Logotyp på utskrifter

Arbetsporten

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonChiquita Persson
E-postchiquita.persson@karlshamn.se
Telefonnummer0454-81148
Beviljat ESF-stöd1 717 082 kr
Total projektbudget4 295 760 kr
Projektperiod2008-06-01 till 2010-05-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Bakgrunden till projektet är att funktionshindrade i mycket liten omfattning fått del av de senare årens uppgång på den svenska arbetsmarknaden. Det finns utredningar som visar att arbetslösheten i den här gruppen är cirka tolv procent.
Genom projektet vill därför nio olika myndigheter/organisationer, som för närvarande arbetar med ansvar för olika delar av de funktionshindrades liv, pröva att föra samman kompetenser i en gemensam organisation/lokal.
Tanken är att när frågan om arbete för en funktionshindrad person kommer upp till diskussion i någon av de medverkande organisationerna så lämnas frågan över till projektet. Här görs en gemensam sammanfattning av personens styrkor och möjligheter på arbetsmarknaden.
En coach som arbetar i projektet arbetar härefter med att söka lämpliga arbeten och arbetsplatser åt personen. Coachen arbetar också med fortlöpande stöd åt arbetsgivare och funktionshindrad på arbetsplatsen.
Genom projektet ökar möjligheterna för den funktionshindrade att närma sig arbetsmarknaden. Dessutom kan, med ett så omfattande samarbete, kompetens- och erfarenhetsutbytet mellan de medverkande parterna i projektet på ett positivt sätt förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder.

Bakgrund

Svårigheterna för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden är ett växande problem. Gruppen för nationell psykiatrisamordning vid Socialstyrelsen konstaterade 2006 att arbetslösheten bland personer med funktionshinder var cirka tolv procent.
De bakomliggande faktorerna till detta är många. Två väsentliga förändringar är dock tydliga. Först och främst har den allmänna samhällsförändringen påverkat möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Den typ av enklare arbetsuppgifter som tidigare fanns inom till exempel industrin är i dag sällsynta. Den andra förändringen har inneburit att allt fler personer diagnostiserats, vilket således lett till att antalet personer med en dokumenterad funktionsnedsättning ökat.
Det så kallade Miltonprojektet, ett samverkansprojekt mellan landstingets psykiatri och habilitering i Blekinge, Karlshamns, Ronnebys och Olofströms kommuner, som kartlagt situationen för personer med psykiska funktionshinder lämnade sin slutrapport i januari 2007. Kartläggningen visar att enbart i Karlshamns kommun finns cirka 300 personer som på olika sätt har behov av stöd och hjälp. Ett primärt bekymmer är att åtskilliga i den här gruppen saknar sysselsättning.
Så sent som den 4 december 2007 konstaterade Riksrevisionen i rapporten "Utanförskap på arbetsmarknaden" att funktionshindrade har en mycket svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden har har ökat betydligt långsammare för den här målgruppen i förhållande till andra. Vidare sägs att långtidsarbetslösheten haft en negativ utveckling för gruppen.
Mot bakgrund av detta avser nio olika myndigheter/enheter inom Karlshamns kommun att inom ramen för ett samverkansprojekt arbeta för att öka anställbarheten för personer med funktionsnedsättningar i kommunen. De åtta parterna är kommunens gymnasieskola, särskolan, handikappomsorgen, individ- och familjeomsorg och arbetsmarknadsenheten samt försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstingets habilitering och Samhall AB. Samtliga parter har inom respektive ansvarsområde åtskilliga kontakter med målgruppen.
Ett problem för personer med funktionsnedsättningar är att de oftast är beroende av kontakter med ett flertal myndigheter och organisationer. Erfarenheten visar att den enskilde ofta "cirkulerar" mellan olika enheter. Utöver det lidande som det kan föra med sig, är det ur samhällsekonomisk synpunkt synnerligen kostsamt. Ett stort problem för åtskilliga funktionshindrade när de söker sig ut på arbetsmarknaden är att de i stort sett alltid är beroende av varierande former av beslut från olika myndigheter/organisationer. Ofta krävs flera, i viss ordning fattade beslut av olika aktörer. Om ett beslut i en kedja saknas, finns stor risk att en möjlighet till arbete går förlorat. Ett större mått av samordnade aktiviteter skapar tveklöst omfattande mervärden för alla inblandade.
Projektet, kallat Arbetsporten, innebär att en samordnad arbetsgrupp med representanter för parternas olika kompetenser bildas. Deltagarna i gruppen svarar gemensamt för att utreda målgruppens behov och intressen inför en integrering på arbetsmarknaden. Mellan de deltagande parterna och den funktionshindrade görs en gemensam sammanfattning av relevanta kunskaper med målsättningen att att på bästa sätt skapa förutsättningar för denna integrering. Det ska också vara möjligt för den funktionshindrade att inom Arbetsporten genomföra enklare former av testuppgifter. Det kan röra sig om exempelvis dator- eller sorteringsarbeten, men det kan också vara fråga om så grundläggande träning som att hålla tider. Gruppen ska också utarbeta enklare former av kartläggningsmaterial eller liknande för att komplettera de gemensamma kunskaperna om den enskilde. Inom ramen för gruppens arbete ingår härefter att genom arbetsplats/stödperson (coach) aktivt arbeta med att söka kontakter med företag och organisationer för att finna lämpliga arbeten/arbetsplatser åt den funktionshindrade. I denna uppgift ingår också att att fortlöpande följa upp och stödja den funktionshindrade vid de olika arbetsplatserna. Erfarenheten visar att det ofta finns ett stort behov av stöd för att arbetsgivaren och den funktionshindrade ska klara av de problem som kan uppstå på arbetsplatsen.
För att göra dessa aktiviteter möjliga har det ansetts avgörande att de inblandade myndigheterna/enheternas representanter samordnas i en gemensam organisation/lokal. Däremot ska dessa representanter även fortsättningsvis tillhöra den organisation där de i grunden har sin anställning.
Med nio parter som gemensamt prövar den här formen av samarbete förväntas projektet öka möjligheterna till anställbarhet för målgruppen. Vidare förväntas projektet skapa ett omfattande kunskaps- och kompetensutbyte mellan de medverkande parterna.

Syfte

Syftet med projektet kan kort sägas vila på två samverkande delar. Dels att genom organisationssamverkan gemensamt kunna sammanfatta och se hela livssituationen hos de personer som ingår i målgruppen och därigenom öka anställbarheten, dels de mervärden som skapas i form av kompetens- och kunskapsöverföring genom en omfattande myndighets-/organisationssamverkan.
Den funktionshindrade är ofta beroende av flera myndigheters beslut för att en lyckad integrering på arbetsmarknaden ska komma till stånd. Om parterna sitter "under ett gemensamt tak" kan det också innebära en form av rationalisering genom den närhet som skapas mellan olika beslutsfattare. Det innebär också att projektet reducerar antalet myndighetskontakter för den funktionshindrade, och i stället skapas "en dörr in" när Arbetsporten kommer till stånd. Ytterligare ett skäl till ett gemensamt projekt är att deltagarna sannolikt kan arbeta på ett smidigare sätt när helhetsbilden för ansvarsområdet blir tydligare. För närvarande arbetar de olika parterna med ansvar för exempelvis olika åldersgrupper. Tanken är naturligtvis inte att överge respektive organisations specifika ansvar, men en samordnad organisation kan på det här området bidra till att skapa en bättre gemensam överblick och därmed större möjligheter att arbeta förebyggande. En tidig och gemensam kontakt gör det möjligt att hitta en långsiktig lösning. Tillfälliga lösningar drabbar ofta den här målgruppen speciellt hårt,eftersom många av dem är i behov av kontinuitet och förutsägbarhet. Till stor del riskerar funktionsnedsättningen att accentueras om ansvariga misslyckas med att gemensamt få ett helhetsgrepp om personenens förutsättningar och möjligheter.
Utöver detta skapar sannolikt ett projekt av det här slaget större rättssäkerhet för den enskilde, då risken att "falla mellan stolarna" minskar.
Naturligtvis förenklas också informations- och kompetensutbytet om parternas representanter finns i fysisk närhet till varandra.
Sammantaget har bedömningen gjorts att projektet starkt kommer att öka möjligheterna till en integrering på arbetsmarknaden för målgruppen.

Målsättning

Kvantitativa och kvalitativa målsättningar som ska mätas är följande:
- Omfattningen av en ökad anställbarhet för målgruppen som kommit till stånd genom projektet.

- Flödesmätning av ett "ärendes" handläggningstid i förhållande till den nuvarande genomsnittliga tidsåtgången, det vill säga från ansökan (inskrivning) till insats.

- Målgruppens upplevelse/uppfattning av projektets samordnade funktioner. Bidrar de samverkande faktorerna till ett "enklare och bättre liv"?

- De medverkande parternas upplevelse/uppfattning beträffande projektets mervärden. Exempelvis handläggares eller kurators uppfattning.

Underhand kommer också mätmetoder att diskuteras i bland annat projektets styrgrupp.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eftersom hela projektet rör personer med olika former av funktionsnedsättningar kommer exempelvis de lokaler som projektverksamheten ska bedrivas i att vara anpassade för personer med funktionshinder.
Syftet med att funktionshindrade ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden innebär också att de arbetsplatser som blir aktuella för målgruppen måste anpassas till funktionshindret. Det blir en viktig uppgift för bland andra den stöd/kontaktperson (coach) som ska arbeta gentemot arbetsplatserna att bevaka och utveckla detta område. Det kan röra sig om såväl tekniska anpassningar som skriftliga instruktioner i olika former för att till exempel skapa framförhållning, hjälp med tidsuppfattning, väl avgränsade arbetsuppgifter etc.

Jämställdhetsintegrering

Inom ramen för projektet kommer det att vara väsentligt att exempelvis arbeta på ett sådant sätt att t. ex. funktionshindrade kvinnor kan erbjudas möjlighet till arbetsuppgifter inom traditionellt manliga områden, eller manliga funktionshindrade inom kvinnodominerade yrken. Det är naturligtvis viktigt också för att helt enkelt finna de arbetsplatser som lämpar sig bäst för den enskilde.
Jämställdhetsintegreringen ställer krav på ständig uppmärksamhet. Exempelvis kan det röra sig om att se till att kvinnor på sina arbetsplatser får ett fungerande nätverk som kan stödja om det uppstår problem. Det kan också vara fråga om att uppmärksamma den bakomliggande diagnostiseringen och bedömningen ur detta perspektiv.
Utöver detta måste hänsyn tas till de medverkande myndigheternas/enheternas jämställdhetsmål och planer, vilket också blir en fråga som fortlöpande får diskuteras i projektets styrgrupp.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Handikappomsorgen
  • Individ- och familjeomsorgen
  • Karlshamn
  • Karlshamn
  • Landstingets habilitering
  • Vägga gymnasieskola

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge