Logotyp på utskrifter

Arena för Social Ekonomi och Företagande

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSISU Idrottsutbildarna
KontaktpersonGert Carlsson
E-postgert.carlsson@sisuidrottsutbildarna.se
Telefonnummer0455367650
Beviljat ESF-stöd10 430 750 kr
Total projektbudget26 324 174 kr
Projektperiod2009-04-15 till 2011-02-28
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet leder till nya arbetstillfällen för våra 240 deltagare, kompetens via utbildning och praktisk erfarenhet. Våra innovativa verksamheter, nya partnerskap och organisationsformer kommer att öka tillväxten i samhället där vi verkar. Metoder för ägarskiften och kooperativ är exempel på detta.

Bakgrund

Den sociala ekonomin är på frammarsch och leder den europeiska tillväxtstatistiken. Anledningen är bl.a. drivkrafterna bakom företagandet i sektorn. Den sociala ekonomin har stor betydelse för varje orts utveckling och för det sociala kapitalet. Av de 40 000 organisationerna registrerade som företag som innefattas i den sociala ekonomin saknar över hälften fast anställd personal. Detta belyser det ideella arbetets betydelse i de aktuella verksamheterna och folkrörelserna utgör en stor del av den sociala ekonomin. Det är till stor del den sociala ekonomin som genom sin verksamhet ser till att det händer något på orten. De undersökningar som har gjorts visar att det finns minst 200 000 svenska kooperativ, ömsesidiga företag, stiftelser och liknande sammanslutningar inom en mängd olika verksamhetsområden. Av dessa organisationer är cirka 150 000 ideella föreningar. Antalet anställda i organisationerna är närmare 200 000 personer och omsättningen är minst 120 miljarder kronor om året. Andra mått på omfattningen av sektorn är att visa engagemanget inom den sociala ekonomin:
9 av 10 vuxna svenskar är medlemmar i någon förening eller kooperativ.
3 av 10 har ett eller flera förtroendeuppdrag.
Svenskarnas ideella arbete uppskattas motsvara ca 300 000 heltidstjänster.
Den sociala ekonomin skapar arbetsformer som innebär att det blir bra arbetsplatser för människor med långvarigt utanförskap. I det parallella arbetet skall den sociala ekonomin bl a utveckla:
Kompetensutveckling i entreprenörskap för ideella ledare.
Kunskapsutveckling om prestationsriktad verksamhet inom exempelvis idrott och kultur. Utvecklingsstrategier för förbättring av människors hälsa.
Utvecklingsstrategier för evenemang och besöksnäring inom ideella sektorn.
Dessa områden är bärande i vårt föreslagna projekt som en del i kompetensen för de deltagare som väljer inriktning mot att vilja arbeta och sysselsättas inom den sociala ekonomin.
SISU Idrottsutbildarna har inför denna ansökan genomfört förstudier där Region Blekinge har bidragit med regionala utvecklingsbidrag. Ett antal förstudier och tidigare projekt har genomförts. Förstudierna finns i bifogade med denna ansökan. Nedan följer en kortare presentation:
Den första benämns Hållbar utveckling med idrotten som motor genom lärande processer. Här kan vi kortfattat konstatera via djupintervjuer med 40 idrottsföreningar i Blekinge: Behovet finns också att skapa kunskap om nya sätt att driva och sköta anläggningar. Egna medlemmar finns som är intresserade av att arbeta i föreningen.
Den andra förstudien är Entreprenörskap och företagande inom den sociala ekonomin. Ett flertal dialog- och analysträffar med företag, föreningar och myndigheter har skapat en tydlig bild av flera områden som finns i och angränsar till den sociala ekonomin. Det vi ser tydligt nya innovativa verksamheter som kan utvecklas av entreprenörer inom den sociala ekonomin, detta kan vara bildande av föreningskooperativ för drift och skötsel av anläggningar och verksamhet. Det kan också vara utveckling av friskvård mot företag samt utveckling av events och lägerverksamhet i koppling till besöksnäring. Vi ser ett stort behov av nyanställningar i föreningar på grund av minskat ideellt engagemang samt behovet av ägarskiften med företagare som i synnerhet befinner sig på landsbygden. Vi ser också att det finns ett behov av att utveckla samverkansformer och strukturer för aktörer inom den sociala ekonomin. Det finns även en vilja att utveckla nätverk i samspel med sociala ekonomin i Skåne.
Andra förstudier och tidigare genomförda projekt, som har berikat projektet är exempelvis Unga entreprenörer. I denna förstudie ser vi behovet av kompletterande struktur i samhället såsom utvecklandet av nya affärsidéer och ägarskifte/generationsväxling i synnerhet på landsbygden. Vi har identifierat 27 företag som har behov att starta processen generationsväxling inom det befintliga företaget. Tydligt är att unga människor har ett ökat behov av vägledning och kunskap om nätverksbildande utifrån ett näringslivsperspektiv.
En annan förstudie är Agenda 22. HSO i Blekinge visar via denna på det stora behovet av ökad kompetens och samverkan när det gäller tillgänglighetsfrågor. Den pekar på att individen gärna kan tänka sig att arbeta inom sin egen förening. Studien visar också på behovet av att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning, men också för att skapa en förståelse och kunskap inom den sociala ekonomin. I denna förstudie, precis som i vårt projekt, ses en högre sysselsättningsgrad för funktionshindrade som en självklar del i den sociala ekonomins tillväxt.
Sammanfattningsvis bygger således våra tankar och vår idé på nyckelord som Helhet, Partnerskap, Ansvarstagande, Korsbefruktning och Växling av ekonomiska resurser.
Vår tilltänkta målgrupp:
När vi har träffat ca 100 föreningar och deras medlemmar konstaterar vi att flera av föreningarnas medlemmar och ledare i dag finns i ett utanförskap. Vi har samtalat med flera av dessa personer.
Olika människoöden finns representerade i våra föreningar. Några exempel som kan nämnas är:
Göran 55 århar varit kassör i föreningen i 20 år och drivit ett företag. Han fick problem med alkohol och efter ett tag lämnade familjen honom. Göran blev tvungen att sälja sitt företag, han hade ingen a-kassa vilket innebär att han under ett år haft socialbidrag. Göran menar att han skulle omgående vilja delta i vår Entreprenörsutbildning för att senare förhoppningsvis anställas i en förening eller starta eget.
Dimitri 42 år kom till Sverige för fem år sedan och har inte fått något arbete i Sverige. Han kan svenska ganska hyggligt, han är utbildad idrottslärare och har varit elitidrottare inom simning i sitt hemland. Dimitri är intresserad att jobba med idrott och vill också stärka sitt kontaktnät inom idrotten i Sverige.
Mats 35 år en man med en liten begåvningsnedsättning, Han skulle inget hellre än att jobba som vaktmästare i en fotbollsförening, han älskar fotboll och Mjällby.
Siv-Britt 75 år har tre vuxna barn med funktionsnedsättningar. Hennes barn lever i ett långvarigt utanförskap. Hon uttrycker oro för sina barns framtid och får använda sin pension för att försöka hjälpa dem. Hon menar att arbete i föreningar vore bra för dem.

Dialogträff med människor med funktionsnedsättning Ronneby Brunn 30 november 2009
Flera berättade om vikten av att våga berätta om sig själv och tro på sig själv, vilket inte är något som är självklart.
Det finns tyvärr en stor rädsla från flera arbetsgivare att anställa någon som har funktionsnedsättning, ändå om det finns ett lönebidrag med i anställningen. Flera av deltagarna var jätteintresserade av att få kunskaper om att starta eller jobba i ett kooperativ och kom fram en del goda affärsidéer.
Flertalet av de 20 deltagarna såg Entreprenörsutbildningen och Medarbetareutbildningen som en stor möjlighet till ny kompetens som leder till att de tillsammans vågade starta någon verksamhet eller bli anställd i någon förening.

När vi träffat representanter från Försäkringskassan i Blekinge Mats Gunzel och Pernilla Kvist beskriver de ett stort behov av insatser mot människor med sjukersättning. Man ser också en samverkan mellan Försäkringskassans egna projekt som bygger på att rehabilitera människor för en fortsättning i vårt utbildningsprojekt.
Arbetsförmedlingens handläggare i Blekinge ser vår idé som ett bra komplement till deras verksamhet i arbetet med de människor som finns i ett långvarigt utanförskap. Personer som styrker denna uppfattning är Katarina Skantze/Mansnérus och Lars Sjöstedt.
Kommunerna i Blekinge har flera människor med utländsk härkomst som har en lång och gedigen idrottsbakgrund. De vill gärna arbeta i en idrottsförening eller företag med idrott och hälsoinriktning. Person i Karlskrona kommun som styrker denna analys är Lars Fagerberg.

Syfte

Projektet skall:
Vi skall erbjuda människor som idag står utanför arbetsmarknaden utbildningar som leder till nya reguljära arbetstillfällen inom den sociala ekonomin samt skapa en ny kompletterande struktur i Blekinge för människor som hamnar i ett utanförskap.
Vi skall skapa deltagande genom ett samarbete över organisations- och länsgränser för att kraftfullt öka entreprenörskapet inom den sociala ekonomin. Det skapar en långsiktig regional tillväxt och leder till framväxten av nya och hållbara jobb.
Genom inriktning på ägarskifte/generationsskifte skapas goda förutsättningar och attraktivitet i företagandet och inom den sociala ekonomin.
Öka samverkan mellan den sociala ekonomins aktörer i syfte att stärka kompetensen och öka konkurrenskraften för individer och organisationer.
Bidra till ökad förståelse och kunskapsbyggnad kring den sociala ekonomins entreprenörskap i syfte att samla och sprida kunskap från regionen och i omvärlden.
Arbeta för utveckling av och tillgång till hållbara finansieringslösningar som till exempel arbetskooperativ, nätverksbanker och kreditgarantiföreningar.
Utgöra motorn för den sociala ekonomin som drivkraft för ett småskaligt entreprenörskap i hela regionen.
Arbeta för att initiera och understödja forskning och utveckling inom området social ekonomi, kopplat till tillväxt och jobbskapande. Forskningsanknuten verksamhet bör ske i bredare internationella partnerskap.

Vår idé bygger på ett helhetsgrepp om föreningens utveckling och föra den till ny högre nivå. Det sker genom ett strukturerat utvecklingsarbete som berör hela föreningens verksamhet och som också involverar berörda parter i kontexten. En viktig framgångsfaktor i sammanhanget tror vi är att skapa ett nära samarbete och ansvarstagande mellan ideell, offentlig sektor och näringsliv. Vi ser utvecklandet av partnerskap mellan dessa aktörer av nödvändighet och ett sätt att bidra till samhällsutvecklingen ur ett brett perspektiv. Nätverk, gränsöverskridande, samsyn och korsbefruktning är kännetecknande för vår idé. Samtliga deltagare och berörda aktörer ska uppleva att de gynnas av samarbetet. Framgångsrika satsningar och samarbeten bygger på att respektive parts deltagande handlar om att både erhålla och tillföra i samarbetet. Vår princip i detta är att vi ser ett generellt ökat ansvarstagande och krav på motprestation från samtliga aktörer med speciellt fokus på individerna och föreningarna.

I utvecklingsprojektet ska ett aktivt åtagande ske i form av ideellt arbete men också av ekonomisk art. Att föreningen visar ambition, vilja, attityd och kompetens för sitt åtagande är en förutsättning och ett krav för att kunna delta. En sådan här satsning är unik och saknar motsvarighet i vår region. Därför måste det tillföras nödvändiga resurser i form av kapital, arbetskraftsstöd, kompetens etc. Här finns stora möjligheter till en växling av de ekonomiska resurser som finns i samhällssystemet i samband med ett ökat ansvarstagande och engagemang från samtliga aktörer inom den sociala ekonomin.
Syftet med projektet är dessutom att etablera en plattform för den sociala ekonomin i Blekinge.

Målsättning

Den sociala ekonomin kan alltså spela en viktig roll för att föra samman människor. Den bidrar till att skapa och upprätthålla relationer mellan människor och därmed skapa ett lokalt socialt kapital. Den sociala ekonomin bidrar starkt till ett stärkande av ortens varumärke och dess besöksnäring. Dessa relationer behövs vid exempelvis lån av pengar för en entreprenör, övertagande av företag och/eller näringsverksamheter. I samtliga av dessa fall skapar det sociala nätverket förtroende och trygghet, vilket inte minst berör våra målgrupper .
Vi ser en stor möjlighet att via de 150 olika utvecklingsgrupper som finns i Blekinge och alla de ca 400 idrottsföreningar tillsammans med HSO Blekinge skapa en ny struktur och design av innovativ verksamhet som leder till ökat engagemang och därmed också fler arbetstillfällen inom den sociala ekonomin. Ökad kunskap om tillgänglighet är en nyckel till att skapa dessa nya arbetstillfällen.
Genom den unika utbildningsmodellen som ska tillämpas i projektet kan vi under den totala projektperioden utbilda 240 människor. Det sker genom två olika utbildningsspår nämligen Entreprenörsutbildningen och Medarbetarutbildningen. Den sistnämnda benämns på detta sätt för att den riktar sig mot och berör individer som i första läget ej vill åtaga sig en ledarroll.
Utbildningarna ska genomföras under fyra perioder om vardera 6 månader.
Utbildningsverksamheten ska leda till att varje individ skall engageras/anställas inom fyra områden:
Fortsatta studier
Företag o Ägarskifte
Sociala företag , koooperativ
Föreningar
Under projektets gång ska det vara fullt möjligt för individen att skifta såväl utbildningsspår som område.

Vi vill:
skapa minst fem arbetskooperativ i Blekinge där många av våra deltagare har erbjudits sysselsättning.
att minst 140 personer skall genomgå vår Entreprenörsutbildning.
att minst 100 personer skall genomgå vår Medarbetareutbildning
att fler kvinnor har startat eller tagit över ett företag och/eller arbetskooperativ.
skapa minst 150 nya arbetstillfällen inom den sociala ekonomin i Blekinge
att 50 personer har startat ett nytt eller tagit över ett befintligt företag i Blekinge.
bidra till ökad kunskap och förståelse om tillgänglighet och dess betydelse för sysselsättningen i den fortsatta utveckling av regionen.
skapa en ny och kompletterande struktur för den sociala ekonomin och dess betydelse för samhällets tillväxt och utveckling.
ge varje individ generell kompetens som man har nytta av i samhällslivet, i föreningslivet, på arbetsplatser m.m. således ett livslångt lärande.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

HSO Blekinge, ett samarbetsorgan för 30 länshandikappföreningar, har mycket bra kunskap att dela med sig när det gäller att sprida information och kunskap gällande personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. HSO Blekinge kommer att användas som en resursbank och kan på detta sätt förmedla sina erfarenheter direkt in i projektet. Negativa attityder och dåligt bemötande kan vara ett stort hinder i kontakten med olika människor och detta motarbetar vi genomgående.
Vi har vetskapen om att personer med osynliga funktionsnedsättningar upplever att acceptansen för deras särskilda behov är låg. Det kommer att arbetas fram olika pedagogiska metoder, för att kunna föra fram att det inte ska vara någon skillnad om man har synlig eller osynlig funktionsnedsättning. Vi är medvetna och har i vårt projekt arbetat utifrån kunskapen och vetskapen om att människor kan ha funktionsnedsättningar på många olika grunder. Nedsättningar såsom fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Dessa skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur och vi har den kunskap som krävs för att tillmötesgå detta. I projektet ses olikhet som en tillgång.
Vi har i projektets förberedande fas arbetat fram tillgängligheten och integrerat handikapperspektivet i projektets planering, beslut och olika processer. Hinder har identifierats och undanröjts och detta är en process som genomsyrar vårt arbete under hela projektets gång.
Vår vision är att vi lär av varandra och ser framåt. Ett antal olika strategier, gällande olikheter och kompetenser som skapar en efterfrågad lönsamhet, har identifieras i förstudien. Detta arbete kommer att fördjupas successivt. Genom att ta ut personer som varit arbetslösa en längre tid, personer med annan etnisk bakgrund, samt personer med funktionsnedsättning, kommer vi att bevisa att det finns mycket kompetens i de utvalda grupperna. Projektledarna kommer att motivera målgruppen att se på möjligheter och att söka nya vägar. De kommer att fungera som pedagogiska bollplank och kunskapsmäklare.
Pedagogik, samverkan, kommunikation och problemlösning genomsyrar arbetet och vi är medvetna om att utbildningssystemet och arbetsmarknaden strävar efter ett individanpassat lärande både i utbildning och i arbetslivet där individen deltar som medansvarig för sin egen utveckling. Därför fokuserar vi på de särskilda, individanpassade redskapens utformning för att öka tillgängligheten och därmed möjligheten att kommunicera med omgivningen. Alla med funktionsnedsättning bör ha lika rätt till det stöd som behövs för att de egna behoven i inlärnings- och arbetssituationen skall kunna tillgodoses. Det kommer att finnas en individuellt anpassad studieplan och en plan gällande praktikplatser som gör det möjligt att studera och praktisera eller arbetsträna med mera efter egen takt. Projektledaren kommer att samtala med den enskilde individen för att få fram den goda kunskapen om personens egen situation, eftersom det är den enskilde som vet bäst om vilka anpassningar som kan behövas för att kursen eller arbetsplatsträningen ska fungera. Det unika med projektet är att den person som är aktuell skall kunna delta fullt ut oavsett personens funktionsnedsättning.
Pedagogiken och metodiken anpassas och följs upp efter hand. Det kommer att vara projektledarnas ansvar att detta efterföljs. Vår målsättning är att individen ska vara på plats i utbildningslokalen, men det kan hända att en kursdeltagare inte har möjlighet att komma till utbildningen vid något tillfälle och då kommer vi att lösa detta genom distansutbildning, som ett komplement. Individen ska tillsammans med projektledaren planera och strukturera sin egen studieplan och studietakt. Detta kommer att göras med den enskilde och anpassas efter de personliga behov som finns.
När det gäller praktikplatser så kommer projektet även här att kräva hög tillgänglighet. Den individuella handledningen ser vi som mycket viktig. I handledningen kommer följande saker att beaktas: Handledning och vägledning före, under och efter utbildningen är grundläggande för att personen ska kunna lyckas med sin utbildning och arbetsträning.
Att göra lokalerna fysiska tillgängliga innebär för oss att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en utbildningsverksamhet, arbetsplats och ta del av och delta i verksamheten där. I dem riktlinjer som vi följer har kravspecifikationen grundat sig i följande studiebesök och förstudier: Tillgängliga lokaler för studier har undersökts av projektgruppen under förstudien. Där i bland lokalerna på de Lärcentra som finns i länets fem kommuner. Även andra tänkbara lokaler har visat sig vara intressanta inom HSO Blekinge, Länsbygderådet, Coompanion och SISU Idrottsutbildarna. Projektgruppen har undersökt lokalerna utifrån en tillgänglighetsmall och även efter personlig kompetens. Exempel som man tittat på är: anpassade ingångar, ramper/hissar, stolar eller höj- och sänkbara bord och att lokalerna även är anpassade för allergiker. Samt att tillgång till vilrum ska finnas. Tanken är att man ska kunna ligga i vilrummet, men ändå kunna följa med undervisningen därifrån. Projektgruppen har inte och kommer inte under projektets gång att godkänna några lokaler som inte är anpassade för alla individer. Att vi kan använda oss av dessa lokaler handlar mycket om att den fysiska tillgängligheten är god både inom- och utomhus. De sökande som anser att de är behov av att inspektera lokalerna innan kursen påbörjas skall kunna göra detta och på detta sätt minskar vi risken att missa något när det gäller individens anpassning. Genom detta tillvägagångssätt säkrar vi tillgängligheten ytterligare ett steg.
När det gäller praktikplatser så kommer vi även här att eftersträva tillgänglighet på alla fyra steg. Målet är att detta ska uppnås även på praktikplatserna så mycket som möjligt. Om det gäller ett jobberbjudande så kommer vi att kräva, enligt mallen, att alla fyra steg uppfylls.
När det gäller Kommunikativ tillgänglighet har vi hjälpmedel för att kunna kommunicera på alla tänkbara sätt. Vi är medvetna om behovet av exempelvis hörselslinga och akustiken har undersökts så att den är på en nivå som kan vara acceptabel för personer med hörselskador. Allt material kommer att finnas inläst eller på punktskrift. Föreläsarna kommer att vara informerade i god tid att det kan finns personer som kan vara behov av till exempel tecken- eller skrivtolk. När intranät används så är det WCAG-anpassning, Web Content Accessibility Guidelines, som gäller.
Den enskilda individens behov skall vara styrande för vilka läromedel respektive personligt hjälpmedel vederbörande skall ha rätt till i sitt lärande. Det är angeläget att avlägsna sig från det diagnostänkande som länge styrt tilldelningen av läromedel och hjälpmedel för studier eller arbetsträning. Kursdeltagaren skall ha tillgång till ett undervisningsmaterial som motsvarar övrigas i undervisningssituationen. Kursmaterial samt material om kursinnehåll kommer att vara upptryckt på olika sätt såsom punktskrift, lättläst, kassett/diskett/skiva, samt annan tillgänglighet. Vi följer de rutiner som är framtagna och rekommenderade.
Hemsida med informationen kommer att vara WCAG-anpassad, Web Content Accessibility Guidelines. Alternativa tentamensformer kommer att finnas för samtliga kursdeltagare. Personer som exempelvis ska intervjuas på arbetsplatser kommer att erbjudas olika möjligheter. En ramp bör finnas på intervjuplatsen och på den tilltänkta arbetsplatsen. Vill kursdeltagaren spela in samtalet så kommer detta att vara möjligt.

Jämställdhetsintegrering

Vi kommer att aktivt arbeta med kvinnliga profiler inom näringsliv och i den sociala ekonomin för att motivera människor i de tilltänkta målgrupperna.
Vi ska vara mycket noggranna med att hitta lämpliga coacher och praktikplatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi tror att kvinnliga företagsledare kan leda till en positiv inspiration för våra deltagare.
Våra utbildare kommer att representera verksamheter med bred erfarenhet och kompetens.
Genusperspektivet kommer att vara mycket viktigt när vi genomför olika aktiviteter i vårt projekt.
Vi har också från vår genomförda SWOT-analys kommit fram till följande:
Många kvinnor kan tänka sig att bli företagare om de får driva företag tillsammans med någon eller några andra.
Många kvinnor har på senare år blivit kooperativa företagare.
I de nya ekonomiska föreningarnas styrelser är kvinnorna mer än dubbelt så många som i aktiebolagen.
Kvinnorna bryter i de kooperativa företagen upp ett könssegregerat näringsliv. Jämförelsevis fler kvinnor finns i styrelsen även i företag i traditionellt manliga branscher.
De kooperativa företagen är föregångare på jämställdhetsområdet. Antalet jämställda styrelser är tre gånger så många jämfört med aktiebolagen. Samtidigt är antalet kvinnor och män bland de anställda i de kooperativa företagen i balans.
Det kooperativa företagandet ökar mest. Tillväxten, räknad i antalet ekonomiska föreningar, har från 1997 till 2006 varit 44 procent. Det innebär en snabb tillväxt även för antalet kvinnor som företagare.
Stödet till nyföretagande måste moderniseras och i högre grad uppmuntra företagare, inte minst kvinnor, som vill starta eget tillsammans.
Vi kommer bl.a att använda kvinnliga profiler i marknadsföringen av våra utbildningar. Dessa representerar olika verksamheter som företagare, anställda eller verksamma inom sociala ekonomin.
I valet av praktikplatser skall vi genomgående rekrytera utifrån ett jämställdhets perspektiv. Vi kommer att handplocka kvinnliga företagare och organisationsledare som coacher.
I alla funktioner för projektets genomförande som projektledare, styrgrupp, referensgrupp och utbildare strävas efter att lika många män som kvinnor medverkar.
Utbildningsmaterial som tas fram skall spegla det kvinnliga entreprenörskapet och ledarskapet.
Vi skall också skapa en lärgruppsmiljö som bygger på kunskap om varje individs personlig profil, vilket innebär att det patriarkala ledarskapet monteras ner och att genusperspektivet når alla deltagare.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Flyktingintroduktion
  • Försäkringskassan Karlskrona

Samarbetspartners

  • Coompanion
  • HSO Blekinge
  • LÄNSBYGDERÅDET I BLEKINGE

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg