Logotyp på utskrifter

Burlöv Center - ett leende center

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBurlöv Center/Jones Lang LaSalle
KontaktpersonMari Turesson
E-postmari.turesson@eu.jll.com
Telefonnummer040-430021
Beviljat ESF-stöd6 114 572 kr
Total projektbudget6 114 572 kr
Projektperiod2009-04-01 till 2010-12-03
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Många köpcentra satsar på vackra yttre miljöer i hårdnande konkurrens. Vi satsar på den inre. På sikt väljer kunder marknadsplatser där omtanke om miljö o medarbetare ingår i företagskultur. Ett sätt att göra fler och bättre o för lågutbildade deltidsarbetande kvinnor att säkra jobben.

Bakgrund

Vid Burlöv Center finns 582 medarbetare som arbetar i 65 butiker. Antalet butiker vid tiden för ansökan i januari 2008 var 75 och antalet medarbetare 577. Ett par butiker har lagts ned och 6 frisörer som redovisades som 6 företag har nu av praktiska skäl lagts ihop till en butik. Tendensen är dessvärre att kvinnoöverskottet ökat bland medarbetarna. 74% av medarbetarna är kvinnor mot 72% för snart ett år sedan.

En annan ännu mer beklaglig tendens är lågkonjunkturen. I ansökan för ett år sedan lyfte vi fram riskerna för en nedgång i konjunkturen och den följd detta får för de unga, deltidsarbetande, lågutbildade kvinnorna i handeln. Ofta är det fråga om unga kvinnors första möte med arbetsmarknaden.

Av de idag 65 butikerna har 53 under 10 anställda. 10 butiker har mer än 10 men färre än 30 medarbetare. Två har under över 30 anställda. Det är alltså fråga om flera småföretag inom samma geografiska områden med ett stort behov av att samarbeta. En av förprojekteringens grundbultar var just att skapa utrymme åt en nödvändig samverkan och ett sökande efter synergier. En viktig och för köpcenter innovativ ingrediens i projektet är att motverka den tendens till att var och en sköter sig själv som finns inbyggd i systemet. Ersätta motviljan mot samarbete med sökande efter nödvändiga synergier.

Butikschefer på ett köpcenter bedöms nära nog enbart efter insatsen i den egna butiken och resp arbetsgivare ser skeptiskt på butikschefer som medverkar i gemensamma aktiviteter som gynnar helheten dvs Köpcentrat. Arbetsgivare vill att butikschefer ensidigt skall ägna all kraft åt den egna butiken. Satsningar på en gemensam servicenivå, centerövergripande miljöinsatser eller bemötande av personer med annat modersmål än svenska blir på så vis svåra att genomföra.

Genom projektarbetet har vi märkt att samspelet butiker emellan förbättrats och att det numera finns ett starkt intresse för att skapa det mervärde som det innebär att arbeta både för den egna butikens utveckling och för att hela Burlöv Center skall växa. Det är vår absoluta uppfattning att butikschefer och medarbetare tagit till sig budskapet att utan gemensamma ansträngningar så kan vi aldrig leva upp till tankarna bakom ett leende center. Kanske har vi haft viss hjälp av den kris medvetenhet som idag präglar handeln.

Vägen mot ett miljömedvetet köpcentrum är svår, men vi har ändå kommit en bit på vägen. Det räcker inte med enskilda initiativ. Alla måste samverka och vi skall nå resultatförbättringar vad gäller miljön. Den insikten har gradvis vuxit sig starkare under projekttiden och den inriktningen vill vi fortsätta med.

Engagemanget från butikscheferna har mot den bakgrunden varit en positiv överraskning, men engagemanget har inte berott på den lönekostnadsersättning som arbetsgivaren kunde få för butikschefen insatser i projektet. Bara en dryg handfull butikschefer brydde sig om att lämna in faktura för sin insats som projektcoach. Det var för litet pengar för att arbetsgivaren skulle bry sig, den administrativa kostnaden överskred utfallet i kronor. Företagen hade inga administrativa rutiner för transaktionerna. VI upplever att butikschefernas aktiva hållning beror på att de ser poängen med och värdet av samverkan och det är en ny och mycket positiv bas att bygga vidare på. Och värdet ligger i att klara jobben genom att öka besökstal på centrat och därmed klara lönsamheten i en bransch som idag brottas med påtagliga lönsamhetsproblem.

Idén att arbeta genom linjen har också fungerat. Tanken i ansökan var att butikschefen är systemets trendsetter och det han eller hon gör eller visar prov på också präglar butikens atmosfär och normsystem. Engagerar de sig i projektet ser medarbetarna projektet som betydelsefullt och i så motto har projektet varit lyckat.

Ett annat resultat av förprojekteringen är att kontakterna med Burlövs kommun intensifierats. Avgående kommunalrådet uttalade sig i kommunens tidning i oktober 2008, betonade hon bl a att det hon ville se hända efter sin avgång var att: Vi måste också se till att Burlöv Center fortsätter att blomstra. Vid ett genomförande har vi försäkrat oss om ytterligare stöd från kommunföreträdare.

Vi ser förprojekteringen som en början, inte som ett resultat. Medarbetarnas intresse för frågorna har väckts, men ännu är det för tidigt att se förändringar. Bara att man börjat en dialog i butikerna är ett steg i rätt riktning. Det gäller till exempel likabehandling och jämställdhetsfrågor. Det blev för många en ögonöppnare att så många som mer än 3 av 4 på centrat är kvinnor. Och att så många arbetar deltid. Samtidigt var det för många överraskande att flertalet kvinnor i deltid som ser detta som en bra lösning. Färre upplever sig som deltidsarbetslösa.

De tankegångar som finns vad gäller jämställdhet har handlat om att söka inrätta fler heltider, eftersom få män söker deltid. Kanske skulle det locka fler män att bli säljare. Men deltiderna behövs för att förstärka när efterfrågan är stor.

Diskussioner har också förts om en pool av säljare, som central resurs. Ur den skulle man aktivt kunna låta män arbeta extra i kvinnodominerade butiker och vice versa med kvinnorna. Av flera skäl verkar detta ogenomförbart. Butikschefer vill rekrytera och utveckla sin personal själva. Man vill inte ha några allmänt kunniga säljare. Man vill ha sådana som kan det egna sortimentet och agerar såsom företagskulturen föreskriver. Ett annat hinder är försäkringsfrågan.

Medvetenheten om funktionshindrades förutsättningar har också diskuterats och i butikerna känner man numera till vad som avses med informativ och kommunikativ tillgänglighet. Och man vill göra något åt svårigheterna för funktionshindrade att shoppa på så lika villkor som möjligt, jämfört med oss andra.

Burlöv kommun har en stor del medborgare med annan bakgrund än den svenska. Här menar vi att det finns mycket att fortsätta att arbeta med. De köpvanor som den gruppen visar upp skiljer sig en del från den svenska och kan ibland irritera några. Det känns angeläget att fortsätta det påbörjade arbetet gärna i dialog och med stöd av Svensk Handel som vi knutit kontakter med under förprojekteringen.

Ytterligare ett område som fordrar förbättring är intern kommunikation. Den kan ibland gå via privata mailadresser, eftersom en del butiker saknar möjligheter att kommunicera över nätet. Vill man som vi skapa synergier och öka värdet för enskilda butiker genom mer samverkan fordrar detta förbättrade system och kunskap om hur man kan kommunicera. Utan att kritisera företagen på Burlöv Centrum måste vi ändå påpeka att projektet visat på en något otidsenlig uppfattning om värdet av samverkan över butiksgränser i vilket ingår fungerande system för informationsutbyte. Det är just detta slags synergitänkande som vi menar gör projektet innovativt.

Kanske kommer framtidens ägare dvs fastighetsbolag ha en annan och mer aktiv roll i relationen till sina hyresgäster. Det finns ju exempel på detta i Malmö i bostadsområden där t ex området Leonardos fastighetsägare Stena AB under många år satsat på insatser på hyresgästerna för att underlätta för dessas försörjning, att de inte skräpar ner och förstör osv. Kanske är tiden snart mogen för en liknande utveckling vad gäller kommersiella fastigheter. En strategisk förändring från relativt passiv hyresvärd till rollen som med mer aktiv verksamhetsutvecklare.

Syfte

Det går att upparbeta ett system av samverkan mellan butikschefer när de inser att marknadens förändringar fordrar gemensamma insatser för att rädda både den egna butikens och medarbetarnas försörjning. Detta trots att resp arbetsgivare ofta s k kedjor ännu inte klart insett värdet av sådan samverkan. Värdet som ligger i att bästa garantin för den egna butikens ligger i marknadsanpassning och i en attraktiv helhet dvs ett attraktivt köpcentrum.

