Logotyp på utskrifter

COMUNG

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsenheten
KontaktpersonEva Ewetz
E-posteva.ewetz@lund.se
Telefonnummer046-35 84 48
Beviljat ESF-stöd6 078 738 kr
Total projektbudget15 267 568 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2014-01-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Comungs övergripande syfte är att fånga upp unga som riskerar eller är i utanförskap och lotsa dem vidare till egen försörjning genom att mobilisera samverkansparternas resurser. Idén är att genom en gemensam fokusering på hela individen hitta och skapa vägar in i samhället med utgångspunkt i varje individs enskilda behov och framtidsdrömmar. Ett samordningscenter och en mötesplats för målgruppen skapas med fokus på kartläggning, motivation, inspiration och möjligheter. Uppsökande verksamhet är centralt för Comung genom fritidsledare och ett ambulerande vägledningsteam som söker upp unga i utanförskap i deras egna miljöer. Den unges delaktighet är central för arbetet och målet är att tillsammans med individen skapa vägar till egen försörjning och därigenom stärka deras självförtroende och egenmakt. Nyckelaktörer i projektet är Lunds kommun i form av Kultur- och Fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Bakgrund

”Möt dem, var inte för snabb, ta tid att ta in dom. Ta reda på hur de mår och vad de behöver, då får du reda på vad de kan. Ett är att se hur de mår och vad de behöver, två är vad de kan” (Ung arbetslös)

Under hösten 2009 genomfördes två förprojekteringar i Lunds kommun, Stig in – vägen till innanförskap och Delta Ung med syfte att kartlägga ungas utanförskap och vilket stöd som denna grupp unga är i behov av för att hitta etablerad sysselsättning. Målet för de två förprojekteringarna var att utifrån målgruppens behov bygga upp nya innovativa samverkansmetoder för att mobilisera de resurser som finns inom kommunen. Under våren 2010 har en gemensam arbetsgrupp med representanter från nyckelaktörerna, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen tagit fram projektets ramar.

Utifrån förprojekteringarnas resultat kan vi se att unga i utanförskap i Lund är en heterogen grupp med behov av olika typ av stöd utifrån deras individuella situation. De faktorer som påverkar ungas etablering är både strukturella och individuella, där både tillgången på arbete och ungas individuella förutsättningar påverkar de ungas möjlighet till egen försörjning Genom den konjunkturnedgång som skett och den stora grupp unga som är födda runt 1990 som nu kommer ut på arbetsmarknaden finns en stor risk att unga blir långtidsarbetslösa och misslyckas med att etablera sig i samhället. Unga som är i eller riskerar att hamna i utanförskap är en heterogen grupp med olika förutsättningar för att nå innanförskap och egen försörjning. En del står nära arbetsmarknaden med låga hinder för att etablera sig i samhället, där man har behov av vissa mindre insatser såsom tydlig information eller kortvarigt vägledning medan andra i gruppen står långt från arbetsmarknaden med en multiproblembild. Denna grupp behöver gemensamma insatser på flera plan för att närma sig arbetsmarknaden. Det kan röra sig om funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där de unga ibland har diagnos och ibland saknar diagnos, hälsoproblematik gällande psykisk ohälsa och/eller missbruk, sociala hinder, ofullständig skolgång, bristande språkkunskaper, skoltrötthet, bristande kunskap om samhällets funktioner och arbetsmarknad, avsaknad av nätverk och kontakter, bristande förtroende för myndigheter/vuxna, dåligt självförtroende/självkänsla, försörjnings och bostadsproblematik samt fördomar/diskriminering med mera. Hindren är individuella och specifika för varje individ och unga behöver individuella lösningar där involverade parter samverkar kring den unge snarare än att den unge cirkulerar runt i systemet. En del av gruppen finns inte heller idag i systemet utan har fallit mellan stolar eller har så pass bristande förtroende att man väljer att inte kontakt myndigheter som kan erbjuda stöd. Unga som marginaliseras i 20 årsåldern löper 6 till 7 gånger högre risk att bli marginaliserade även senare i livet jämfört med jämnåriga som fått arbetet eller studerade vidare (Angelin, Anna 2009. Den dubbla vanmaktens logik – En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna). Arbetslösheten leder många av de unga in i en negativ spiral som förstärker deras svårigheter att etablera sig, då självförtroende och initiativkraft minskar när motgångar sker. I förprojekteringarna framkom att unga upplevde att informationen och bemötande från verksamheter var bristfälligt. De unga som intervjuats hade inte heller kunskap om vilka roller olika myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen har och vad som krävs av dem själva för att få det stöd de behöver. ”Det handlar om att få hjälp om vart man ska vända sig. Man vet inte vilken hjälp man kan få” (Ung arbetslös). Flera unga har dessutom kontakt med flera olika handläggare inom olika myndigheter. Unga kan ha upp till 4 handläggare som de har skyldighet att hålla kontakten med och följa uppgjord handlingsplan med. Det finns en tydlig risk att unga faller mellan stolarna i arbetet. Risken är även stor för dubbla och likvärdiga insatser från olika instanser, där den unge hamnar i rundgång i systemet.

Sammanfattningsvis har det framkommit utifrån intervjuer med unga i utanförskap att man har behov av vägledning och information men man har överlag ett bristande förtroende för de verksamheter som ska stödja dem. ”Det är svårt att få info. Enkelt med ett första steg och där kan man få all info man behöver ” (Ung arbetslös). Vi ser ett behov av både motivationshöjande och snabba insatser för att stärka individen. Av central betydelse är positivt bemötande, tydlig information och vägledning för att de unga ska hitta sin motivation och sina mål. Att hitta mål för etableringen och livet ser många av de unga som av största vikt. Unga vuxna har inte påbörjat en tydlig karriär och funderar fortfarande över vilka val och vägar de kan ta, därav behöver de särskilt vägledning och information. De unga efterfrågar även ett individanpassat stöd och att bli lyssnade till. Unga vill även ha fler praktikmöjligheter, då bristande erfarenhet är ett hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden. Unga i utanförskap saknar även kontakter vilket försvårar etablering. Stödet ska vara konstruktivt och tydligt. De vill bli bemötta och sedda som individer med kunskaper och kompetenser snarare än att bli sedda som ett problem. Att hitta sin motivation och riktning är viktigt för att inte fastna i utanförskapet.

För att möta denna grupp av unga och förenkla deras etablering behöver vi stärka samverkan i kommunen. Genomgående är att samverkan i Lund idag är på en låg integrationsnivå, där vissa verksamheter utbyter information. Sällan inkluderas samtliga yrkesgrupper som arbetar med unga i kommunen i informationsutbytet. Överlag efterlyser personalen som arbetar med målgruppen ökade möjligheter för samverkan. Personalen ser även effektiviserings- och förenklingsvinster med att samordna arbetet gällande målgruppen. Man saknar även relevant kunskap om andra verksamheters arbete och insatser, vilket medför otydlig information till målgruppen. Unga riskerar även att hamna mellan stolarna, vilket ytterligare fördröjer insatser och på så sätt förstärks ungas utanförskap. Genom en ökad samordning kan resurser mobiliseras och individanpassas. Insatser behöver ske tidigt för att undvika de negativa effekter en långvarigare period av arbetslöshet har på de ungas framtida förutsättningar. Samordningen innebär även att fler verksamheter och yrkesgrupper som arbetar med gruppen unga kan mobiliseras i arbetet.

Slutsatserna från kartläggningen är att det behövs ett samordningscenter i Lunds kommun. Samordningscentret drivs i gemensam regi och mobiliserar kommunens resurser för de unga. Syftet är att skifta utbudet av insatser från organisationsanpassning till individuella lösningar anpassade utifrån den unges behov vilket medför ökad motivation och större chans för etablering. En dörr in för unga till stödet är en central princip i arbetet och inspiration har hämtats från Sveriges kommuner och landstings idé om en dörr in till samhällets stöd för medborgaren. Utgångspunkterna för en sådan organisation bör vara att samverkan utgår från den enskildes unika behov, där stödet utformas utifrån den enskildes perspektiv och inte från ett organisations- eller förvaltningsperspektiv. Idén är att både förenkla och individanpassa utifrån individens behov men även att bättre utnyttja tillgängliga resurser. Fokus kommer att vara att ge unga arbetslösa förbättrade möjligheter att öka sin anställningsbarhet.
För att möjliggöra detta projekt är vi i behov av ESF både för medfinasiering och för kunskapen, nätverken och det stöd som vi får tillgång till genom att vara ett ESF-projekt. Medfinansieringen innebär möjligheten att skapa ett samordningscenter och utrymme för att prova på nya arbetsformer och samverkansformer som sedan när de är beprövade kan införlivas i ordinarie verksamhet.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att fånga upp unga som riskerar eller är i utanförskap och lotsa dem vidare till egen försörjning genom att mobilisera samverkansparternas resurser. Idén är att genom en gemensam fokusering på hela individen hitta och skapa vägar in i samhället med utgångspunkt i varje individs enskilda behov och framtidsdrömmar. Projektet ska bidra till att unga ökar sin anställningsbarhet och kompetensutvecklas genom noggrann kartläggning, motivationshöjande insatser, samt möjlighet till utvecklings- och utbildningsinsatser. Den unges delaktighet är central för arbetet och målet är att tillsammans med individen skapa vägar till egen försörjning. Delaktighet som metod handlar om att skapa förutsättningar för unga att själva påverka sin egen situation och därigenom stärka deras självförtroende och egenmakt. Arbetet kommer att utgå från Politiskt Program för Unga i Lunds kommun (finns som bilaga till ansökan).

För att uppnå det övergripande syftet kommer projektet att skapa ett samordningscenter för unga, med tanken en dörr in till samverkansparternas stöd och olika vägar för att nå etablerad sysselsättning. Samordningscentret består av personal från nyckelaktörerna med särskild kunskap om unga tillsammans med nyanställd projektledare och samordnare. Centret består av representanter från nyckelaktörer i samverkan och har ett uppbyggt nätverk med resterande samverkansparter. Unga hänvisas hit av samtliga parter. Teamet kan sedan gemensamt arbeta utifrån ungas individuella handlingsplaner. Centralt är samverkan i team med olika kunskaper och utgångspunkter för att tydliggöra och stärka stödet till den unge.

Samordningscentret kommer att fungera som en mötesplats för målgruppen med öppen drop in verksamhet. Mötesplatsen karaktäriseras av öppenhet och har en välkomnande atmosfär. Av vikt är att den fysiska platsen är öppen och tillgänglig för alla och att teamet gemensamt skapar en plats för inspiration och motivation. Idén är att skapa känslan av att det finns möjligheter för alla unga som går in genom dörren. Mötesplatsen ska också vara en plats för att träffa andra unga i samma situation som kan stödja och motivera varandra.

Syftet är även att starta en gemensam uppsökande verksamhet, ett ambulerande vägledningsteam som söker upp unga i utanförskap i deras egna miljöer. Exempelvis kan fritidsgårdar, skolor och föreningar som ser ett behov av att unga inom deras verksamhet behöver information, kunskap och stöd för att hitta vägar in i samhället bjuda in teamet till sin egen verksamhet. Syftet är att nå unga i deras egna trygga miljöer och dra nytta av de etablerade relationer unga har till vuxna i sin närmiljö.

Målsättning

Övergripande mål:

Den övergripande målsättningen för projektet är att fler unga i Lund ska nå innanförskap. Detta ska ske genom ökad samverkan för att mobilisera och bättre utnyttja de resurser och stödåtgärder som finns för målgruppen.

Kvalitativa mål:

• Skapa förutsättningarna för unga att hitta, få och behålla ett arbete.

• Skapa förutsättningarna för unga att hitta, få och fullfölja en utbildning alternativ praktik.

• Skapa ett samordningscenter, där ledorden är tillgänglighet och samverkan kring individen.

• Skapa en mötesplats inom samordningscentret för målgruppen med fokus kartläggning, motivation, inspiration och möjligheter.

• Kartläggning för att lotsa individen till rätt insats respektive instans/myndighet i samhället.

Kvantitativa mål:

• 60 till 70 % av deltagarna ska gå vidare i arbete respektive studier
• 80 till 90 % av deltagarna i verksamheten ska ta fram en tydlig kompetensprofil med matchning mot arbetsmarknaden efter kartläggning
• 70 till 80 % av deltagarna upplever att de har fått ett ökat förtroende för sin egen förmåga och kunskap om sina resurser
• 60 till 70 % av deltagarna upplever att de har fått det stöd och den hjälp de behöver

Förväntade effekter:

Förväntade effekter för de unga deltagarna i projektet är:

• Ökad motivation
• Minska effekterna av individuella hinder
• Ökat förtroende för instanser/myndigheter
• Ökad kunskap om egna möjligheter till innanförskap
• Ökad självkännedom
• Ökad tillgång till verktyg
• Tidigare och snabba insatser
• Erhålla skräddarsydda individuella lösningar

Förväntade effekter av samverkan för nyckelaktörerna:

• Bli bättre på att identifiera individens möjligheter (arbete, fritid, utbildning)
• Förbättrat bemötande och relationsskapande
• Ökad kunskap om varandras verksamheter
• Ökad samordning av verksamheter
• Bättre kommunikationssystem
• Samsyn

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vill utveckla metoder för att säkra tillgänglighetsperspektivet utifrån de fyra integrerade delarna som ESF identifierar: fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet. Projektledaren deltog i en konferens i tillgänglighet med processtödet, därefter gjordes en SWOT-analys. Grundläggande är att lokaler och information möjliggör lika delaktighet för människor med funktionsnedsättningar i den kontinuerliga verksamheten. Inom de kommunala förvaltningarna finns mycket kunskap och en utarbetad tillgänglighetsplan som avses följas. Kunskap finns och kan inhämtas både internt inom nyckelaktörerna och externt i nätverket runt centret. Centrala aktörer här är Vård och omsorgsförvaltningen, Psykiatrin vid Region Skåne och interna experter. Vid ärende som kräver anpassning utifrån en specifik funktionsnedsättning finns det både insikt och medvetenhet. Självfallet behöver utbildningsinsatser för att ytterligare stärka personals kunskap, vilket projektet avser konsultera med processtödet för tillgänglighet.
Vi kunde dock konstatera att vi behöver utveckla vår kunskap gällande kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet i förhållande till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättning. I våra ordinarie verksamheter möter vi ofta unga med denna funktionsnedsättning och vi gjorde en undersökning under förprojekteringen för att utvärdera vårt material och vår metod. Detta resulterade i att vi har ny kunskap att ta med oss in i ett genomförande. Några av de intervjuade ungdomarna har haft olika funktionsnedsättningar såsom dyslexi, neuropsykiatriska funktionshinder och nedsatt rörelseförmåga. Av vikt är att dessa unga får det stöd de är i behov av tidigt och projektet avser att arbeta med att få unga snabbt in i relevanta utredningar för att stödet kan stärkas. Idag upplever både personal och unga att själva utredningsinsatsen tar för lång tid vilket försvårar den unges etablering. En konsekvens av förprojekteringens kartläggning är att vi har identifierat att det finns ett stort behov för samverkan med psykiatrin för att hitta stödåtgärder åt de unga som har eller misstänks har neuropsykiatriska funktionshinder eller psykisk ohälsa. En problematik som identifieras som allt vanligare av handläggare och där man även identifierar bristande kunskap och insatser i nuvarande verksamhet. Därav har Psykiatrin Lund, Region Skåne involverats i projektet genom projektet Unga vuxna. En kontaktperson har utsetts. Båda parter ser vinster i samverkan, där projektet kan få direkt kontakt till psykiatrin för de deltagare som behöver det och samtidigt kan psykiatrin referera unga till projektet som behöver stöd och vägledning för att skaffa sig en etablerad sysselsättning.
Genom Comung kommer vi att samordna de resurser och samlad kunskap som redan finns så att detta ökar tillgängligheten. Vi kan på så sätt sprida kunskap i området då ett av hoten är att det saknas samsyn.

Jämställdhetsintegrering

Vi hänvisar till tidigare beskrivning av jämställdhetintegrering under bakgrund, där vi även klargör hur projektets utformning har skett utifrån SWOT-analysen.

Transnationellt samarbete

BYGE! är ett projekt med finansiering beviljad av Södra Östersjö - programmet vid dess tredje utlysning. Av tekniska skäl tvingades projektägaren Kommunförbundet Skåne dra tillbaka ansökan men kommer att lämna i den igen under hösten 2010. BYGE! handlar om att genom olika utbildningsinsatser för ungdomar, ungdomsarbetare och beslutsfattare inom ungdomsområdet bland annat öka kunskapen kring ungdomsarbete och ungt entreprenörskap. Dessa två delmål i BYGE! ligger väl i linje med hela intentionen bakom Comung. I BYGE! kommer Lunds kommun att vara en av de svenska partnerna. Övriga svenska partner består av ett antal Skånska kommuner. På andra sidan Östersjön utgörs partnerna av tyska och polska paraplyorganisationer för myndigheter och idéburen sektor med verksamhet inom ungdomsområdet.

Comung kommer att luta sig mot det Lundabaserade nätverket BANGOL - Baltic Sea region Non Governmental Organisations and Leisure. Inom BANGOLs namn har ett trettiotal internationella projekt genomförts med ungdomar eller ungdomsarbetare. Erfarenhetsutbytte kommer att ske inom BANGOL och Comung avser att delta och i olika aktivteter som arrangeras. Comung planerar att använda sig av BANGOL för att kunna organisera en road-tour till andra sidan Östersjön under projektperioden för att dela med sig av sina projekterfarenheter kring "En väg in i samverkan med många aktörer". Under dennna road - tour kommer Comung också att ta del av de erfarenheter som exempelvis har gjorts eller görs i kommuner som till exempel Riga och Vilnius. Därutöver skapas en möjlighet för målgruppen att prova på utlandsvitselser i projekt för att öka deras geografiska rörlighet.

Som led i transnationaliteten kommer Comung att tillsammans med internationella partner att diskutera vidare projektinsatser med finansiering från till exempel Livslångt Lärande, Atlas och Ung och Aktiv i Europa. Ung och aktiv i Europa och dess uppbyggnad för att skicka och ta emot volontärer kommer att användas i projektet för att skapa internationella möjligheter för unga. Även här är syftet att underlätta för unga att få utlandsarbete genom praktik i andra EU-länder.

Medfinansiärer

  • AF Lund
  • Kultur- och Fritidsförvaltning
  • Lunds Vägledningcentrum

Kommun

  • Lund