nya organisationsformer och ökad samverkan kan stärka resursutnyttjande och bättre ta tillvara medarbetarnas inflytande och lärande. Dialogformen är ett medvetet arbetsredskap i projektet för att skapa ömsesidigt lärande.

De flesta miljökontor har svårt att hinna med tillsynen i tillräcklig omfattning och ett sätt att hantera detta, förutom ökade personalresurser, är lokal samverkan främst, men inte uteslutande, i samarbete mellan grannkommuner.

Det handlar om att undersöka hur de samlade tillsynsresurserna kan användas mellan kommunerna för att underlätta planering med miljönyttan som utgångspunkt, men också för att skapa en rimlig arbetsbelastning för medarbetarna och därigenom förebygga ohälsa.

Genom samverkan kan en kommun få tillgång till specifik kompetens för att utföra en tillsyn som det är svårt att klara av med egen personal. Det kan exempelvis avse ett uppdrag en närliggande kommun har kunskaper om som bör tas till vara. Samverkan kan också gälla att driva tillsynskampanjer på ett effektivare sätt t e x att närliggande kommuner tillsammans genomför tillsyn i en viss bransch. En fördjupad form av samarbete bygger på att ett antal kommuner inte har egna inspektörer för alla tillsynsområden, utan att man genom ett samarbete tillsammans med andra kommuner kan täcka behovet av kompetens och resurser på alla områden.


2. Arbetsformer och samarbete inom miljökontoren

Det andra steget i mobiliseringen rör att kartlägga hur förändrade arbetsformer inom de egna miljökontoren kan skapa stödjande strukturer för ökat lärande och förebyggande av ohälsa.

Den kommer att bygga på en enkätundersökning för samtliga medverkande medarbetare, intervjuer med nyckelpersoner på miljökontoren samt interna utvecklingsmöten på kontoren utifrån projektspecifikt material, för att analysera hur de interna arbetsformerna kan utvecklas för att skapa en arbetsmiljö som främjar medarbetarnas handlingsförmåga.

Det kan också röra frågor om arbets- och rollfördelning och rutiner för att gemensamt dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som finns i organisationen. En ytterligare viktig aspekt gäller ledningsstrukturerna och om det på miljökontoren finns ett ledarskap som stimulerar lärande och bidrar till ökad hälsa.


3. Ökad kompetens för medarbetarna

Det tredje och sista steget, som kommer att utformas utifrån resultatet av steg 1 och 2, handlar om att identifiera kompetensutvecklingsbehov för de enskilda medarbetarna för att stärka och stötta personalen i deras roll och uppdrag.

Trots att de som arbetar inom tillsynsområdet ägnar stor del av sin arbetstid att kommunicera, saknar de ofta utbildning i kommunikation. Ökad kunskap om bemötande, kommunikation och konflikthantering kan leda till bättre möten med olika verksamhetsutövare. Det gäller exempelvis behovet av kunskap för att möta de företag som anser att myndigheterna tolkat lagstiftningen fel, hur man kommunicerar med verksamhetsutövare som gör sig oåtkomliga och vad man gör i mötet med verksamhetsrepresentanter som ifrågasätter ens kompetens.

Det rör också ökat behov av ökad kunskap av interkulturell kommunikation med tanke på att företrädare för företag och verksamheter man möter har varierande kulturell och etnisk bakgrund och olika förhållningsätt och erfarenheter av myndigheter och myndighetspersoner. En ökad kunskap för att kunna möta en mångfald av olika personer är inte minst viktigt som underlag för arbetet att stärka likabehandling och motverka diskriminering.

Behovet av ökad kompetens och lärande är också mycket stort p g a att kommunernas tillsynsansvar blivit mer komplext i samband med den förändrade lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Den inspektör som har gedigna kunskaper inom nödvändiga områden kan dessutom ofta ha ett mer flexibelt förhållningssätt och en förmåga att se olika lösningar på ett visst problem. Kunskaper i sakfrågor kan därför också underlätta kommunikationen med olika verksamhetsutövare.

Förutom ovanstående kompetensområden (bemötande/kommunikation, konflikthantering, förändringsprocesser och verksamhetsspecifik utbildning) kommer även, mot bakgrund av tidigare nämnda orsaker, behovet av utbildning inom ledarskap, teamutveckling och arbetsfördelning/arbetsspecialisering att kartläggas.

Riktlinjerna för genomförandet, som redovisas i ansökans tid- och aktivitetsplan, revideras, justeras och preciseras efter mobiliseringen som underlag för en förnyad bedömning inför genomförandet.

Syfte

ÖVERGRIPANDE SYFTE

Det övergripande syftet med projektet är att gentemot personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn, kartlägga och analysera behovet av, och med resultatet som underlag, genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med en utveckling av arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunernas miljökontor eller motsvarande:

- dels för att skapa förutsättningar för ökat lärande och för att förebygga ohälsa på arbetsplatserna,

- dels för att stärka möjligheterna för kommunerna att uppnå kvalitetsmålen för miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsynen.


SPECIFIKA SYFTEN

De specifika syftena med projektet är:

- Att Kommunförbundet Skåne i en strategisk samverkan med samtliga av regionens kommuner ska skapa strukturer för en utsatt yrkesgrupp i offentlig verksamhet där medarbetarna ska ges en unik möjlighet att påverka sin situation i större utsträckning för att kunna bemöta arbetsrelaterade problem innan dessa belastar hälsan.

- Att genom professionellt genomförda kompetensutvecklingsinsatser i interaktion med arbetsorganisations- och arbetsformsutveckling skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar nytta för både deltagande medarbetare, arbetsplatser och kommuner.

- Att medarbetarnas förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande inom miljö- hälsoskydds- och livsmedelstillsynsområdet ska öka genom kompetensutveckling och förändrade arbetsformer.

- Att förebygga ohälsa genom medarbetarnas ökade förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande.

- Att genom riktad kompetensutveckling öka medarbetarnas kunskaper och lärande inom områden som rör ledarskap, teamutveckling, kommunikation, konflikthantering, förändringsprocesser, interkulturell kommunikation, arbetsspecialisering och arbetsfördelning samt verksamhetsspecifik utbildning inom miljöområdet i sin helhet med relevanta juridiktillämpningar.

- Att genom riktad kompetensutveckling öka medarbetarnas kunskaper och lärande inom interkulturell kommunikation för att stärka likabehandling och motverka diskriminering.

- Att genom kunskap i olika sakfrågor underlätta kommunikationen med olika verksamhetsutövare, skapa ett mer flexibelt förhållningssätt och stärka förmågan att se olika lösningar på ett visst problem.

- Att använda uppföljning och utvärdering, såväl under mobilisering som genomförande, som en strategisk metod för att skapa dialog, delaktighet och ökat lärande.

- Att resultatet av ökad samverkan inom ramen för kommunernas miljö- och hälsoskyddstillsyn ska medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet.

Målsättning

ATTITYDMÅL:

50 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser bidragit till att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

80 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser lett till förutsättningar att kommunicera bättre med företagsrepresentanter och verksamhetsutövare som är föremål för kontroll och tillsyn.

80 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser lett till förutsättningar att fördjupa och bredda vederbörandes arbetsområden.


KUNSKAPSMÅL:

30 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt ha fått A) fördjupade eller B) breddade arbetsområden.


RESULTATMÅL:

Kort- och långtidssjukrivningar ska efter genomfört projekt ha minskat med minst 20 procentenheter i respektive kommunverksamhet i förhållande till nivåer vid projektstart.

Nivåer på uppfyllelsen av mål inom miljö-, hälso- och livsmedelstillsynsområdet ska efter genomfört projekt, i respeltive medverkande kommun, ha ökat i förhållande till nivåer av uppfyllelser av mål vid projektstart.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I likhet med projektets arbete med jämställdhet ses inte tillgänglighetsfrågorna enbart som projektspecifika utan de rör också, eller kanske framförallt, de medverkande miljökontorens verksamheter, såväl under som efter avslutat projekt.

Som grund för tillgänglighetsarbetet finns det därför behov av informationsinsatser vid projektstart för att tydliggöra syftet med tillgänglighetsarbetet och vilka delar av det som är projektspecifikt.

Mobiliseringsfasen kommer att arbeta med tillgänglighetsfrågor utifrån två perspektiv:

1) Kartläggning för att stärka kunskap om samt integrera frågor om tillgänglighet i verksamheterna.

2) Kartläggning av faktorer för att säkerställa tillgänglighet under projektgenomförandet.


Det första perspektivet handlar om att utifrån enkätundersökningar med medarbetare, intervjuer med ansvariga på miljökontoren undersöka hur tillgänglighetsperspektivet, genom förändrade rutiner, i ökad utsträckning kan finnas med i all planering och i alla beslut och processer. Exempelvis kan det behöva tydliggöras att tillgänglighetsaspekterna ska beaktas när ändringar sker i verksamhetslokalerna eller vid omorganisationer. Det kan också behövas rutiner för att kunna hantera synpunkter på tillgängligheten från anställda och eventuella besökare med frågor om tillsynsverksamheten.

Ytterligare frågor som kommer att kartläggas är vem som har ansvar för att tillgänglighetsperspektivet finns med vid planering av utbildning och vid inköp och upphandling och för att tillgänglighetsarbetet samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Perspektivet handlar också om att kartlägga utbildningsbehov i frågor som rör tillgänglighet. Det gäller behovet av riktad utbildning under genomförandet för nyckelpersoner och medarbetare som har mycket kontakter med allmänheten. Handikapporganisationerna kommer att vara en viktig resurs vid planering och genomförande av sådana utbildningar inför genomförandet.

Det handlar också om frågor om tillgänglighet kan arbetas in i redan befintliga internutbildningar på miljökontoren som introduktionsutbildningar. Utifrån de behov som framträder under mobiliseringen kan nya utbildningsprogram behöva tas fram, till exempel en mer generell internutbildning för alla medarbetare på miljöförvaltningarna om tillgänglighetsfrågor.

Det andra perspektivet handlar om att säkerställa att projektlokaler, lokaler för utbildningar och lokaler för andra insatser under projektet är tillgänglighetsanpassade.

Det gäller den fysiska tillgängligheten, att utformningen av lokaler, inredning och utrustning är tillgänglighetsanpassat för personer med funktionsnedsättning och att den kommunikativa tillgängligheten motsvarar de behov som finns genom att använda ett klart och enkelt språk, ha en formgivning som underlättar läsningen och att informationen går att få i olika former, så kallade alternativa format.

Jämställdhetsintegrering

Se annan punkt i ansökan som rör jämställdhetsintegrering. Resultatet av den jämställdhetsanalys som genomförs under mobiliseringen, och hur denna konkret ger riktlinjer för genomförandet, redovisas efter avslutad mobiliseringsfas.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringen kommer Kommunförbundet Skåne att undersöka vilka förutsättningar samt vilket intresse och behov från kommunerna det finns i att genomföra en samverkan med en kommun i annat EU-land kring frågor som rör miljö- och hälsoskyddstillsyn. Diskussionen kommer i första hand att röra ett tänkbart samarbete med Mecklenburg-Vorpommern där Kommunförbundet Skåne har etablerade kontakter.

Inriktningen och omfattningen av dessa insatser kommer att redovisas i slutet av mobiliseringsfasen som underlag för genomförandet.

Samarbetspartners

  • LRF Skåne
  • Personalsektionen

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge