Logotyp på utskrifter

Blekinge Utveckling i Samverkan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLÄNSBYGDERÅDET I BLEKINGE
KontaktpersonBengt Grönblad
E-postb.gronblad@telia.com
Telefonnummer0455-50574
Beviljat ESF-stöd7 907 312 kr
Total projektbudget7 907 312 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien har beskrivit 117 företags behov av kompetensutveckling. Inriktningen är företag på Blekinges landsbygd med mindre än 10 personer. I detta steg genomför vi nu de kompetenshöjande åtgärder som efterfrågas. Aktiviteterna har också som syfte att uppmuntra samverkan och skapa nya kontakter.

Bakgrund

Under perioden februari till september 2009 genomförde vi en förstudie (2008-3040368) för att kartlägga behov av kompetensutveckling hos små företag på Blekinges landsbygd. Syftet var att specificera de enskilda företagens och deras anställdas utvecklingsbehov samt att hitta likheter i företagens problembilder för att på så sätt kunna finna gemensamma lösningar för kompetensutvecklande åtgärder.

Därefter ansökte vi om ett nytt projekt med syfte att genomföra de efterfrågade aktiviteterna som framkommit i förstudien. I januari 2010 fick vi besked om att vårt projekt inte var prioriterat.

Under januari och februari kontaktade vi alla deltagande företag och meddelade att det inte blir någon fortsättning. Trots att vi varit noga med att informera om att förstudien inte garanterar något så var besvikelsen stor. Tiden därefter kontaktades vi av många företagare och vi sökte dessutom upp många själv. Samtliga sa sig vilja delta om det blir aktuellt att genomföra aktiviteterna i ett senare projekt. Styrelsen för Länsbygderådet i Blekinge tog därför beslut om att återigen lämna in en ansökan om att få genomföra de kompetenshöjande aktiviteter som framkommit under förstudien.

Kompetens är en färskvara och mycket hinner att hända i ett företag under ett år. De behov som framkom under förstudien är därför inte helt aktuella utan behöver uppdateras. Projektet behöver därför inledas med en mobiliseringsfas där deltagarna åter kontaktas för att kontrollera ev förändringar i behoven av kompetensutveckling.

Deltagande företag
För att få vara med i förstudien måste företagen aktivt ha lämna en intresseanmälan där de förutom företagsuppgifter också beskriver företagets nuvarande verksamhet. Totalt fick vi in 145 intresseanmälningar från företag i olika branscher. Av dessa hoppade några företag av och ytterligare ett fåtal lyckades vi aldrig nå för vidare analys. Kvar i projektet finns 117 företag med 313 personer som har behov av kompetensutveckling. I stort sätt alla intresserade företag har också haft en tydlig målbild av hur de vill att företaget ska utvecklas i framtiden. Många vill förändra eller komplettera sin verksamhet för att skapa större stabilitet och livskraft. En anledning för att bredda verksamheten har varit att de idag är starkt säsongsberoende, ex vis turist- och trädgårdsnäringen. Andra ser helt enkelt hur omvärlden förändras och vill då förbättra sin nuvarande verksamheten. Detta gäller t ex ämnen inom marknadsföring, teknisk och datorhantering. Däremot är det förvånansvärt få företag som haft en klar bild över hur deras behov av kompetensutveckling ska åtgärdas. Bara några enstaka företag har från början haft personliga utvecklingsplaner för sin personal. Eftersom företagen varit små finns heller inga krav på att dessa ska ha någon jämställdhetsplan. Det verkar heller inte som om man arbetar aktivt med frågan på något annat sätt.

Kartlägga behov
Under inventeringen har vi använt en metod där vi på företagsnivå utgått från nuvarande verksamhet och önskemål om framtiden för att sedan övergå i att beskriva vilka aktiviteter som krävs för att lyckas. Utifrån detta bryts sedan behoven ned för att passa de enskilda personerna i företaget. Vi har varit noga med att diskutera vilka kompetensområden som behöver stärkas, istället för att direkt hamna i diskussioner om olika kurser. Slutligen har vi gemensamt försökt hitta lämpliga aktiviteter för att täcka behoven av kompetensutveckling, kurser, studiebesök eller annat.

Utveckling och entreprenörskap
Vi kunde snabbt konstatera att det finns ett uppdämt behov av kompetensutveckling, både inom nuvarande och framtida arbetsområden. Vi har ofta mötts av uppfattningen att landsbygden lämnas utanför alla offentliga satsningar och en tacksamhet att någon nu vänder sig direkt till landsbygden.
I vårt arbete har vi försökt inrikta oss speciellt på strategiskt viktiga verksamheter för landsbygdens fortlevnad och utveckling, t ex serviceställen som livsmedelshandel och bensinmackar. Under senare år har ju en stor mängd av dessa tvingats slå igen beroende på olönsamhet eller att ingen är beredd att ta vid efter någon äldre.
Den svenska landsbygden har mycket att erbjuda både oss svenskar men också utländska turister. Samtidigt som lönsamheten i gamla näringar som jord- och skogsbruk sviktar så öppnar sig nya affärsmöjligheter i turistnäringen. Allt fler kompletterar sin traditionella verksamhet med t ex B&B, gårdsförsäljning, odling av udda växter eller annat. Samtidigt som det ger helt nya affärsmöjligheter och lockar fler människor ut på landet så är det många gånger avgörande för att ex vis ett jordbruk ska kunna leva vidare eller ej.
Blekinge kallas ibland för Sveriges Trädgård. Ett uttryck med gamla anor som idag inte har den betydelse det en gång i tiden haft. Hela landskapet liknades då vid en engelsk park med sina öppna lövskogar och varierande terräng. Idag ser inte landskapet ut på det sättet men många företag inom trädgårdsnäringen i Blekinge försöker spela på det välkända uttrycket. Trädgårdsnäringen borde ha goda förutsättningar för att utvecklas i länet. Även här ser vi ett ökat intresse att starta ny verksamhet eller komplettera befintlig.
Andra branscher som kan nämnas är hälsa, grafisk design och några mindre industrier. Gemensamt för samtliga inblandade företag är att de vill utveckla sin verksamhet och att de ser kompetensutveckling av sin personal som en viktig del i detta.

Efterfrågade aktiviteter
Personernas behov av kompetensutveckling har stor spridning. Inom områden som t ex ekonomi och marknadsföring har behoven varit likartade medan andra områden har varit helt unika för varje person. Lösningar på utvecklingsbehoven har ofta varit kända och ganska lätta att finna. Men lika ofta har behoven inte kunnat täckas med traditionella kurser. Vi har då gemensamt med personen och företaget försökt specificera behovet ytterligare för att sedan kunna finna lämpliga åtgärder. I flera fall har det då handlat om någon forma av benchmarking. En lavendelodlare ville t ex lära sig att vidareförädla blommorna till olja. Någon sådan verksamhet finns idag inte i Sverige. Lösningen finns då istället att finna hos engelska eller franska odlare.

Samarbete
Under våra samtal med företagen har vi också lagt stor vikt vid att finna åtgärder som kan utveckla samarbetet med andra. Detta gäller både inom resp bransch och geografiska område. Förvånansvärt få verkar idag ha något utbrett nätverk för samarbete men ser ändå tydliga fördelar med att kunna samarbeta med andra. Bra undantag finns dock. En av nycklarna för småföretagens utveckling tror vi är just ökat samverkan.

Genomföra aktiviteter
Vi hoppas nu få möjlighet att genomföra alla de olika åtgärder för kompetensutveckling som efterfrågats. Så långt som möjligt eftersträvar vi att genomföra dessa gemensamt för att få en kostnadseffektivitet men framför allt för att knyta samman kontakter. Deltagandet i öppna kurser upphandlas, samordnas och administreras av oss själva i projektet. För speciella önskemål tar vi hjälp av andra för att kunna skräddarsy åtgärder som t ex studieresor. De deltagande företagen har idag redan många etablerade kontakter som naturligtvis ska nyttjas.
För många företag är det tiden som begränsar hur mycket de kan lägga ned på personalens kompetensutveckling. Ett exempel är när man värderar varje frånvarande sekund med 10 öre i produktionsbortfall. Det är därför avgörande att vi kan kombinera tids- och kostnadseffektivitet med hög kvalitet i de insatser som genomförs. Det är också viktigt att företagen och personerna själva får vara delaktiga i planläggningen. Inom nästan alla branscher finns det perioder som är mer eller mindre intensiva. Många vill eller kan inte vara borta hemifrån under längre perioder. Vi kommer därför att ha en tät dialog med deltagande personer och arrangörer.

Syfte

För att skapa eller bibehålla en levande landsbygd krävs starka entreprenörer och levande företag som sysselsätter de personer som bor i närområdet. Runt ett livskraftigt företag bildas möjlighet för människor att leva och försörja både sig själva och sin familj. På så sätt kan också andra serviceställen bibehålla sitt underlag för att finnas kvar på landsbygden. Många företag lockar också andra människor till orten genom att erbjuda tjänster eller upplevelser som inte erbjuds på andra ställen. Detta gäller t ex turist- och trädgårdsnäringen.

Ett företags viktigaste resurs är de anställdas kompetens. Kanske ett slitet uttryck men som aldrig förlorar sin sanning. Att låta personalen utveckla sin kompetens stärker företagets konkurrenskraft samtidigt som personens anställningsbarhet ökar. Att ha sin verksamhet förlagd på landsbygden försvårar och fördyrar ofta kompetenshöjande åtgärder genom att öppna kurser och annat nästan alltid är förlagda till centralorterna. En annan nyckelfaktor för mindre företags utveckling är väl utvecklade kontaktnät och samarbete med andra inom respektive område.

Syftet med detta projekt är:
att utveckla kompetensen på personalen hos de deltagande företagen och på så sätt stärka både individer och företag. Med detta bidrar vi även till en levande landsbygd så att företag kan leva vidare och utvecklas samtidigt som det ger möjlighet för människor att även bosätta sig utanför stadskärnorna.

Målsättning

Våra mål med projektet är:

- att stärka de deltagande företagens fortlevnad genom att höja de deltagande individernas kompetens. Vid utvärdering ska minst 80% av de deltagande företagen ange att de upplevt detta.

- att genomföra de kompetenshöjande åtgärder som företagen efterfrågat under förstudiens behovsinventering. Minst 80% av deltagarna ska ha upplevt att deras kompetens ökat och att de känner större säkerhet i sitt arbete.

- att inbjuda alla de deltagande företagen att delta i träffar för information om projektet, tillgänglighet och jämställdhet. Minst 80% av de deltagande företagen ska ha haft minst en person närvarande vid någon av träffarna.

- att genomföra ett antal gemensamma aktiviteter som stärker samarbetet bland de företag som arbetar inom samma verksamhet eller geografiska område. Minst 50% av de deltagande företagen ska ange att de fått nya kontakter som är viktiga för verksamheten genom projektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Problembild
För att säkra så att genomförandet av de kompetenshöjande aktiviteter som önskats inte ska utestänga eller försvåra för någon deltagare med funktionshinder har frågan varit uppe under hela förstudien. Företagarna har muntligt fått svara på frågan om någon av de personer som är tänkta att delta i någon aktivitet har något funktionshinder som vi bör ta hänsyn till under planeringen av genomförandet. Vi har inte fått något svar som föranleder att aktiviteterna förändras i något avseende. Någon enstaka har haft önskemål om kost eller resesätt. Detta har dokumenterat för varje person.
Med tanke på att en stor del av alla människor i vårt land bär på något funktionshinder så verkar det osannolikt att vi inte skulle träffa på någon av dessa inom vår grupp. Ett rimligt antagande är snarare att det finns många i gruppen som har någon form av funktionshinder men att dessa då inte är av sådan grad så att speciell hänsyn behöver tas. En annan möjlighet är att man helt enkelt inte vill tala om det. Men eftersom detta förr eller senare skulle visa sig så verkar detta inte troligt. Hur som helst verkar frågan sällan behandlas.

Vår tillgänglighet
Under början av vår förstudie försökte vi kommunicera med företagen via e-post och vanliga brev. Resultatet av detta var verkligen nedslående. T ex av 400 utskickade inbjudningar till ett informationsmöte så kom enbart en person! Exakt vad detta berodde på har vi inte analyserat. Vi valde istället att fortsättningsvis tala direkt med personerna. På så sätt kunde vi anpassa budskapet och kontrollera så att det verkligen mottogs utan missförstånd. Även om metoden har varit mer tidskrävande per kontakt så har utfallet mångdubblats.
Vårt projektkontor ligger i lokaler som i alla fall till största del är anpassade så att alla ska ha möjlighet att komma in. Det är dock ytterst få möten som genomförts där med personer utanför projektorganisationen. Istället har vi själva sökt upp de som vi vill tala med.

Åtgärd
Eftersom inget framkommit under förstudien som gjort att vi behöver anpassa aktiviteterna på något sätt så har vi heller inte planerat för detta. Vi ser det dock som ytterst viktigt att vi verkligen stämmer av med berörda personer innan aktiviteterna genomförs så att vi säkerställer att ingen stängs ute pga något okänt funktionshinder. Om något skulle framkomma så kommer detta att framföras till aktivitetens arrangör med krav på att hänsyn ska tas och nödvändiga åtgärder vidtas.

Eftersom tillgänglighet sällan verkar diskuteras på arbetsplatserna vill vi också göra något för att lyfta frågan. Detta planerar vi att göra i samband med de informationsmöten som alla företag ska vara inbjudna till. Vi kommer då att informera om tillgänglighet utifrån både ett personal- och ett kundperspektiv. Aktiviteten kommer att ske i samråd med HSO i Bleking. Under mötena kommer det även att ges information och projektets genomförande och jämställdhetsintegrering.

Jämställdhetsintegrering

Beskrivning av Projektorganisationen
Länsbygderådet i Blekinge är en idéell organisation som tillhör det rikstäckande Hela Sverige ska Leva. Den regionala verksamheten har ingen fast anställd personal. Planerna är att under projekttiden anställs en manlig projektledare. Länsbygderådets i Blekinges arbetsutskott fungerar som projektets styrgrupp. Idag består denna av hälften kvinnor och hälften män. Riksorganisationen har antagit en jämställdhetsplan där alla medlemsorganisationer uppmanas ha en så jämn könsfördelning som möjligt i alla styrande delar, minst 60/40.

Beskrivning av deltagande företag
På Blekinges landsbygd finns det drygt 13 000 företag registrerade med högst 10 personer. Av dessa har 117 valt att delta i vårt projekt för att höja kompetensnivån hos personalen. Totalt omfattar detta 322 personer av vilka 127 är kvinnor. Fördelningen med knappt 40% kvinnor och resten män får väl anses vara inom ramen för vad som kan förväntas av projektet.

Uppdelat i storleksordning ser det ut så här:
56 enmansföretag varav 27 kvinnor (48%).
44 företag mellan 2-5 anställda med totalt 120 personer varav 57 kvinnor (48%).
13 företag mellan 6-10 anställda med totalt 94 personer varav 35 kvinnor (37%).
3 företag med fler än 10 anställda med totalt 53 personer varav 8 kvinnor (15%).

Problembild
Frågor om jämställdhet behandlas aktivt i projektets styrgrupp. Ibland framkommer ändå tecken på osäkerhet hos funktionärerna om hur detta arbetet bör hanteras, både inom ramen för projektet och den egna organisationen.

Förutom statistiska uppgifter som rör könsfördelningen har vi under förprojekteringen även försökt lyssna till företagarnas egna tanker runt jämställdhet. Ingen har någon jämställdhetsplan vilket till viss kan förklaras med företagens storlek. De flesta verkar heller inte hantera frågan aktivt på något annat sätt.

Vid diskussioner om genomförandet har det några gånger framkommit önskemål om att förlägga aktiviteterna lokalt så att deltagarna inte behöver vara borta hemifrån under natten. Samtliga dessa personer (ca 10) har varit kvinnor. Detta ger naturligtvis inte någon verifierbar bild av hur alla tycker men indikerar ändå att detta kan vara ett problem som uppfattas olika av män och kvinnor.

Det är de tre största företagen som skiljer sig mest från den samlade bilden av könsfördelning. Alla har en verksamhet inom trä- och verkstadsindustrin. Ser vi ännu mer noga på dessa så slås vi av att det rena verkstadsarbetet sköts nästan enbart av män medan kvinnorna arbetar med administration. Den schablonbild som finns av män och kvinnors yrkesval verkar stämma väl i dessa fåtal fall.

Åtgärder
För att öka säkerheten och ge nya infallsvinklar för styrgruppen och projektledaren så ska dessa under första halvåret av projektet delta i någon utbildning om jämställdhet. Hela Sverige ska leva och ESF brukar med jämna mellanrum arrangera sådana med lämpligt innehåll för de som aktivt deltar i projektens planering och genomförande. På så sätt har frågan större möjlighet att få genomsyra hela projektets arbete.

För att lyfta upp frågan om jämställdhetsintegrering bland företagen så ska vi erbjuda alla att delta vid träffar som bl a tar upp ämnet. För att deltagarna inte enbart ska bli de som vanligtvis är intresserade av ämnet så kommer träffarna även att innehålla annan viktig information om projektet och tillgänglighet. Vinkeln på frågeställningen ska då vara hur ett aktivt jämställdhetsarbete i företaget kan påverka både personal och kunder på ett positivt sätt och på så sätt stärka företaget som helhet.

För att inte riskera tappa personer som inte har vilja eller möjlighet att stanna borta över natten så ska så långt som möjligt de kompetenshöjande aktiviteterna arrangeras lokalt. I många fall innebär detta också en kostnadsbesparing pga mindre resor. Oavsett kön så ser vi det som avgörande att får en bra dialog med deltagarna för att kunna lyssna till deras olika önskemål om var, när och hur aktiviteterna ska genomföras.

För att inte riskera förstärka den schablonbild som finns om kvinnor och mäns yrkesval så ska frågan alltid beaktas vid produktion av det bild- och informationsmaterial som sprids inom och av projektet.
Det ses också som viktigt att alla aktiviteter följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Den uppföljning och utvärdering som görs av projektet ska beakta frågan genom att alltid ha med könsfördelningen vid alla undersökningar.

Transnationellt samarbete

Projektets nära knytning till organisationen Hela Sverige ska leva medför också kontakter utanför Sveriges gränser. Syftet är att på olika sätt sprida information om projektet och dess resultat till systerorganisationer runt Östersjön. Det viktigaste tillfället är under Landsbygdsriksdagen våren 2012 då ett tusental personer samlas i Ronneby för att tillsammans med rikspolitiker och andra diskutera frågor som rör landsbygdens utveckling. Med på konferensen kommer även att vara representanter från andra länders motsvarigeht till Hela Sverige ska leva.
Förutom att sprida information hoppas vi att kunna knyta nya kontakter och starta ett utbyte som syftar till att stärka och inspirera de företag som deltar i projektet.

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg