Logotyp på utskrifter

Coachande arbetssätt och digitala verktyg för anställningsbarhet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareMedia Evolution Southern Sweden
KontaktpersonLennart Helmbold
E-postlennart@mediaevolution.se
Telefonnummer0709-969731
Beviljat ESF-stöd1 230 164 kr
Total projektbudget1 230 164 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Media Evolutions förstudieansökan handlar om att skapa förutsättningar för uppbyggnaden av ett genomförandeprojekt som grundar sig i ett personlighetsutvecklande, utvecklingsorienterat och coachande arbetssätt gentemot deltagare som står utanför arbetsmarknaden . Syftet är att öka anställningsbarheten hos dessa. Förstudien ska undersöka hur innovativa digitala tjänster kan stödja dialog med- och utveckling av deltagarna, särskilt bland de unga.

Dessutom vill vi genomföra insatser som utvecklar intressenternas organisationer i lärande riktning. Syftet är att öka innovationskompetensen och öppna upp för dialog och samverkan över sektors- och organisationsgränser, vilket förbättrar insatserna mot utanförskap.

Bakgrund

Övergripande problem
I det pågående arbetet med Regional Utvecklingsstrategi för Skåne, pekas två problemområden ut som de största utmaningarna: lägre tillväxt än de två andra storstadsregionerna, samt högre utanförskap än riksgenomsnittet. Dessa problemområden är sammanlänkade: ju lägre tillväxt, desto större utanförskap. Ju högre utanförskap, desto lägre tillväxt.

Det tänkta projektet tar sin utgångspunkt i de erfarenheter och kunskaper som utvecklats under projektet Framtidens lärande (ERUF/Tillväxtverket). För en beskrivning se Media Evolutions publikation ”Mervetande – kunskapsdelning och sociala medier i organisationer” (september 2013).

Ungdomsarbetslösheten
Regionen har en ungdomsarbetslöshet på över 20%. Orsakerna till den är inte bara att det saknas jobb. Missmatchning mellan behov och tillgänglig kompetens är en viktig faktor, att många unga vuxna saknar gymnasiekompetens är en annan. Sambandet mellan de som saknar gymnasiebehörighet och är arbetslösa i ungdomsgruppen är mycket starkt. De långtidsarbetslösa inte heller alltid ”anställningsbara”. Arbetslösheten är också högre bland utlandsfödda än bland svenskar. Regionen har dessutom Sveriges lägsta sysselsättningsgrad på 75%.

Hur?
Förstudien börjar inte från ett noll-läge. Vi tar avstamp från de kunskaper vi fått genom arbetet i projektet Framtidens lärande (Tillväxtverket). Det ser vi som en stor fördel. Förstudien har sin grund i Framtidens lärandes två inriktningar: (1) metodutveckling i arbete med utanförskap och (2) kunskapsdelning i organisationer med stöd av sociala medier. Resultaten presenteras i boken Mervetande – kunskapsdelning och sociala medier i organisationer (bilaga).

Förstudien ska gå på djupet i problemanalysen: hur tacklar man utanförskapet nu? Hur har det gjorts tidigare? Hur har nuvarande metoder växt fram? Kan vi upptäcka spår av vilken människosyn som ligger bakom? Det insamlade materialet kommer att låta oss ställa fler frågor och upptäcka mönster och strukturer.
Analysen ska beröra allt från strategier och styrande dokument hos de myndigheter/aktörer som är agenter på fältet, för att slutligen komma ner till de organisationer och de medarbetare som arbetar på konkret insatsnivå – hur designas insatserna, hur tänker man och gör? Resultat av utvärderingar?
Analysmaterialet har främst två källor: skriftliga dokument och möten med personer som arbetar på fältet för diskussioner och dialog.
Omvärldsbevakningen kommer att bestå av webbflöden från internationella sajter och professionssammanslutningar, vetenskapliga artiklar, besök och tankeutbyte med nationella projekt, deltagande i konferenser, mm.

Förstudiens första uppgift blir att upprätta en plan för hur arbetet ska gå till. Omvärldsbevakning, problemanalys och behovsanalys är inte strikt åtskilda faser, utan sker samtidigt i växelverkan. Men vi identifierar följande faser:
1. Insamling, omvärldsbevakning: vilka källor krävs och vilka är kvalitativa?
Webbresurser? Vetenskap? Erfarna praktiker: dels i chefsposition, dels från ”golvet”?
2. Analysfas: problemet och behoven
Jämföra bilden och praxis från olika regionala aktörer. Söka likheter och skillnader, för att sedan ställa frågorna varför och vad. Detta utmynnar i en förstudierapport där den samlade bilden tecknas, där de mönster vi sett uttrycks tydligt. Behov av förändring och idéer för utveckling kommer förstås att ägnas särskild uppmärksamhet eftersom det är där utvecklingspotentialen ligger.

Förstudien ska fördjupa problemanalysen, behovsanalysen och omvärldsanalysen för att ge en solid kunskapsmässig grund att stå på för att designa tänkt insatsprojektet, samt bygga stabila relationer med samarbetspartners som är villiga och beredda att förändras och ompröva gamla sanningar.

Utvecklingsbehov
Hur?
Nedan tecknas en bild av behoven så som de kommit till uttryck i projektet Framtidens lärande. Denna bild måste fördjupas och breddas betydligt. När det gäller behovsanalysen så måste man lyssna noga på de som jobbar inom berört fält – det är de som ser sina utvecklingsbehov, det är bara de själva som kan formulera behov utifrån sin egen kontext. Därför kommer vi under förstudien att identifiera organisationer och nyckelpersoner och med dessa ordna dialogseminarier, fokusgrupper, workshopar för idé utveckling, mm. Det insamlade materialet kommer därefter att analyseras i syfte att se övergripande mönster i behoven.
I detta arbete ingår den oavbrutet pågående omvärldsanalysen: internationellt (internetflöden mm), besök hos framgångsrika nationella projekt för idéer och inspiration, besök hos de regionala aktörer som visat intresse. För konkretisering av aktiviteter, se Tidsplan.

Ungdomsarbetslösheten
Det finns behov av att tackla ungdomsarbetslösheten med nya synsätt, processer och metoder. Är de insatser som görs tillräckliga och hur upplevs de av deltagarna själva? Metoder bör utvecklas som tar sin utgångspunkt i individen själv, som siktar på att utveckla hennes självbild. Att få syn på sin egen kompetens är svårt, därför att de kompetenser man besitter upplevs som självklara och ”naturliga”. Metoder som arbetar med att tydliggöra kompetenser och personliga styrkor för individen själv, är genuint personlighetsutvecklande. Att få syn på sina förmågor och en förståelse för att man har något att bidra med i arbetslivet, ökar motivationen att utvecklas och stärker självkänslan, vilket ökar anställningsbarheten.

Individnivå: personlighetsutveckling där individen får hjälp att se sig själv och sina kompetenser tydligare, samt ”social media literacy”: att kunna använda och förstå sociala mediers betydelse för att t ex vara proaktiv på arbetsmarknaden.

Gruppnivå: arbetslag som arbetar med unga arbetslösa måste kompetensutvecklas för att kunna arbeta processorienterat, ”speglande” och coachande gentemot målgruppen.
För båda grupperna ingår en kompetensutveckling vad gäller sociala medier.

Organisationsnivå: ett kunskapsbaserat experimenterande förhållningssätt och nytänkande kring de metoder som används.

Policynivå: förändrat synsätt på hur insatser för att tackla ungdomsarbetslösheten designas. Det finns ett stort behov av pedagogisk kunskapsutveckling, kompetensutveckling och metodutveckling.

Det tänkta projektet tar sin utgångspunkt i det arbete som gjordes av Utvecklingsnämnden/Uppdrag i Helsingborgs stad inom ramen för Framtidens lärande. Deras uppdrag är att stödja människor som står utanför arbetsmarknaden med språk, praktik och utbildning så att de kan ta steget ut i arbete. Metoden handlar om att producera ett video-CV inom ramen för en coachande miljö.

Att arbeta med att kommunicera sina kompetenser och personliga kvalitéer gentemot arbetsgivare, startar en självreflexiv process. Att göra detta inom en coachande miljö, där deltagarnas självbild speglas av andra är personlighetsutvecklande. Individens självkännedom och självkänsla ökar, liksom motivationen att söka arbete. Detta steg lägger en grund för fortsatt utveckling och livslångt lärande. Ett passivt förhållningssätt kan därmed brytas.

Metoden stannar dock inte vid detta. Under utvecklingsprocessen används sociala medier internt (stängt för utomstående) som inkubator för video-CV:na. Där ger deltagarna varandra ytterligare feedback video-CV:t, och där kan de förfinas än mer. I konceptet ingår alltså en kompetensutveckling om sociala medier och de möjligheter som finns att via dem aktivt presentera sig gentemot arbetsgivare. Denna del är av stor betydelse eftersom den vänder på perspektivet från att söka utannonserade jobb till att erbjuda en potentiell arbetsgivare sin kompetens och personlighet. Detta sätt att bjuda ut sin kompetens förändrar och vidgar den arbetssökandes möjligheter att etablera kontakt med arbetsgivare.

Målsättning

Det långsiktiga, övergripande målet är att utveckla coachande och digitala metoder som stödjer personlighetsutvecklingen hos personerna som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom att förnya organisationernas arbetsprocesser i arbetet mot utanförskap med digitalt stöd.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förstudiearbetet kommer vi göra undersökningar hos intressenter, deltagare och parter som handlar om deras arbete med att tillgängliggöra sina verksamheter och aktiviteter för människor med funktionshinder. Vad är gjort och vad fattas ännu? Vad kan ett kommande projekt särskilt adressera? Resultaten och analysen ska kopplas till målen och verksamheten i organisationen.

En konkret plan för tillgänglighet i genomförandeprojektet kommer att tas fram och innehålla:
1. Utbildningsinsats för projektledning i konsten att göra projektet tillgängligt för dem som ska vara deltagare i projektet.
2. Coacher och aktivitetsledare kommer medvetandegöras om möjligheten att deras elever kan utgöras av personer med funktionsnedsättning och att det är ledarens ansvar att miljön anpassas efter de aktuella deltagarnas förutsättningar.
3. Utbildningsdag för nyckelpersoner på företagen och organisationerna som är med i projektet. Deltagarna får en orienteringsutbildning om vad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning innebär.

Transnationellt samarbete

Transnationellt samarbete
I förstudien kommer vi att knyta kontakter med andra liknande projekt i EU. I Köpenhamns kommun/Jobcenter pågår ett projekt med FaceCV som starkt anknyter till det Helsingborgs stad gör. Tillsammans med Helsingborgs stad kommer vi under förstudien ta kontakt med aktuell företrädare för Köpenhamns kommun för att undersöka möjligheterna till ett transnationellt samarbete.

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge