Coachningsprojektet - esf.se
Logotyp på utskrifter

Coachningsprojektet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Avdelningen BM Sekr.
KontaktpersonElisabeth Åkesson
E-postelisabeth.akesson@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-4860172
Beviljat ESF-stöd8 262 369 kr
Total projektbudget27 812 097 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2010-04-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Arbetsförmedlingen i Skåne och Blekinge vill, i nära samarbete med Försäkringskassan utveckla en långsiktig och hållbar metodik, Coachningsgrupper för deltagare i Rehabiliteringssamverkan, som ger sjukskrivna eller personer med sjuk- eller aktivitetsersättning bättre förutsättningar att ta aktiv del i sin planering och de förändringar som behövs för att få ett arbete. Deltagaren får tillgång till en uppsättning instrument för sitt eget arbete. Coachningsmodellen ger samtidigt ett nytt effektivt verktyg till handläggare vid af, som arbetslivscoach, för att kunna stödja deltagaren att ta vara på samt utveckla sin egen förmåga. Genom Coachningsmetodiken ska utvecklas en mera jämställd relation mellan deltagare och handläggare vid af.

Projektet innebär att skapa en logistik och administration för att erbjuda Coachningsgrupper långsiktigt över båda länen. Vi vill med detta ge förutsättningar för ett optimalt resursutnyttjande av effektiva insatser inom Rehabiliteringssamverkan. Fler deltagare ska få insatser som leder till arbete genom Coachningsgrupper. I varje arbetsmarknadsområde i Skåne och Blekinge ska erbjudas max sex gruppstarter per år. Varje grupp leds av två coacher, efter gruppaktiviteterna fullföljs coachningen individuellt, upptill ett år efter start.

Bakgrund

Sedan 2003 bedriver Försäkringskassan (fk) och Arbetsförmedlingen (af) en strukturerad samverkan under namnet Rehabiliteringssamverkan (tidigare i Skåne: Fördjupad Samverkan). Målet är att genom olika arbetslivsinriktade insatser medverka till att sjukskrivna och andra grupper som av hälsoskäl står utanför arbetsmarknaden kan erhålla arbete eller utbildning inom ett år.

Under 2007 deltog ca 2 100 personer i Skåne och Blekinge i sådana insatser inom Rehabiliteringssamverkan. Resultatmålen för samverkan är att 40% ska ha ett arbete eller utbildning tolv månader efter start. Resultaten för 2007 är för Skånes del 40% samt för Blekinge 36%.

Rehabiliteringssamverkan af/fk stöds av en process-styrningsmodell, Faros, som definierar såväl hur arbetet ska bedrivas, som ansvarsförhållandena mellan myndigheterna. Faros utvecklades i ett särskilt regeringsuppdrag och har tillämpats i hela landet från 2005. För en närmare beskrivning av Faros-modellen, se bilaga 1.

Samverkansarbetet innehåller olika metoder och instrument under rehabiliteringsprocessen samt kriterier och rutiner för hur samverkan ska gå till. Det bygger på att de olika ansvarsområden, yrkesroller och kompetens som af och fk representerar, på ett effektivt sätt ger stöd och service till deltagaren i Rehabiliteringssamverkan i ett sammanhang och med gemensamma utgångspunkter utifrån ovanstående mål för verksamheten.

En viktig beståndsdel i stöd och insatser från fk/af är att dessa ska ge deltagaren/klienten förutsättningar att på egen hand vara aktiv och styrande i sin planering. Genom ett aktivt förhållningssätt och metoder som utvecklar deltagarens egna resurser och möjligheter, ska ett jämlikt samspel uppnås mellan handläggare och deltagare.

Av många anledningar kan det vara svårt för såväl handläggare som för deltagare/klient att upprätta en sådan relation med varandra. Här finns ibland inbyggda svårigheter som handläggarens tid och andra resurser för att förbereda deltagaren på en mera aktiv roll. Mål och resultat som ska nås kan kortsiktigt motverka möjligheterna att låta deltagaren få den tid som behövs för att klara sin egen planering etc. Att förändra arbetssätt och andra mönster är en stor omställning, inte minst mentalt, för alla involverade liksom för myndigheterna.

Med detta projekt är ambitionen att ta ett ytterligare steg för att utveckla samarbetet mellan myndighet och klient/deltagare, både effektivitets- och relationsmässigt. En första analys av utvärderingen av genomförda Coachningsgrupper antyder att denna metodik förbättrat deltagarnas attityder till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

En coachande metodik kan ge förutsättningarna för det förhållningssätt som eftersträvas enligt ovan. Coachning innebär att handläggaren tränar och på olika sätt ger deltagaren/klienten möjligheter att arbeta med sin egen förändring samtidigt som coachen finns nära tillhands för stöd när det uppstår frågor eller hinder.
Närmare beskrivning av behovet av coachinggrupper

Sjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har oftast en arbetsförmåga, om än kanske begränsad. Deras egen – och omvärldens – tilltro till denna förmåga saknas ibland. Även af och fk kan underskatta den sjukskrivnes förmåga. Vilket kan ta sig uttrycket att myndigheterna gör för mycket av den planering och det arbete som skulle kunna utföras av den sjukskrivne. Dessa resurser skulle istället kunna disponeras av de deltagare som har svårare för att vara aktiva i sin planering. Ett förändrat och utvecklat förhållningssätt samt förändrade roller mellan ”klient” och ”handläggare” behövs därför.

Ambitionen i Rehabiliteringssamverkan är att den sjukskrivnes egna resurser och engagemang ska tas tillvara och att detta ska komma igång tidigt i vårt arbete. Oftast är den sjukskrivnes egen drivkraft avgörande för kvalitén på lösningen. Tyvärr finns det ofta hinder både hos den sjukskrivne och hos myndighet/handläggare som ska understödja denna aktiva medverkan.

Det som saknas kan ofta vara en genomtänkt och konkret metodik att arbeta efter. Att fortsätta utveckla och skapa en sådan strukturerad och hållbar arbetsmetod är en bärande idé bakom detta projekt.

Under 2007 har af/fk inom Rehabiliteringssamverkan utbildat ca 40 coachningshandledare för att på sikt kunna erbjuda deltagare inom samverkan en metod som ger utrymme för, samt tar tillvara deras egna resurser. Utbildningen och metodiken har utvecklats och genomförts av Ibility AB och den metod som handledarna fått ta del av benämns Biologdesignern.

Utbildade handledare har under 2007 börjat erbjuda nya deltagare medverkan i Coachningsgrupper. Även om vi faktiskt börjat arbeta med Gruppcoachningen, är det långt kvar tills vi kan ge denna service i Skåne och Blekinge. Vi har haft ett antal grupper i gång i Skåne och en första utvärdering har gjorts via Malmö Högskola. Den ger en positiv bild av deltagarnas uppfattning av att på detta sätt få service och få jobba med sin egen planering. I en jämförelse med deltagare som ”får traditionell service av handläggare” är deltagare i coachningsgrupper mer positiva till den service de fått, detta trots att handläggarna ännu är ovana i sin coachroll. En fördjupad analys av utvärderingen ska tillsammans med fortsatt uppföljning användas som underlag för metodutveckling för detta projekt.

Samtidigt har en annan erfarenhet visat sig vid de första genomförandena av coachningsgrupper: svårigheterna att implementera kontinuerliga metoder i tidigare strukturer och kulturer vid af. Det handlar framförallt om att kombinera traditionell handläggning/myndigheternas uppdrag med att klara den logistik och ”kursadministration” som ett löpande utbud av coachningsgrupper kommer att kräva. Redan har planerade gruppstarter fått ställas in på grund av resursbrist, personalförändringar etc.

Därför vill vi inom ramen för detta esf-projekt säkra övergången till ett nytt serviceutbud (med coachningsgrupper och -metodik), dels genom en kvalitativ utveckling av metoden och dels genom en långsiktigt hållbar leveranssäkerhet av coachningsgrupper över tiden. Vi vill skapa ett administrativt system och en logistik som ger stöd för af-handläggare i Rehabiliteringssamverkan att kunna erbjuda löpande gruppcoachning till de deltagare som detta passar för. Alltför många gruppmetoder har runnit ut i sanden genom att man inte kunnat hålla fast vid planeringar och genomföranden på grund av att resurser saknats för att tillräckligt kraftfullt implementera det nya arbetssättet. Det finns även andra hinder vid sådana här större metodförändringar, hinder som inte har med den nya metoden att göra utan som ofta kan beskrivas som ”kulturella motstånd”.
(Resten får ej plats - se pdf-fil)

Syfte

Det planerade projektet är nära förknippat med det projekt som Försäkringskassan söker stöd för att genomföra – Förbered. Båda projekten har som syfte att införa en ny metodik i den rådande samverkansstrukturen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projekten bygger på samma grundtanke, att genom coaching stärka deltagarnas förutsättningar att ta större ansvar för sin livs- och arbetssituation. Genom att i Förbered integrera coachingperpektivet så förbereds deltagarna på ett effektivt sätt inför den fortsatta, och mer arbetslivsinriktade, verksamheten inom Rehabiliteringssamverkan af/fk.

Att möta deltagare i Rehabiliteringssamverkan med samma pedagogik och att ge dem fler instrument för att kunna arbeta med sin planering och sin förändring, kommer att underlätta deras väg till arbete. Att deltagarnas delaktighet förstärks i flera delar av rehabiliteringsprocessen, bör leda till att fler får ett arbete eller kan gå en utbildning.

Detta projekt syftar dels till att kvinnor och män i målgrupperna ska ges förbättrade möjligheter att få en lösning på arbetsmarknaden, dels till att utveckla befintlig metodik och skapa en långsiktigt hållbar leverans av coachningsgrupper till deltagare i Rehabiliteringssamverkan. Vi är övertygade om att Coachningsmetodiken är en effektiv metod för att lösa det uppdrag inom Rehabiliteringssamverkan som fk och af gemensamt har. Men för att kunna erbjuda fler deltagare denna service, ska projektet skapa långsiktiga förutsättningar och system för detta arbetssätt. På sikt vill vi att starten för vår service till deltagare inom Rehabiliteringssamverkan normalt ska kunna ske genom aktuell coachningsmetodik.

Ett ytterligare syfte är att projektet kan medverka till att utveckla användandet av Coachningsgrupper i hela landet.

Individspecifika syften för projektet är följande:

Syftet är att deltagaren erbjuds en service och får ett instrument och en lärande miljö för att så mycket som möjligt på egen hand kunna arbeta med sin situation, planering och förändring. Metodiken ska ge deltagaren nya kunskaper och insikter om sina förutsättningar och möjligheter på dagens arbetsmarknad. Deltagaren ska med den nya metodiken få en mera jämställd relation med handläggare på af och fk.

Handläggare/coacher får en strukturerad metod som stöd för sitt arbete oavsett om servicen ges i grupp eller individuellt.


Ej individspecifika syften, gemensamma för de båda projektområdena:

Syftet är att skapa en bättre sammanhållen rehabiliteringsprocess genom att utveckla aktiviteter som ger rätt förutsättningar för att fler personer ska lyckas med sin rehabilitering till arbete inom det år som samverkan enligt Faros medger. För detta krävs att vi utvecklar såväl mer innehåll och olika former för aktiviteter inom Rehabiliteringssamverkan.

Målsättning

Volymmål
Minst 500 deltagare per år fördelade på 36 gruppstarter.

Kvantitativa mål
*Fler deltagare än ”deltagare som får alternativ service inom Rehabiliteringssamverkan” ska senast 12 månader efter starten vara i arbete eller utbildning
*Andelen deltagare i Coachningsgrupper som upplever att deras möjligheter att få arbete har ökat, ska uppgå till minst 75%

Kvalitativa mål
• Implementera kvalitetssäkrade metoder som kompletterar innehållet i nuvarande Faros-process.
• Ge underlag för förslag till nytt innehåll i nuvarande Faros-process.
• Implementera ett förhållningssätt som i större utsträckning beaktar deltagarnas resurser.
• Skapa ökad kontinuitet och samband mellan olika delar i rehabiliteringskedjan.
• Öka deltagarnas reella och upplevda förmåga till att kunna ansvara för och förändra sin situation

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I en särskild förordning (2001:526) har regeringen slagit fast de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. De handikappolitiska målen ska beaktas i verksamheten och myndigheterna ska verka för att de nationella målen nås. Målet för den svenska handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund som utformas så att kvinnor och män med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlika i levnadsvillkor. Handikappolitiken berör därför inte bara människor med funktionsnedsättning, utan hela samhället. Myndigheterna skall särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder
Försäkringskassan har ett sektorsansvar för handikappolitiken och har antagit en nationell tillgänglighetspolicy 2007-01-31. De utgångspunkter gällande förhållningssätt och ansvar som slås fast i denna policy kommer att genomsyra vårt arbete enligt denna ansökan.


1. Projektets verksamhet görs tillgänglig genom att hela projektet från planering, beslut och processer ska se till att personer med funktionsnedsättning är och kan vara delaktiga.
2. Information görs tillgänglig genom att projektets information och verksamhet utformas och anpassas efter olika personers funktionsnedsättningar. Hemsidor, tekniklösningar ska utvecklas/upphandlas utifrån de riktlinjer och standarder som finns för full delaktighet (se Riv hindren, Handisam).
3. Lokaler som används i projektet ska vara tillgängliga för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i hela projektgenomförandet.
4. Konferenser, utbildningar, möten osv. arrangeras så att alla kan delta fullt ut. Alla tillgänglighetsaspekter beaktas, Fysisk, informativ, kommunikativ samt psykosocial (bemötande).
5. Inom projektet bör finnas personer med (helst egna) erfarenheter av att leva med någon funktionsnedsättning. Man bör inom projektet verka för att andelen personal med funktionsnedsättning som deltar i projektet motsvarar befolkningens i övrigt.
6. Personal och deltagare i projektet kommer att genomgå utbildning i bemötande, tillgänglighetskunskap.

Den största utmaningen ligger antagligen i att få alla inom projektet, anställda och deltagare, att inse fördelarna med en tillgänglig verksamhet, och vad det verkligen innebär. Det handlar inte om att man ska göra det för att man måste uppfylla de krav som lagstiftningen ställer, utan det handlar om ett synsätt där alla medborgare har samma värde och alla ska ha möjlighet att delta fullt ut i detta. Om man bygger ett samhälle och dess innehåll utifrån de personer som har svårast att delta, ger man inte bara dem möjligheten till delaktighet utan man underlättar även för alla andra som vill delta, oavsett vilka övriga hinder man har. Man måste våga se personer med olika former av funktionsnedsättningar som en resurs och ta tillvara på den arbetsförmåga och drivkraft som finns. Personer med funktionsnedsättningar ska ses som en naturlig del av befolkningen, och ges samma förutsättningar och möjligheter att delta som övriga.

Tillgänglighet som finns med tidigt i planering och beslutsfaser kostar i regel väldigt lite, däremot kostar det väldigt mycket när man i efterhand ska gå in och anpassa eller åtgärda något.

Vid upphandling kommer krav på tillgänglighet att ställas. Kraven kommer att gälla kunskap hos organisation och handledare. Verksamhet som upphandlas ska bygga på planering för personer med funktionsnedsättning och mångfald gällande innehåll, bemötande, form och lokaler. Utgångspunkten är EU- direktiv för upphandling.

Projektet kommer att följa Handisams riktlinjer för en tillgängligstatsförvaltning ”Riv hindren” under hela projektet.

Jämställdhetsintegrering

Swot-analys Styrkor
Vi har i projektet möjligheter att påverka såväl deltagarnas som handläggarnas medvetenhet och könsrelaterade tankemönster. Det finns också en ökande efterfrågan hos handläggare på bättre kunskaper inom området jämställdhet.

I den utbildning som genomförs för coachningshandledare, liksom i den handledning som följer med utbildningen, kommer vi att kräva kunskapsinslag om rådande könsrollstänkande samt innehåll i strukturer i coachningsaktiviteterna som kan bidra till att motverka och bryta detta

Arbetsmarknaden ser bra ut – dock mest traditionellt ”manliga” yrken, men ett brytperspektiv kan i coachningsmetodiken med ganska små medel öka andelen ”underrepresenterade kön” till specifika arbeten.

Swot-analys Möjligheter
Vi ska inom ramen för coachingmodellen försöka utveckla en checklista/manual där handläggare lär sig identifiera och värdera deltagarnas förutsättningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurspersoner för jämställdhet kommer att anlitas.

Som tidigare nämnts har kvinnor sämre resultat än män i Rehabiliteringssamverkan. Kvinnor förefaller ha svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, därför skall projektet särskilt beakta kvinnors behov av insatser för att på sikt kunna återinträda på arbetsmarknaden. Eftersom det finns en god arbetsmarknad framförallt bland traditionellt ”manliga” yrken är det viktigt att tankar kring att bryta mönster finns både hos den sökande och hos handläggaren. För att kunna stötta den sökande i detta måste handläggarna ha en god kompetens och medvetenhet kring könsbundna val och brytfrågor. Projektledaren ansvarar för att hålla frågorna högt prioriterade om hur kvinnors och mäns olika förutsättningar för att nå arbete eller utbildning skiljer sig åt.

Detta projekt ska bedrivas så att de tjänster som erbjuds ska vara lika tillgängliga för alla, oavsett kön. Detta innebär att tjänsterna ska utformas med utgångspunkt från kvinnors och mäns olika förutsättningar. Programmet skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. För att möjliggöra uppföljning av resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv ska målsättning samt uppföljning och redovisning av målen ske för män och kvinnor separat. Även i den externa utvärderingen skall jämställdhetsperspektivet finnas med.

Medfinansiärer

  • LFC Norrköping

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge