Logotyp på utskrifter

BÄST på BUS - Bromölla Är SystemTänkare på Barn- och Utbildningssektorn Stärks

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBromölla kommun Tillväxt och utveckling
KontaktpersonJoel Björnklev
E-postjoel.bjornklev@bromolla.se
Telefonnummer0709-171165
Beviljat ESF-stöd9 069 899 kr
Total projektbudget9 069 899 kr
Projektperiod2010-09-15 till 2012-11-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projekt BÄST på BUS ska genom en strukturerad samverkan mellan Bromölla och Höörs kommuner utveckla arbetsorganisation och stödstrukturer för lärande. Detta förväntas leda till en ökad kvalité, effektivitet och medarbetarenergi på arbetsplatserna.

Bakgrund

Bromölla och Höörs kommuner ligger i Skåne och har 12 000 respektive 14 000 invånare. Båda kommunerna är förhållandevis stora arbetsgivare med ca 1200 medarbetare.

Kommunerna upplever ökade kvalitetskrav på sina verksamheter från samhälle, myndigheter och lagstiftning. Effektivitetskrav har medfört varsel och minskad möjlighet till kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren. Fokus kring att uppnå en balanserad årlig budget har lett till kortsiktighet och minskat handlingsutrymme i det dagliga arbetet vilket har visat sig vara destruktivt för naturliga lärandeprocesser och kunskapen om det egna systemet och dess värde. I förlängningen har detta lett till en upplevt låg medarbetarenergi, vilket uttrycks av såväl chefer som övriga medarbetare i verksamheterna och visar sig främst genom sjuktal och i vissa fall hög personalomsättning.

Bakgrund Bromölla
Bromölla kommun har tidigare genomfört ett flertal socialfondsprojekt som bidragit till kompetensutveckling i verksamheten. De bidrog till att kunskapen inom specifika yrkesområden finslipades avsevärt men de uppsatta projektmålen uppfylldes med varierande grad. Utvärderingarna visade på en upplevd ökad kompetens inom det egna yrkesområdet, ett ökat hälsofrämjande synsätt samt att medarbetarna upplevde sin arbetsplats som mer utvecklande. I låg grad ansåg man att arbetsplatsen blivit mer attraktiv, att kompetensutvecklingen skapat mer tid för reflektion, en hälsosam arbetsplats samt att projektet bidragit till att verksamhetens mål blivit tydligare. Utvärderingarna visade inte på någon statistisk positiv förändring av frisknärvaron och inte heller upplevde medarbetarna sig vara friskare. Detta bör ses som ett misslyckande då hälsoaspekten var ett viktigt mål i båda projekten.
Resultatet av att strategisk påverkan på effektivitet, kvalitet och på ökad medarbetarenergi uteblev ansågs från kommunens sida ytters viktigt att reflektera över och en ny analysfas/förprojektering påbörjades. Granskning av utvärderingar, interna dialogseminarier, externa utvecklingsseminarier, metodutbyte med andra kommuner och företag samt pilotstudier med specifik metod har genomförts för att analysera kompetensbehov och därmed fastställa vilken kompetensutveckling vi bör investera i (se bilaga "Bakgrund Bromölla kommun").

Behovsinventering i förprojekteringen visar att nuvarande arbetssätt, mål, roller och ansvar begränsar kvalitetsarbetet, organisationens effektivitet samt medarbetarenergin och därmed möjligheten till individuell utveckling. Såväl vår analys som forskning visar att kärnan till detta problem är den nuvarande traditionella ledningsfilosofin, det vill säga hur man leder och styr och därmed utformar sitt system/organisation. Hittills har man försökt öka kvalitet, effektivitet och medarbetarenergi främst genom att förändra medarbetarnas individuella egenskaper vilket inte gett något resultat då problemet till mycket liten del är individrelaterat. För att komma åt det grundläggande problemet krävs en omställning från en traditionella ledning och styrning som idag präglar Bromölla kommuns verksamhet till en ledningsfilosofi som möjliggör utformning av arbetssätt, mål, roller och ansvar på ett sätt som främjar ökad kvalitet, effektivitet och medarbetarenergi. Detta omställningsbehov omfattar ledning, chefer och medarbetare.

Systemtänkande enligt Vanguard-metoden är den ledningsfilosofi som Bromölla kommun genom detta projekt avser att ställa om till. Systemtänkande enligt Vanguard-metoden är ett innovativt sätt att tänka kring hur man styr och leder en organisation där fokus ligger på att utgå ifrån den efterfrågan som ställs på verksamheten och utifrån denna utforma syfte, arbetssätt, mått, roller och ansvar. Metoden innebär att det genomförs så kallade interventioner på arbetsplatserna. En intervention enligt Vanguard-metoden är ett systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt för chefer och medarbetare att komma fram till hur de ska arbeta (läs mer i Bilaga "Intervention enligt Vanguard-metoden"). Metoden utgår från att arbetsprestationen främst beror på förutsättningar i systemet och inte på medarbetarnas individuella egenskaper. Sammanfattningsvis kan man säga att Systemtänkande enligt Vanguard-metoden bygger på idén att varje medarbetare är och skall ges mandat att vara den främsta experten på det ”system” han eller hon arbetar i. Genom möjligheten att utveckla och experimentera med förbättringar i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för en lärande miljö. Möjligheterna för medarbetaren att påverka sin egen arbetssituation är en stark hälsofaktor.

Bakgrund Höör
Barn- och utbildningssektorn står inför en stor utmaning, att öka måluppfyllelsen, dvs. att förbättra kunskapsresultaten för eleverna i grundskolan samt att öka lärandet i förskolan. En ny skollag, läroplan samt ny betygssättning ska implementeras i organisationen. En barnomsorgs- och skolpeng har införts som innebär att den tidigare anslagsfinansierade budgeten ersätts med en bidragsfinansierad budget. Utbildningen i Höörs kommun ska styras ekonomiskt med marknadsprinciper vilket har skapat stor oro och stress bland medarbetarna (för en detaljerad beskrivning av behovsinventering i Höör kommun se bilaga "Bakgrundsbeskrivning Höör Kommun).

För att barn- och utbildningssektorn ska lyckas med uppdraget att öka måluppfyllelsen, öka medarbetarenergin, ökat lärande i organisationen, minimera arbetsmiljörisker såsom långvarig stress hos personalen och "energitjuvar" i arbetet – behövs genomtänkta strategier. En god arbetshälsa grundar sig i en god arbetsmiljö där hälsopromotion finns med som naturliga inslag.

Studier visar att de faktorer som påverkar elevernas resultat mest är kopplade till lärares förutsättningar att göra ett bra arbete. Exempelvis goda relationer mellan lärare och elev, feedback, stöd till elever med inlärningssvårigheter, tydligt ledarskap och utvärdering av undervisningens effekt. Faktorer som omorganisation, ekonomi och fokus på kontroll har liten effekt på måluppfyllelsen. Projekt BUS kommer att fokusera på de faktorer som påverkar måluppfyllelsen.

BÄST på BUS
Utifrån ovanstående gemensamma problembild har kommunera valt att samarbeta i ett gemensamt projekt via delprojekten BÄST - Bromölla Är System Tänkare och BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. Genom en strukturerad samverkan så växlas erfarenheter och kunskaper i projektet upp för både Bromölla och Höör. Vi bedömer detta som en starkt bidragande faktor, att i samverkan, stödja och stimulera en intern utveckling av verksamheterna. Vår gemensamma slutsats är att samverkan, mellan BÄST och BUS med till viss del skilda angreppssätt, skapar bredd, spetskunskaper och innovationer som arbetsplatserna och medarbetarna inte på egen hand kan åstadkomma. Projektets syfte är därmed att genom en strukturerad samverkan mellan delprojekten BÄST och BUS utveckla arbetsorganisation och stödstrukturer för lärande. Det förväntas leda till ökad kvalitet, effektivitet och medarbetarenergi på deltagande arbetsplatser.

Kommunerna avser att genomföra projekt BÄST på BUS och avsätta resurser för att samtliga projektdeltagare ska kunna delta och tillgodose sig utvecklingsarbetet (se bilagor om avsiktsförklaring). Vi vänder oss till Socialfonden på grund av att vårt omställningsbehov är så omfattande att det inte kan tillgodoses enbart med de kommunala resurser vi själva förfogar över. Möjligheten att arbeta fokuserat och koncentrerat under en längre period för att uppnå en strukturell varaktig förändring förutsätter externt stöd.
Omställningen projekt BÄST på BUS kommer att medföra är en viktig insats vad gäller kommunernas mål att vara såväl attraktiva arbetsgivare som attraktiva kommuner att leva och bo i.
Ett ekonomiskt stöd från ESF möjliggör för oss att på ett långsiktigt och genomgående sätt bygga upp en intern kompetens och hållbara lärande miljöer.

Syfte

Projektets syfte är att genom en strukturerad samverkan mellan delprojekt BÄST och BUS utveckla arbetsorganisation och stödstrukturer för lärande. Detta förväntas leda till en ökad kvalité, effektivitet och medarbetarenergi på arbetsplatsen.

Strukturerad samverkan mellan våra kommuner och de deltagande arbetsplatserna är ett sätt att stödja och stimulera en intern utveckling. Detta kan skapa en kritisk massa, bredd, spetskunskaper, innovationer och strategiska kontakter som den enskilda arbetsplatsen kan åstadkomma. I detta sammanhang blir det uppföljnings- och utvärderingsarbete som sker i projektet ett viktigt verktyg.

Bromölla är första kommun i Skandinavien som tillämpar systemtänkande enligt Vanguard-metoden på samtliga verksamheter och som ställer om ledning och styrning från traditionell ledningsfilosofi till systemtänkande. Fördelen med detta projekt jämfört med ett traditionellt kompetensutvecklingsprojekt är att medarbetarna aktivt handskas med och påverkar problem under projektets gång som en del av kompetensutvecklingen. Projektet är en kombination av formellt, icke-formellt och informellt lärande samt verksamhetsutveckling.

Projektets metoder är innovativa ur ett hälsofrämjande perspektiv och bidrar till varaktig hälsopromotion på arbetsplatsen. Man brukar säga att medarbetare som mår bra är en förutsättning för goda arbetsprestationer och god kvalitet. Detta har lett till att många organisationer inriktat sitt hälsofrämjande arbete på insatser som syftar till att förbättra medarbetarnas livsstil. Med ett sådant perspektiv på hälsofrämjande arbete skulle man inte klassificera BÄST på BUS som ett hälsofrämjande projekt. Men projektet handlar i allra högsta grad om hälsoutveckling. En stark känsla av sammanhang (KASAM) är en viktig faktor för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och motverka sjukskrivningar och utslagning i arbetslivet. KASAM-teorin grundades av forskaren Aaron Antonovsky och beskriver vilka förutsättningar som ska gälla för att hälsan ska bevaras och förbättras. Projektet kommer att ha positiv effekt på KASAM-begreppets samtliga tre beståndsdelar: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Arbetet kommer att upplevas som mer meningsfullt när medarbetarna får ökad kontroll över hur arbetet ska utföras och kan känna stolthet över att leverera god service till medborgarna. Genom att skapa förutsättningar för att göra ett bra jobb kommer hanterbarheten att öka och balansen mellan krav och resurser förbättras. Begripligheten kommer att öka i och med att medarbetarna lär sig att förstå organisationen på ett nytt sätt. Denna typ av lärmiljö främjar handlingsförmågan samt förmågan att hantera föränderlighet, vilket i sig är en grund för bättre hälsa på arbetsplatsen.

Eftersom till exempel Vanguard-metoden inte i förväg beskriver vilka lösningar som ska användas så ökar möjligheten för innovation utifrån nuvarande metoder, arbetssätt, verktyg och lösningar. Metoden öppnar upp för att tillvarata annan förbättringskompetens som komplement till systemtänkande.

Genom projektets innovativa verksamhet främjas utvecklingsarbetet ytterligare för att skapa lärande miljöer.

Målsättning

Projekt BÄST på BUS förväntas leda till att följande målsättningar uppfylls:
• Att projektets arbetsplatser uppnår goda lärande miljöer.
• En ökad kompetens hos medarbetare, chefer och ledning i att utveckla arbetsorganisationen och skapa stödstrukturer för lärande.
• En ökad kompetens hos medarbetare, chefer och ledning i att framgångsrikt gemensamt förändra verksamheten.
• Ökad kvalitet.
• Ökad effektivitet.
• Ökad medarbetarenergi genom ett ökat handlingsutrymme och inflytande över sin arbetssituation.
• En mer hälsofrämjande arbetsmiljö.
• Ökad jämställdhet.
• Bidra till minskad diskriminering.
• Ökad mångfald och tillgänglighet.

Genom att ovanstående mål uppfylls bidrar projektet till att våra medarbetare utvecklas i takt med arbetslivets krav och därmed stärker sin position i arbetslivet.

För information om mätning och uppföljning av målen se avsnitt om uppföljning, utvärdering och lärande.
Vanguard-metoden är mycket kraftfull och kommer på kort sikt medföra positiva effekter på kvalitet, effektivitet och medarbetarenergi på de arbetsplatser som genomgår interventioner under projektet. När projektet är slutfört förväntas dessa effekter ha spridit sig till stora delar av organisationen och på lång sikt kommer hela organisationen omfattas av projektets resultat.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektets alla delar och aktiviteter kommer att förläggas till lokaler som är tillgängliga och anpassade för personer med funktionshinder.

Informations- och utbildningsmaterial kommer att anpassas så att mottagare och projektdeltagare ska kunna tillgodogöra sig innehållet och materialet på samma villkor som mottagare eller projektdeltagare utan funktionshinder. Materialet kommer att utformas i samråd med kommunernas informationsansvariga, exempelvis för beaktande av typsnitt eller färgsättning för att underlätta för mottagare med nedsatt synförmåga.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer att anlita en jämställdhets- och mångfaldsstrateg för att stödja, bevaka och säkerställa att jämställdhets- och diskrimineringsperspektivet integreras i projektet i alla steg gällande planering, beslutsfattande och utförande samt vid uppföljning och utvärdering av projektverksamheten.

Den här typen av förändringsprojekt har en tendens att skapa motstånd. I projektet kommer vi att hantera förändringsmotstånd strategiskt med kommunikation, respekt och öppenhet under projektets genomförande. Det innebär att lyssna och bemöta de känslor som människor ger uttryck för, att information sprids till alla och i god tid men också låta alla bearbeta förändringarna utifrån sina förutsättningar.

När det gäller uppföljning skall följeforskaren tillsammans med jämställdhets- och mångfaldsstrategen planera för uppföljning av jämställdhets- och diskrimineringsperspektivet.

I Vanguard-metoden ingår olika typer av uppföljning som ett naturligt inslag för att utveckla medarbetarnas och ledningens kompetens. Systemtänkande enligt Vanguard-metoden ger medarbetarna förutsättningar att synliggöra könsskillnader samt att beskriva och analysera kvinnors och mäns villkor utifrån dessa uppgifter.

Jämställdhets- och mångfaldsstrategen ska stödja framtagandet av informationsmaterial så att materialet inte bidrar till att reproducera stereotypa rollbeskrivningar av män och kvinnor.

Transnationellt samarbete

Projektet har ett upparbetat samarbete med Stockport council i England. Stockport har framgångsrikt arbete med att utveckla arbetsorganisationen och skapa stödstrukturer för lärande genom en ökad kompetens hos medarbetare, chefer och ledning i att framgångsrikt gemensamt förändra verksamheten. Huvudkontakt i Stockport, service director Phil Badley, ingår i Stockport councils ledningsgrupp. Stockport befinner sig till exempel i samma situation som Bromölla i den meningen att de strategiskt planerar för att sprida systemtänkande enligt Vanguard-metoden till större delar av organisationen.

Utbytet kommer att ske mellan BÄST på BUS och Stockport, detta kommer planeras under mobiliseringsfasen. Syftet med utbytet är att organisationerna ska ta del av varandras erfarenheter av kompetens- och verksamhetsutveckling. Utbytet är också en del i arbetet med att sprida projektresultatet och bidra till strategisk påverkan i både närområde och omvärld.

Målet med utbytet är att det ska bidra till erfarenhetsutbyte, innovation och metodutveckling i projektet för både Stockport, Bromölla och Höör.

Kommun

  • Bromölla
  • Höör