Logotyp på utskrifter

ENTRIS-Entreprenörskap i skolan (steg 1)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunförbundet Skåne
KontaktpersonEva Ekmark
E-posteva.ekmark@kfsk.se
Telefonnummer046-71 99 31
Beviljat ESF-stöd9 258 034 kr
Total projektbudget9 258 034 kr
Projektperiod2009-01-15 till 2011-01-14
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Skolan ska förbereda barn och unga för jobb som ännu inte existerar, för att lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som ännu inte är uppfunnen! Därför vill vi genom projektet ENTRIS- Entreprenörskap i skolan erbjuda skolpersonal kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande.

Bakgrund

Slutsats
Skolpersonal saknar kompetens inför dagens snabba förändringar i arbetslivet, då det gäller att möta det omgivande samhällets ökade krav på skolan.

Resultatet av vår förprojektering visar att det finns stort intresse och behov av entreprenöriell verksamhet i skolan. Skolpersonal efterfrågar mer kunskap och tydliga instrument för att kunna hantera sitt arbete i en snabbt föränderlig värld.

Det ordinarie kompetensutvecklingssystemet saknar möjlighet att tillgodose personalens behov inom områden som entreprenörskap och företagsamhet. Dagens lärarutbildningar saknar obligatoriska moment som behandlar ett entreprenöriellt, företagsamt och livslångt lärande.

Skolan och dess personal har en viktig roll att fylla då det gäller att förmedla en positiv bild av entreprenörskap och företagsamhet, men också vad gäller att bekämpa förlegade och stereotypa bilder av kvinnligt respektive manligt företagande. Inte minst genom att visa på att entreprenörskap eller ta-sig-församhet, är ett förhållningssätt som behövs inom alla branscher.

Dagens snabba utvecklingstakt kräver breda utbildningsinsatser, som ger all skolpersonal möjlighet att själv utvecklas i takt med de snabba förändringar och krav arbetslivet ställer på kunskap och lärande.

Genom att påverka förlegade attityder till entreprenörskap, stimulera till innovativ verksamhet och ge skolpersonal kunskap om entreprenörskap som förhållningssätt i skolan, skapas goda förutsättningar för regionen att erbjuda en jämställd skola i takt med tiden, för framtiden.

Bakgrund
Enligt Lissabonstrategin och Utbildning 2010 är det företagsamma och livslånga lärandet viktigt för konkurrenskraft, anställbarhet och ekonomiskt välstånd, social integrering, aktivt medborgarskap samt personlig utveckling för de som arbetar i en kunskapsbaserad ekonomi. Åtta nyckelkompetenser har därför identifierats som absolut nödvändiga för den enskilde individen för att klara av dagens arbetsmarknad, varav en är Entreprenörskap och företagaranda.

I Sverige har vi hittills arbetat förhållandevis lite med denna kompetens, delvis beroende på skolans rådande attityder till företagsamhet och låga kunskaper om hur man konkret kan arbeta med entreprenörskap.

Entreprenörskap och företagaranda i skolan är en kompetens som inte finns på speciellt många ställen i världen, eftersom många andra länder har skollagar och läroplaner som hindrar denna utveckling. Att ge skolpersonal utbildning för att kunna utveckla denna kompetens, ger vår region oanade utvecklingsmöjligheter.

Under åren 2005-2007 drev Nutek på uppdrag av regeringen ett Nationellt Entreprenörskapsprogram för företagsamhet och handlingskraft, med fokus på att främja entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan samt i högskolan. Skåne deltog i satsningen som ett av sex utvalda pilotlän i Sverige.

Entreprenörskap i skolan var ett av fem delprojekt inom det Regionala Entreprenörsprogrammet i Skåne. Projektet bedrevs i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Syftet var att på olika sätt främja entreprenörskapssatsningar i Skånes grund- och gymnasieskolor.

Det nu avslutade projektet är en drygt två år lång och kvalitativt väl genomförd förprojektering. Skolpersonalens breda deltagande och engagemang samt resultat från flertalet utvärderingar såväl muntliga som skriftliga, resultat av webbenkät från 2006 samt olika analyser har utgjort underlag till de resultat som förprojekteringen kommit fram till.

Behov och problem
Skolan ska förbereda barn och unga för jobb som ännu inte existerar, för att lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som ännu inte är uppfunnen!

Undersökningar visar på att utbildningssystemet och olika förebilder spelar en väldigt viktig roll då det gäller att stimulera unga till att vilja bli såväl entreprenörer som intraprenörer.

Erfarenheter och resultat från förprojekteringen visar att det i kommuner och bland skolpersonal efterfrågas kvalitativ kompetensutveckling, för att integrera entreprenöriellt lärande och satsningar på ett ökat samarbete mellan skola och arbets-/näringsliv, i det dagliga skolarbetet. Målgruppen har behov av att få gemensam helhetssyn av entreprenörskapets betydelse för skolan, att utveckla konkreta styrdokument, en ny och mer företagsam pedagogik, nätverk mellan företrädare från skola och arbetsliv, samt utökad tillgång till information och erfarenhetsspridning för att lära av varandra.

Lärare är ett av de yrken som har mycket hög sjuknärvaro. Detta delvis till följd av ett för starkt engagemang i sitt yrke och en personlig inneboende press, utifrån att det blir problem för både de studerande och kollegerna om man uteblir från sitt arbete.

I grund- respektive gymnasieskolan råder det generellt en sned könsfördelning avseende pedagogisk personal i grundskolans tidigare och senare del, samt inom gymnasieprogram som exempelvis Omvårdnads- kontra Byggprogrammet. Projektet vänder sig till en bred målgrupp som i sin yrkesroll är förebilder för barn och unga, och därmed också påverkar morgondagens arbetstagare och arbetsgivare.

I nuläget råder det övervikt av manligt företagande vilket ger en sned könsfördelning av förebilder. Fler företagsamma kvinnliga förebilder genererar i förlängningen en ökning av kvinnors företagande och en mer jämställd könsfördelning inom såväl arbets- som näringsliv.

Entreprenörskap och företagsamhet i skolan bygger på den enskilde individens inneboende ta-sig-församhet och stimulerar kompetenser som motivation, drivkraft, skaparanda och eget ansvar. Kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt utgår från varje enskild individ och gör personalen trygg i sin profession och bättre rustade inför förändringar i arbetslivet.

Genom att stärka och stimulera varje persons inneboende entreprenöriella kompetenser, skapas goda förutsättningar att få trygga individer, som genom ökad självkunskap och personligt ledarskap blir mer självständiga och bättre förstår sig själv och andra oavsett yttre faktorer. Denna ökade kunskap motverkar på sikt olika former av diskriminering och bidrar också i förlängningen till att minska ohälsan.

Ett företagsamt och entreprenöriellt lärande i skolan medverkar till god kompetensförsörjning, ökat arbetskraftsutbud och till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, eftersom tjejer och killar, kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund bygger vårt samhälle, både som egenföretagare och som företagsamma anställda.

Genom att ge skolpersonal kunskap i att införa ett mer entreprenöriellt och livslångt lärande och ta vara på den mångfald som finns i skolans värld samt det faktum att man i skolan når alla individer, kommer projektet på sikt att medverka till ökad tillväxt i regionen. I förlängningen får vi också ungdomar som är mer självständiga, demokratiska, drivande och utvecklande.

Eftersom behovet av kompetensutveckling är stort kommer informationsinsatser att nå alla deltagare. Djupgående och specifika utbildningsinsatser erbjuds till ett begränsat antal. Projektet har ett tydligt fokus på lärande. Genom att utbilda personal inom flertalet verksamheter, skapa nätverk och stöd för erfarenhetsutbyte, kommer lärandet att spridas som ringar på vattnet genom att man i förlängningen lär ut det man själv lärt in.

För att skapa bred förankring kommer ett antal specifika kompetensutvecklingsinsatser att erbjudas till kommunala tjänstemän som arbetar med skolfrågor. Ett ev. deltagande från deras sida kommer dock inte att finansieras inom ramen för denna ansökan.

Syfte

Huvudsyfte
Projektet ska ge yrkesverksam skolpersonal kompetensutveckling för att de ska kunna arbeta mer entreprenöriellt i skolan och möta de krav som omvärlden, både myndigheter och arbetslivet ställer. Genom ökad entreprenöriell verksamhet i skolan skapas goda förutsättningar för innovation och nytänkande för ett livslångt lärande.

Syfte
Entreprenörskap och företagaranda är en viktig nyckelkompetens som alla i skolans värld enligt EU bör utrustas med. För att möta konkurrensen i ett allt hårdare arbetsklimat krävs det ett innovativt och utvecklande arbetssätt i skolan, vilket i förlängningen ger framtidens arbetstagare och egenföretagare konkurrensfördelar.

Det behövs fler företagsamma människor, både som anställda och egenföretagare, för att säkerställa en positiv samhällsutveckling, tillväxt och välstånd i vår region. Skolan har en viktig roll att fylla i detta arbete, vilket visar sig inte minst i de strategier för entreprenörskap kopplat till skolan som tas fram såväl nationellt som regionalt.

För att kunna utveckla entreprenöriell kompetens i skolan, behöver utbildningssystemet utveckla sin pedagogik, ändra attityder och anpassa arbetsformer efter de krav som arbetsmarknaden ställer. Personalen behöver tillgång till kunskap och nya verktyg för att klara av de förändringar i arbetslivet, som snabb utveckling och ökade krav från det omgivande samhället ställer.

Entreprenöriellt och ett mer företagsamt lärande skapar goda förutsättningar för ett livslångt lärande, eftersom det syftar till att lyfta fram varje individs personliga kompetenser, visa på att de är värdefulla och därigenom stärka det personliga självförtroendet, motivationen och drivkraften. Följden förväntas bli ökad personlig självkunskap och större insikt i såväl våra yttre som inre olikheter, vilket i sin tur medför att grunden till ökad förståelse för den mångfald som finns och som behövs i vårt samhälle har lagts.

Om kunskap ska komma till nytta så handlar det om att kunna åstadkomma förändringar genom att se nya saker, kunna analysera, reflektera och våga prova något nytt. Men också att lära av varandra och inneha handfasta metoder och färdigheter för att kunna initiera och driva förändringsarbete. Projektets syfte är att tillvarata mångfalden i skolans värld, ge målgruppen samverkansmöjligheter med det omgivande samhället, kunskaper i entreprenöriellt lärande och stödjande strukturer för att implementera ett entreprenöriellt pedagogiskt förhållningssätt. Avsikten är att skapa en kreativ, verklighetsanpassad och mer flexibel skola för framtiden.

I förlängningen syftar projektet också till att motverka diskriminering. Genom att ge skolpersonal konkreta verktyg i det dagliga arbetet, ges personal och i förlängningen de studerande förutsättningar att ur ett etiskt perspektiv utveckla sina personliga entreprenöriella kompetenser. Avsikten är att underlätta för den enskilde individen och säkerställa ett mera jämlikt utgångsläge i arbetslivet. Detta gäller inte minst unga kvinnor i resurssvaga områden/städer. Dessa löper en större risk att inte lyckas i arbetslivet än andra.

För att skolan ska klara dessa utmaningar krävs individuell kompetensutveckling av skolpersonal. Kompetensutveckling i entreprenörskap och företagsamhet för livslångt lärande medverkar till att skolpersonal känner trygghet inför snabba förändringar i arbetslivet samt ökade möjligheter till att lättare kunna lära nytt och lära om, vilket ska ses som ett led i arbetet med en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Målsättning

Övergripande målsättning
- Att ge pedagogisk skolpersonal i alla deltagande verksamheter grundläggande baskunskaper i vad entreprenöriellt lärande innebär och vikten av samverkan skola, näringsliv och samhälle.
- Att lägga grundplattan till en långsiktig struktur för entreprenöriellt lärande, men också lägga grunderna till nya strukturer och samarbetsformer för skola och arbetsliv.
- Att ge deltagare från målgruppen individuell kompetensutveckling och tydliggöra den egna rollen för att främja entreprenöriellt lärande.
- Att tydliggöra studie- och yrkesvägledarens roll i en entreprenöriell skola.
- Att deltagande sker från såväl resursstarka som resurssvaga skolområden.
- Att kompetensutvecklingsinsatserna erbjuds lika till kvinnor och män
- Att det finns deltagare av olika etnicitet.
- Att konstruktivt bidra till en mer verklighetsanpassad skola för framtiden.

Projektmål
Projektet ska ge deltagarna, utifrån individuella behov, kompetensutvecklingsinsatser gällande
1. Baskunskap, utbildning om entreprenörskap.
- Ge samtlig pedagogisk skolpersonal inom deltagande verksamheter grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande.
- Lägga grunden för att utveckla ett gemensamt synsätt inom deltagarnas respektive verksamheter.

2. Generella kunskaper, träning för entreprenörskap
- Ge deltagarna kunskaper för att de aktivt ska kunna främja entreprenörskap i skolan och utveckla personliga entreprenöriella förmågor och kompetenser för att klara detta.
- Ge deltagarna praktisk kunskap om och möjlighet att utveckla entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet.
- Ge deltagarna konkreta verktyg och kunskap för att ta fram skriftliga styrdokument för att implementera ett entreprenöriellt lärande i den egna verksamheten.

3. Samverkan skola/arbetsliv
- Öka den individuella kompetensen och skapa goda förutsättningar för verklighetsanpassning.
- Stärka den enskilde studie- och yrkesvägledaren att hitta sin roll i den entreprenöriella skolan.
- Skapa samverkansmöjligheter med det omgivande arbetslivet.

Mätbara mål
- Skolpersonal ska delta i valda delar av ett kompetensutvecklings- och utbildningspaket som i steg 1 (denna ansökan) består av
1 grundläggande informationsinsats för entreprenörskap i skolan. Denna genomförs för samtliga deltagande arbetsställen.
1 grundläggande entreprenörskapsutbildning för 40 deltagare per år.
1 utbildning i entreprenörskap som pedagogiskt förhållningssätt för 80 deltagare per år.
1 strukturpåverkande utbildning för 30 deltagare per år.
1 specifik utbildning för vägledning i en entreprenöriell skola, för 40 deltagare per år.
3 Kompetensutvecklande workshops för samverkan skola/arbetsliv per år.
- 4 kompetenshöjande mötesplaster för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom målgruppen.
- Genomföra 3 större konferenser. 1 Kick-Off, 1 Spridningskonferens och 1 Kick-Out.
- Alla kommuner som deltar i strukturutbildningen ska ta fram skriftliga handlingsplaner för entreprenörskap i skolan.
- Alla skolor/arbetslag som deltar i strukturutbildningen ska ta fram en skriftlig handlings- och aktivitetsplan för entreprenöriellt lärande.

Övrigt
- Ta fram marknadsföringsmaterial.
- Hålla arbets- referens- och styrgruppsmöten.
- Följa upp arbetet via forskningsbaserade uppföljningsinstrument.
- Informations- och kunskapsspridning via nyhetsbrev, webb och webcast.
- Lägesrapportera och färdigställa en slutrapport.

Förväntade effekter på kort och lång sikt
- Personal som deltagit i fortbildningsinsatserna inspirerar och lär andra på arbetsplatsen.
- Genom att utgå från varje enskild individ, dess personlighet och specifika kompetens ökar förståelsen för att varje människa är unik och diskriminering av utsatta grupper i samhället motverkas.
- Skolpersonalens status höjs och vi får en dynamisk och verklighetsanpassad skola, med personal som bättre än idag har personliga kvalifikationer och mod att möta framtida utmaningar och snabba förändringar.
- Genom att i skolan stimulera och utveckla de studerandes entreprenöriella kompetenser för att klara morgondagens arbetsliv får vi kreativa, modiga och kunniga barn och unga vilket är en garant för regionens ökade välfärd och tillväxt.
- Det kommer finnas fler kreativa, handlingskraftiga och självständiga invånare i regionen, vilket innebär ökade möjligheter till försörjning genom anställning eller som egenföretagare oavsett kön eller etnisk bakgrund.
- Rådande attityder till entreprenörskap påverkas positivt.
- Projektet kommer i förlängningen att påverka nyföretagandet och den regionala tillväxten genom att lyfta fram manliga och kvinnliga förebilder oavsett yrke och härkomst, vilket i sin tur påverkar att samhället bättre än idag tillvaratar entreprenörsförmågan bland kvinnor och utrikesfödda.
- Projektet kommer i förlängningen att medverka till att vi får en mer hälsosam arbetsmiljö för skolans personal eftersom man har lärt sig att hantera snabba förändringar och ökade krav, bättre än idag.
- Projektet kommer i samverkan med andra entreprenörsfrämjande insatser i regionen att i förlängningen medverka till att vi får ett mer differentierat och dynamiskt arbets- och näringsliv i vår region, som därmed präglas av god tillförsikt och framtidstro.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Kompetensutvecklingsinsatserna är öppna för all skolpersonal.

Projektet kommer att verka i såväl virtuell som fysisk miljö. Särskild hänsyn kommer att tas vid val av utbildningsplatser för att tillse tillgängligheten för samtliga deltagare. Anpassade lokaler kommer att användas gällande tekniska hjälpmedel. Om behov uppstår kommer dövtolk att anlitas.

Utbildningsinsatserna kommer att finnas tillgängliga via webcasts på projektets hemsida och även dokumenteras skriftligt. Bild- och textmaterial kommer att anpassas så att dessa får skarpa kontraster för att underlätta för färgblinda deltagare. Specialverktyg för att underlätta personliga inställningar på Kommunförbundet Skånes nya hemsida, finns för att ex. ändra teckenstorlek, teckensnitt och radavstånd.

Eftersom projektet vänder sig till anställd skolpersonal förutsätts det, att personer med funktionshinder har tillgång till de egna individuella hjälpmedel som krävs, för att personen ifråga ska kunna genomföra sitt arbete.

Personal från Kommunförbundet Skåne med rätt kompetens inom området knyts vid behov till projektet. Kfsk har i sin organisation personal med specialkompetens gällande både hjälpmedelsfrågor och tillgänglighet till lokaler och kommunikation. Denna kompetens kan vid behov kostnadsfritt vara projektledningen behjälplig.

Checklista för tillgänglighet av lokaler finns (baserad på framtagna riktlinjer för tillgänglighet av Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam), ny och anpassad webbsida ska användas (framtagen och granskad efter VERVA-Vägledning 24-timmars webben), säkerställa att skriftligt informations och annat förankringsmaterial är anpassat för synskadade och färgblinda personer, tillhandahålla en del utbildningsmaterial via sk. webbcasts.

Tillgänglighetsperspektivet kommer att finnas med som en naturlig del i utbildningsinsatserna och därmed också ingå som prioriterad punkt i upphandlingarna.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av den i förprojekteringen genomförda SWOT-analysen för jämställdhet mellan kvinnor och män, visar på behov av att införa ett mer entreprenöriellt lärande, eftersom denna pedagogiska form fokuserar på och utgår från den enskilde individens nyckelkompetenser och styrkor oavsett kön.

Genom att kompetensutvecklingsinsatserna når både kvinnor och män oavsett etnicitet och utbildningsbakgrund inom för-, grund-, och gymnasieskolans samtliga program, säkerställs ett mer jämlikt deltagande än om utbildningsinsatserna hade riktats mot personal från mer specifika gymnasieprogram, ämnesinriktningar eller årskurser.

Projektet kommer att lyfta fram såväl manliga som kvinnliga förebilder i syfte att motverka den sneda könsfördelning av förebilder inom såväl företagar- som lärarkåren.

Kunskaper i entreprenöriellt lärande och ökad samverkan skola/arbetsliv skapar goda förutsättningar för att få trygga, starka och anställningsbara individer oavsett kön, som lättare än idag kan hantera snabba förändringar i arbetslivet.
Jämställdhetsperspektivet kommer att finnas med som en naturlig del i utbildningsinsatserna och därmed också ingå som prioriterad punkt i upphandlingsunderlaget. Utbildningsansvariga ska noggrant beskriva på vilket sätt man kommer att ta upp och koppla jämställdhetsfrågorna inom utbildningsinsatsen. Varje utbildningsansvarig ska skriftligt redovisa på vilket sätt man kommer att jobba med genusperspektivet, innan uppdraget påbörjas och är genomfört.Projektets jämställdhetsmål omfattas av
• Att deltagande sker från såväl resursstarka som resurssvaga skolområden.
• Att kompetensutvecklingsinsatserna erbjuds lika till kvinnor och män
• Att det finns deltagare av olika etnicitet.
• Att ge samtlig pedagogisk skolpersonal en grundläggande informationsinsats om entreprenörskap I skolan och samtidigt belysa hur genusnormen för hur såväl entreprenörskap som intraprenörskap ser ut och varför det förhåller sig så.
• Att ge deltagarna möjlighet till att utveckla ett entreprenöriellt/pedagogiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet och därmed utgå från den enskildes kompetenser och förmågor oavsett kön, etnicitet och ålder.
• Att samtliga utbildningsinsatser tar upp och arbetar med jämställdhetsfrågor enl. den specificering som gjort i upphandlingarna.
• Att tydliggöra studie- och yrkesvägledarens roll i en entreprenöriell skola, ger denna yrkesgrupp en mer jämställd yrkesroll.

Kompetens finns säkrad både på Malmö högskola och Region Skåne som är våra samarbetspartners. Båda organisationerna arbetar medvetet med jämställdhets-perspektivet. Dessutom är projektansvarige för ENTRIS högst ansvarig för jämställdhetsfrågor inom Kommunförbundet Skåne. Genom att införa jämställdhet som en prioriterad faktor vid upphandlingarna av utbildnings-ansvariga säkerställs kompetensen ytterligare.

I uppföljningar och utvärderingar kommer specifika frågor avseende jämställdhet att ställas. Redovisning i form av konkreta siffror som ex. deltagande fördelat på kvinnor och män, etnicitet, deltagande arbetsställen med tanke på de i dagsläget relativt könsbundna gymnasieprogrammen, resursstraka/svaga skolområden.

Förväntade resultat är att deltagande i de olika utbildningarna håller ungefär samma procentuella fördelning som antalet kvinnor och män totalt inom projektet.

Samarbetspartners

  • Enheten för kompetensutveckling och utvärdering
  • Företagarna
  • Näringslivsutveckling

Deltagande aktörer

  • Allvar Gullstrandgymnasiet
  • Antilopenskolan
  • Billeshögskolan
  • BUN / Idrotts- och utbildningscentru
  • Centralskolan
  • Elise Malmrosgymnasiet
  • Enoch Thulingymnasiet
  • ES1 / Nicolai
  • Frans Möllergymnasiet
  • Fågelskolan 7-9
  • Förvaltning / IT
  • Humanus Gymnasium i Lund
  • HV Frisör / Petri
  • Hässleholms tekniska skola
  • IV / Tycho Brahe
  • Jacobsskolan
  • John Bauergymnasiet Ängelholm
  • Komtek/Kulturskolan
  • Korsbacka
  • Kullagymnasiet
  • Kävlinge Lärcentrum
  • Lunnaskolan
  • Mackleanskolan
  • Måltidsenheten
  • Månsaboskolan
  • Naturbruksgymnasiet i Blekinge
  • Naturbruksgymnasiet i Östra Lj
  • Område Röstånga
  • Procivitas i Helsingborg AB
  • Ro1 Berghusagymnasiet
  • Ro2 Österportgymnasiet
  • Ro4 Parkgymnasiet
  • Rosentropskolan Enhet C
  • Rönnowsskolan F-3
  • Selma Lagerlöggymnasiet
  • Stenforsaskolan
  • Sundsgymnasiet, Samhällsprogra
  • Sundsgymnasiet, Vellinge Lärce
  • Svalövs gymnasium/Fordonsprogr
  • Svalövs gymnasium/naturbruk
  • Svalövs Montessoriskola
  • Sånnaskolan F-3
  • Söderslättsgymnasiet Ro1
  • T4-skolan, arbetslag 7-9
  • Tolvåkersskolan
  • Villaskolan
  • Yngsjö skola
  • Önnestads grundskola
  • Östra Grevie folkhögskola

Kommun

  • Båstad
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lund
  • Ronneby
  • Skurup
  • Svalöv
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Ängelholm
  • Östra Göinge