En attraktiv helhet dvs ett köpcentrum som drar folk uppstår inte enbart genom en aktiv centrumledning. Det fordras aktiva butikschefer som hjälps åt och skapar lönsamhet åt både åt sig själva men också åt de andra butikerna. Vi har kunnat märka en betydligt mer aktiv inställning till samverkan än vi antagit. Butikscheferna har förstått allvaret i situationen.

Att vi valt att arbeta med projektet genom att använda linjeorganisationen har visat sig framgångsrikt. Medarbetare påverkas mer av vad butikschefer gör än av vad de skriver i olika PM eller berättar. Tar cheferna frågor som CSR-frågorna dvs företagens ansvar i vid mening på allvar och agerar därefter, påverkas medarbetarnas uppfattning av frågornas betydelse.

Idag är det dessutom så att många möjligheter fordrar samverkan för att kunna lösas. Den inställningen finns i begynnande grad hos butikschefer på Burlöv Center idag. Inom kort kommer konkurrensen att gå hårt åt köpcentra och butiker som inte har en miljövänlig profil. På litet sikt kommer kanske kunder att vända ryggen till köpcentra som enbart har s k enkönade butiker och tycka att det känns otidsenligt med 75 till 80% kvinnor i de flesta butikerna. Om någon tid kommer det stora segmentet invandrare att söka sig till Centra som har kampanjer när deras högtider firas och bort från de som inte bryr sig. Att alla skall kunna shoppa på lika villkor är inte bara en devis eller en slogan, för att också påståendet skall gälla fordras både samverkan butiker emellan och kompetensutveckling.

Konsekvenserna av den utveckling mot helhetslösningar och butikschefer som medverkar i centrats utveckling tror vi blir att vi fler deltidsarbetande kvinnor klarar sig undan arbetslöshet. Bara ett attraktivt Burlöv Center kan säkra arbetstillfällen.

Målsättning

Ökad teamkänsla över hela Burlöv Center.

Fler män på centrat

Fler heltidstjänster för de som så önskar, i takt med att företagen har råd med detta som följd av ökad lönsamhet.

Färre enkönade butiker dvs sådana där enbart män eller enbart kvinnor arbetar, vanligen fördelade så att kvinnor säljer kläder och män teknik.

Butikschefer som känner primär lojalitet med sin arbetsgivare, men en stark sekundär lojalitet med Burlöv Center och dess utveckling.

En utveckling präglad av insikt i och vilja att aktivt påverka CSR frågor dvs företagens ansvar i vidare mening.

En shoppingmiljö som lever upp till ambitionen att alla oavsett funktionshinder eller kulturell och språklig bakgrund skall kunna shoppa på lika villkor. T ex ta del av erbjudanden och i samråd med säljare få råd i svåra val.

En ny säljarroll där rådgivning i svåra val på sikt blir en lika angelägen uppgift som att enbart sälja en produkt eller tjänst till varje pris.

Kunnigare och mer ansvarstagande säljare som klarar av de svåra frågor kring miljö och hur varor produceras. Inte nödvändigtvis genom att veta allt, utan snarare genom en förtroendeingivande hållning som får kunden att återvända till butiken.

Kedjor som förstår hur viktigt det är att lyfta blicken från butikens resultat på kort sikt till mervärdet i att satsa på helheten Burlöv Center som en väg att nå ännu bättre resultat på litet längre sikt. Och medvetenhet om motsatsen dvs alla äventyrar sina arbeten om vi inte marknadsanpassar Burlöv Center. Våra kunder väntar sig att vi tar t ex miljöfrågor på allvar och gör något åt dem. I annat fall väljer de andra förmodligen att handla på andra platser.

Utökad samverkan med Burlövs kommun för att fortsatt fungera som kommunens största privata arbetsgivare och för att fortsatt medverka till ett livskraftigare närsamhälle.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Genomförd inventering under förprojekteringen har inte visat några medarbetare med funktionshinder av den art att särskilda anpassningar fordras. Med hjälp av butikscheferna avser vi att följa utveckling och vidta de åtgärder som krävs.
Rent förebyggande finns dock anledning att se över arbetsmiljö och kundmiljö och tilllse att den policy som gäller kunder också skall gälla medarbetare med funktionshinder. Vi syftar på policyn att alla skall kunna shoppa på samma villkor. Översatt till personalmiljö så skall medarbetare med funktionshinder kunna arbeta på samma villkor som alla andra. Självklart skall t ex också funktionshindrade medarbetare kunna ta del av information och medverka i diskussioner på samma sätt och i samma omfattning som de utan funktionshinder. Det finns alltmer ny teknisk utrustning som underlättar detta.
Förtydligande:
Vi har ambitionen att alla skall kunna shoppa på lika villkor. Det handlar då delvis om fysisk tillgänglighet d v s att gångar skall vara breda, toaletter möjliga att komma in i, butikernas miljö utformad så att det går att nå de varor alla kunder oavsett funktionshinder kan vilja komma åt. Det handlar framför allt om den informativa och kommunikativa tillgängligheten. Alla oavsett funktionshinder skall kunna få del av extraerbjudanden och annan viktig information i samband med ett besök på Burlöv Centrum. Ambitionen är också att alla oavsett funktionshinder skall kunna får råd om produktinnehåll av säljare som vet hur man agerar i t ex möten med funktionshindrade som syn – och hörselskadade. Vad som sagts ovan gäller också de av våra kunder som har en annan kulturbakgrund än svensk. Även om man inte kan svenska så bra skall man möta en butiksmiljö som anpassar sig till kundernas förutsättningar. Vi vill kort sagt leva upp till ambitionen att Sverige skall vara tillgängligt 2010.

Vi skall arbeta med tillgänglighetsfrågorna på i huvudsak tre sätt.

I utbildningarna såväl medarbetarutbildningar som butikschefsutbildningar. Dels handlar det om att utbilda/utveckla och träna all personal i servicetänkande också i relation till funktionshindrade och de som har svårigheter med svenska språket och kulturen. Men det

handlar också om att anpassa miljön i butiker till alla kunders förutsättningar. Det senare kan t ex handla om ny eller gammal teknik som behövs för att t ex syn- o hörselskadade skall kunna ”shoppa på lika villkor”. Exempel på gammal teknik är teckenspråk som några bland medarbetarna vill lära sig. Ny teknik handlar om t ex pekskärmar, IT-lösningar av skilda slag.

Vi har – av ovanstående skäl - inlett ett samarbete med Rörelsehindrade (DHR) och med synskadades riksförbund samt med hörselskadades riksförbund. Vi har också sökt kontakt med en av Malmös invandrarföreningar. (Se också under nästa avsnitt om utvärdering och uppföljning).

I utvärderings- och utvärderingsinslagen
I samband med den inledande FÖRE-utvärderingen Aktivitet 2 i Körschemat, kommer frågor kring tillgänglighet såsom beskrivits ovan att finnas med. Självklart också i samband med projektets avslutning dvs i EFTER-mätningen, Aktivitet 29 i körschemat.

Tillgänglighetskriteriet kommer delvis att fokuseras i Uppföljning 2 av typ Beteendeobservation i butiksmiljö som finns med i ansökan som Aktivitet 16 i körschemat i ansökan. Där står angivet CSR-frågor (företagens ansvar i vid mening) och i detta menar vi att tillgänglighetskriteriet kan inrangeras. Vår tanke är att anlita och träna några funktionshindrade samt några med annan bakgrund än svensk som ”prov-shoppare”. De tränas för att göra testköp och sedan återkoppla sina erfarenheter på tema: alla skall kunna shoppa på lika villkor. De kommer alltså att utföra det arbetet (testköp) på likartat sätt som ”vanliga testköpare” gör det i samband med Uppföljningarna 1 och 3.

I samband med det planerade studiebesöket i september 2009.
Vi tror att vi svenskar kan ha ett och annat att lära av andra länders verksamhet inom den Europeiska Unionen. Vi har kontaktat ett köpcentrum i London som enligt vad vi hört arbetat aktivt just med tillgänglighetsfrågorna. Både vad gäller utvecklingen av medarbetare och vad gäller anpassningen av miljön. I synnerhet de tekniska lösningarna är av intresse. Vi avser att kontakta fler köpcentra i den regionen (London). Det vi avser studera beskrivs i senare avsnitt i denna skrivelse, men en grupp butikschefer kommer att specialstudera just tillgänglighetsfrågan. Dels vet vi att man i England ligger långt framme i dessa frågor. Språket är också en fördel. Franska klarar få av butikscheferna.

Jämställdhetsintegrering

74% av de anställda på Burlöv Center är kvinnor och flertalet av dem arbetar deltid Det var överaskande att flertalet av de deltidsarbetande kvinnorna tycker att deltid passar dem bra. Styrkan ligger vi lyft fram siffrorna och att vi i alla fall startat en diskussion om företeelsen i sig. Flertalet butikschefer inser att något borde göras, men famlar efter åtgärder. Vi avser att fortsätta diskussionerna.

Hotet mot övergripande insatser på centrumnivå ligger i att om insatserna som föreslås äventyrar självbestämmandet i angelägna frågor så drar sig kedjor eller enskilda ägare ur ett ev projekt. En sådant övertramp skulle kunna vara att man från centralt håll skaffar sig inflytande över rekryteringsarbetet. Att man kanske inrättar en pool och styr t ex vikarier på ett sådant sätt att en större jämställdhet blev fallet. Eller genom att låta män sälja kläder och kvinnor teknik. Att arrangera kortare arbetsbyten över gränser har diskuterats och möjligen kommer ett system med arbetsbyten att genomföras. Svårigheter finns bl a i form av försäkringsfrågor och löner.

Möjligheterna ligger i en framtid i att locka fler män till Burlöv Center dels genom att göra säljarollen mer kvalificerad. Dels i att i takt med en ökande lönsamhet försöka påverka företag att inrätta heltider. Som nämnts tidigare lockar deltider praktiskt taget bara kvinnor, medan heltider söks av båda könen. En möjlighet att påverka könsrollsfördelning tror vi kan ligga i att på ett kraftfullare sätt än som sker idag driva för centrat övergripande frågor. Dit hör att inte jämställdhetsfrågan. Det är inte bra för Centrats image att förändringar går så sakta i detta avseende.

Riskerna ligger i balansgången mellan att allting tar så lång tid och att om man tar för stora steg i taget så riskerar man avhopp från tongivande butiker. Kanske kan de väntande kärvare tiderna få berörda parter att inse värdet i en förändring. En intensifierad dialog mellan t ex Hyresvärd och företagarförening dvs butikerna kring dessa frågor och för att göra Burlöv center ännu mer modernt och kundtillvänt kanske skulle ge resultat. Efter ungefär samma resonemang som hyresvärden Stena förde med sina hyresgäster.

Förtydligande:
Bl a genom Niels Brock – kontakten. Men också genom att vi ju vet att Arlövs kommun har samma bekymmer som vi med vissa verksamheter alltför kvinnodominerade.
Jämställdheten är ett jätteproblem som vi knappast kan hoppas på att lösa, men vi kan skapa opinion inom Burlöv Centrum. Det kan vi göra genom att arbeta genom butikscheferna.


Kontakterna med kommunen kommer också att inbegripa diskussioner kring jämställdhet och den gemensamma förutsättning som finns. Inom delar av kommunal verksamhet finns en överrepresentation deltidsarbetande lågutbildade kvinnor.

Ytterligare en väg att gå är att lyfta fram data som illustrerar ojämställdheten och dess möjliga konsekvenser. Att som vi gjort notera och göra känt att så många butiker på Burlöv Centrum är enkönade dvs. har enbart män eller enbart kvinnor anställda. En förhoppning är att det sakta men säkert växer fram en insikt om att ”marknaden” i en framtid kommer att uppfatta detta sätt att bemanna butiker, som förlegat. Konsekvensen kan då bli att kunder väljer modernare alternativ. Att Burlöv förlorar kunder och omsättning, samt att den bilden kanske skulle kunna får de enskilda aktörerna att vilja ta ett gemensamt tag i denna ojämställdhet. Idag sköter var och en sin butik – kanske kan det i varje fall leda till en diskussion om det kan finnas utrymme för gemensamma lösningar. På sikt kan detta faktiskt bli till en angelägenhet också för fastighetsägaren.

Vi har i ansökan talat om att butikscheferna är trendsetters och det är genom att påverka butikscheferna som vi vill påverka medarbetarna. När butikscheferna börjar ”bry sig om jämställdheten” kan något hända. Många butikschefer säger att det skulle vara bra med fler män på centrat eller i min butik, så låter det som en tom fras. Alla håller med. Men vi vill komma ett steg längre dvs. att man verkligen tar ett steg till t ex genom att anställa en man i kvinnogruppen. (Många butiker har ju ”enbart” 5 eller 6 tjejer )

Vi har ju också tänkt studera jämställdhet och könsroller genom den studieresa vi planerar hösten 2009 (se aktivitet 11 i programmet dvs i ansökan) samt vid besöket /studieresa Niels Brock (aktivitet 24 i programmet dvs i ansökan). Vi har genom åren kunnat konstatera att deltid och därmed låg lön dessvärre enbart får unga kvinnor att söka säljpositioner på Burlöv Center. Männen gör det inte. Som nämns i ansökan har man på Niels Brock-institutet valt att vidareutbilda säljare för att dels höja säljarens kompetens och därmed möjliggöra högre lön. Förhoppningen är kompetenta säljare skall kunna erbjudas högre lön och att det på sikt skall innebära att människor av båda könen söker dessa jobb.

Transnationellt samarbete

I Danmark finns Niels Brock institutet som är unikt i Skandinavien för sina goda kommersiella utbildningar. Man samarbetar med Borgarskolan i Malmö. Kontakt har tagits för att ett ev samarbete och studiebesök i Danmark. Dansk kommersiell miljö fungerar generellt sett bättre än svensk och det kan vara så att vi på så vis har något att lära av det danska institut som mer än andra kommit att förknippas med utveckling av säljarrollen.

Genom Burlöv Centers huvudman pågår försök att knyta kontakter med andra köpcentra inom koncernen. Eurocommercial Properties och Jones Lang Lasalle ägare resp förvaltare av Burlöv Center har inom sitt verksamhetsområde en rad köpcentra i olika delar av världen. Möjligen kan det vara så att det inom den sfären finns köpcentra som vi på Burlöv Center kan ha något att lära av t ex när det gäller likabehandling och hur man klarar av det vi beskrivit som enkönade butiker och att ha en bättre balans mellan män och kvinnor på centrat. Eller om det kan finnas köpcentra som bättre än vi förmår leva upp till att alla skall kunna shoppa på lika villkor. Även funktionshindrade och de som inte talar språket i landet så bra. Vi kan också misstänka att det finns köpcentra som bättre än vi förmått anpassa sin verksamhet efter de gröna riktlinjer som gäller. Vi sköter vår verksamhet bra i Sverige, men som visst finns det att lära av det som sker utanför våra gränser. Vi undersöker just nu dessa möjligheter, men planerar alltså för ett erfarenhetsutbyte med ett eller flera köpcentra. Enklast sker detta om vi håller oss inom den ägarstruktur vi finns inom.

Samarbetspartners

  • Alfa Inter Com AB
  • Burlöv Center/Jones Lang LaSalle
  • Burlövs Kommun
  • Stiftelsen Håll Sverige Rent
  • Svensk Handel

Deltagande aktörer

  • Albrekts Guld
  • Apoteket Källan
  • Bertoni
  • Bianco
  • Bik Bok
  • Blomsterlandet
  • BR-leksaker
  • Burlöv sko & nyckel
  • Camilla Malmström
  • Carlings
  • Cervera
  • Coop Forum Arlöv
  • Cubus
  • DiModa
  • DinSko Ecco
  • Dressmann
  • Duka
  • Espresso House
  • Expert Stormarknad
  • Gallerix
  • Game
  • Gina Tricot
  • Glitter
  • Grizzly
  • Guldfynd
  • HM
  • Hobbex
  • IN VOGUE BY HELENA ROSENQUIST
  • Jack&Jones o Only
  • JC
  • Joy
  • Kahls Kaffe
  • Kicks
  • Kjell&co
  • Konfektyrcompaniet
  • Kryddhyllan
  • Lindex
  • Lundbergs
  • McDonalds
  • MQ
  • Name it
  • Naturkedjan
  • OnOff
  • Parelle
  • Pölsemannen
  • Salon Sannas
  • Scorett
  • Specsavers Optik
  • Stadium
  • Synoptik
  • Tasty House
  • Teknikmagasinet
  • Telekiosken
  • The Phone House
  • Ticket
  • Triumph
  • Wedins
  • Vero Moda
  • Via Piazza
  • Wok Kitchen
  • Zizzi

Kommun

  • Burlöv
  • Lund
  • Malmö