Logotyp på utskrifter

Arbetsplatsen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten Kristianstad
KontaktpersonTeodora Jelesin
E-postteodora.jelesin@furuboda.se
Telefonnummer044-7814828
Beviljat ESF-stöd1 906 649 kr
Total projektbudget3 813 298 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

I avsaknad av verksamhet för personer med sjukskrivning som saknar SGI, vill detta projekt vara ett innovativt bidrag i arbetet att rehabilitera och integrera målgruppen på arbetsmarknaden. Projektet Arbetsplatsen handlar om att bygga en arena där individens rehabilitering stöds av arbetsträning, aktiviteter och grupprocesser. Utgångspunkten för projektet är den trygga och stödjande ”Arbetsplatsen” med ”Medarbetare” som i sin egen takt har möjlighet att utveckla tid, ansvar och förmåga. Genom att bygga system för meningsfullhet, kreativitet och sammanhang i kombination med träning vill projektet medverka till att en utsatt grupp långt ifrån arbetsmarknaden i högre grad kommer aktualiseras för densamma.
I helhetsgreppet finns möjligheten att med individen som utgångspunkt samverka med myndigheter och omgivande resurser för att stödja en effektiv och väl förankrad rehabiliteringsprocess. Projektet ska även arbeta med övergripande samverkan och påverkansarbete för utsatta målgrupper.

Bakgrund

Den 1:a mars i år lade Rehabiliteringsrådet fram ett slutbetänkande om hur rehabiliteringen och rehabiliteringsgarantin kan utvecklas på uppdrag av Sveriges regering (SOU 2011:15). Man vill utveckla rehabilitering under sjukskrivningsprocesser och som en del i betänkandet diskuteras arbetsinriktad rehabilitering. Man kan i denna utredning utläsa faktorer och indikatorer som pekar på vilken typ av insatser som behöver prövas. Rehabilitering mot arbete är både svårforskat och svårdefinierbart, men att det finns tecken som tyder på att ett multimodalt förhållningssätt ger resultat, i synnerhet gällande psykisk ohälsa. Det finns även en koppling till psykisk ohälsa i långvarig sjukfrånvaro, inte sällan som en konsekvens av sjukfrånvaron i sig. Vidare konstateras att mottagandet på en arbetsplats är avgörande, både relaterat till den fysiska och psykosociala miljön där det i fall av lång sjukskrivning finns behov av utvecklade insatser i form av individuell anpassning. Faktorer som spelar in på en arbetsplats kan handla om övermäktiga uppgifter, stress, bristande belöning, konflikter, tillhörighet, trötthet och bristande ledarskap. Dessutom har depressionsproblematik en tydlig koppling till bristande engagemang i arbete och gentemot medarbetare. Avslutningsvis konstaterar rehabiliteringsrådet att personer med en långtidssjukskrivning kräver andra insatser än rehabiliteringsgarantin, vilket är en öppning för nya projekt och verksamheter. Man fastlår även att det finns ett stort behov av nya utvärderingar, uppföljningar och vetenskaplig prövning kring rehabilitering för återgång till arbete.
Socialförvaltningen i Kristianstad har över tid identifierat en särskilt utsatt målgrupp som i dagsläget har få eller inga rehabiliteringsinsatser mot arbete riktade till sig. Det handlar om en begränsad grupp individer som i dagsläget inte har någon Sjukpenningsgrundande inkomst (s.k. SGI), men som befinner sig i en långtidssjukskrivning. Detta gör i sin tur att ansvaret för målgruppen finns hos socialförvaltningen, trots att rehabilitering i grunden är ett ansvar för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan med sjukvård och socialförvaltning. Socialförvaltningens bedömning är samtidigt att det i gruppen finns potential för inträde på arbetsmarknaden genom rehabilitering, även om bedömningen i dagsläget gör gällande att gruppen inte står till arbetsmarknadens förfogande. Då man inom socialförvaltningen bedöms att inte stå till arbetsmarknadens förfogande är konsekvensen att rehabiliterings- och arbetsmarknadsinsatser inte är aktuella alls eller i mycket liten omfattning. Detta ger en problematisk paradox eftersom insatser i sig ofta är grunden för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Inom ramen för Finsam har diskussioner förts utan att nå någon tillfredsställande lösning. En utredning och kartläggning har initierats genom FINSAM-projektet Respaldo, dock endast för delar i målgruppen.
I anslutning till detta är det tydligt att språksvaghet är en avgörande begränsande faktor för arbetslösa med utländsk bakgrund. Inom socialförvaltningen finns en betydande målgrupp av språksvaga arbetslösa individer med försörjningsstöd. I många fall kombineras sjukskrivningsproblematik med språksvaghet. Behovet av att utveckla modeller där språkträning kombineras med rehabilitering mot arbetsliv är påtagligt för att öka andelen individer med annat modersmål än svenska på arbetsmarknaden.
Redan i regeringens proporsition 1997/1998:16 konstateras att ingångsjobben till arbetsmarknaden för invandrare har begränsats. Likaså finns det faktorer som beskriver att bristande yrkeserfarenhet, språksvaghet, begränsade kontaktnät och svag utbildningsbakgrund kraftigt påverkar arbetsmarknadsintegrationen. Det finns forskning som påvisar att språksvaghet sänder ut signaler till arbetsgivare om att även kompetensen och förmågan är försvagad, vilket utifrån dagens konkurrenssituation tydligt påvisar svårigheten att bli aktuell för anställning. Senare har konstaterats att arbetsmarknadspolitiken kräver insatser som särskilt tillgodoser behov som är specifika för invandrargruppen (SOU 2002:29). Metoder såsom arbetsplatsintroduktion och det senare Instegsjobb (en form av nystartsjobb) står under prövning. Men det är insatser som inte är aktuella för en målgrupp som i dagsläget inte står till arbetsmarknadens förfogande och uppbär försörjningsstöd.
Målgruppen i sin tur har upplevelsen av att vara i kläm mellan myndigheter och utan verkningsfulla insatser för en aktiv och fungerande rehabilitering. Inom socialförvaltningen har det framkommit tydliga teman av problematik inom gruppen såsom särskild utsatthet, bristande eller inga rehabiliteringsinsatser, ohälsa (psykisk och fysisk), långvarig frånvaro från arbetsmarknaden, ekonomiska svårigheter, kraftigt begränsade kontaktnät, mycket liten tilltro till den egna förmågan, låg tilltro till myndigheter, utbredd upplevelse av stress, inaktivitet, nedstämdhet och för stora delar av gruppen svårigheter med det svenska språket. Alla dessa faktorer beskriver också tydliga problembilder som relaterar till barriärer för inträde på arbetsmarknaden.
Problembilden ovan gör gällande att det finns ett stort antal behov som projektet ämnar arbeta med och utveckla arbetssätt kring. Det finns ett särskilt behov av individuellt stöd för integrering i arbetslivet. För stora delar av målgruppen finns det behov av insatser som riktar sig till både samhällelig och arbetsmarknadsmässig integrering. För en återgång till arbete kan identifieras tydliga behov av språkförbättring, självförtroende, meningsfullhet, ökat välmående, utökade kontaktnät, kreativitet och innovativt tänkande samt erfarenheter och träning på en arbetsplats. För att dessa behov skall kunna tillgodoses finns det övergripande behovet av en rehabiliteringsprocess och en utveckling av en strategisk samverkan mellan myndigheter, ideella aktörer och privat näringsliv. Regeringens beslut om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag (2010-04-22) har nära kopplingar till synen på problemet och behovet för aktuell målgrupp att integreras på arbetsmarknaden utifrån individuella förutsättningar.
Det finns ett antal studier och pågående verksamheter som knyter till vikten av livsstilsförändring (SOU 2011:15). Det kan handla om att strukturera och förändra sin vardag i form av en balans mellan måsten och plikter och tillhörighet och identitet. Till livsstilsförändring kan även knytas behov av fysisk (ex. friskvård) och arbetsrelaterad aktivering. Hur man hanterar upplevd stress och bristande kontroll är en annan viktig faktor i återgången till arbete. Det finns lovande studier (SOU 2011:15) som uppvisar att exempelvis vistelse i naturen har en positiv effekt på stresshantering och återhämtning. Samma sak gäller meditationsformer såsom Mindfulness, där individen kanske inte blir friskare i medicinska termer, men upplever en förmåga att hantera och leva med ohälsa, funktionsnedsättning och smärta. Att påbörja ovan nämnda förändringsprocesser är ett led i ökad arbetsförmåga och återgång till arbete.
Det finns i målgruppen även ett tydligt behov av individuellt stöd för att göra arbete och arbetsträning realistiskt. Furuboda Arbetsmarknad har under lång tid utvecklat och sett effekter av arbete med metoden Supported Employment. Kortfattat handlar detta om en arbetsinriktad rehabilitering som fokuserar på att direkt gå in i en arbetssituation med ett tydligt och väl förankrat stöd från en personlig coach.
Sammantaget ger problembilden frågan om hur insatser i en högre grad kan samverkas och vilka aktörer som kan och bör vara involverade i processen. Det är tydligt att målgruppen är i ett akut behov av kvalitativa individanpassade insatser och metoder för detta behöver prövas och utvärderas. Arbetsmarknadsintegrering av långtidssjukskrivna och språksvaga står under utveckling. Ett behov som Arbetsplatsen ämnar lämna bidrag till.

Syfte

Syftet med projektet Arbetsplatsen är att vara en aktiv, innovativ och stöttande aktör för utsatta målgrupper långt ifrån arbetsmarknaden där det idag inte finns några eller mycket få insatser för integration på arbetsmarknaden. Avsikten är således att rikta individuella insatser till målgruppen utan SGI med en långvarig sjukskrivning som uppbär försörjningsstöd från socialförvaltningen. I utvecklandet och genomförandet av projektets metod vill vi minska utanförskapet för grupper långt ifrån arbetsmarknaden och öka andelen i målgruppen som står till arbetsmarknadens förfogande och som uppnår arbete med lön, genom samverkan och en innovativ form av rehabilitering under prövning.
Projektets metodik har avsikten att skapa en plats och ett utrymme där individen får en identitet i en meningsfull sysselsättning som upplevs stärkande. Detta ämnar leda till förhöjd motivation och tilltro till den egna förmågan. Arbetsträning och individuellt anpassade aktiviteter skall skapa en struktur och trygghet som verkar möjliggörande för deltagaren. Då deltagarna på Arbetsplatsen ingår i ett tydligt arbetslag med möjligheter och skyldigheter finns en direkt koppling till den reguljära arbetsmarknaden, samtidigt som projektet lyfter värden av sociala miljöer, välbefinnande och trygghet. Projektets personal skall ha en ständig närvaro, genomföra individuell coachning och stödja varje individs anpassade behov. Ett individuellt stöd är en brygga från utanförskap till inkludering och en möjliggörande faktor i det långsiktiga målet om ett inträde på den reguljära arbetsmarknaden. Detta knyter an till den inom organisationen väl förankrade metoden Supported Employment (Arbete med stöd).
Projektet syftar även till att lyfta och tillgodose deltagarnas egen kreativitet och initiativförmåga. Genom att arbeta med projekt i projektet och mentorskap ges deltagarna möjligheten att ta individuella och gemensamma ansvar, samt att pröva utveckla idéer och verksamheter inom ramen för en trygg och stödjande miljö. Avsikten är att rusta individer för en framtida arbetssituation och understödja möjligheten för entreprenörskap och socialt företagande.
Språkträningen för aktuella grupper i projektet (”Svenska för medarbetare”) skall verka som en möjliggörande faktor för aktivt deltagande på arbetsplatsen och skapa en språknivå som tydligt knyter till arbete.
Angreppssättet att se till helhetssituationen och öppna för multimodla lösningar har förhoppningen om att i samverkan med olika myndigheter och aktörer identifiera en effektiv rehabiliteringsprocess där samtliga för individen relevanta och aktuella resurser görs tillgängliga och utnyttjas.
Syftet är vidare att rehabiliteringsformen som projektet uppvisar skall uppvisa ett angreppssätt för aktuell målgrupps inträde på arbetsmarknaden. Förhoppningen är således att en stark metod framkommer och tillgängliggörs för Socialförvaltningen i synnerhet, men även samtliga aktiva aktörer i samverkansförbundet Finsam.

Förtydligande 2011-04-26 Språksvaga
Socialförvaltningen har gjort bedömningen att deltagarna i fråga kan tillgodogöra sig en arbetsträning och deltaga i projektet i hänseende till sina svenskkunskaper. Detta innebär att grundläggande information, syfte, mål m.m. kan säkerställas och deltagaren kommer kunna tillgodogöra sig detta. Bedömningen gör också gällande att det inom ramen för projektet inte finns behov för närvarande tolk. Om det i särskilda fall kommer behövas viss översättning eller någon tolkinsats kommer de ske inom socialförvaltningens ordinarie verksamhet.
Viss språkproblematik behöver samtidigt hanteras och tillmötesgås mer djuplodande. Genom att arbeta med svenska språket i arbetsträningen hoppas vi förbättra deltagarnas kunskapsnivå i svenska språket. På 3-partsmöte och vid viktiga samtal/aktiviteter kan tolk behöva kallas in utifrån socialförvaltningens resurser. Genom att använda sig av språklabbet på Furuboda har vi även tillgång till tekniska hjälpmedel för de deltagare som är i behov av och kan tillgodogöra sig det (se ovan, under tillgänglighet). Där finns även möjlighet att använda diktafon, vilket kan vara ett hjälpmedel för såväl språksvaga som för personer med andra funktionsnedsättningar.

Målsättning

Projektet har som övergripande målsättning att utveckla och pröva en metod som med behovsanpassade aktiviteter och i samverkan både stödjer den individuella utvecklingen och rehabiliteringsarbetet i stort. Målet är att genom rehabilitering mot arbete minska utanförskapet för aktuell målgrupp. Målgruppen skall uppleva ett ökat välbefinnande, aktivt arbeta med rehabilitering och närma sig arbetsmarknaden. Att närma sig arbetsmarknaden definieras bland annat genom målsättningen att stå till arbetsmarknadens förfogande. För deltagare med språksvaghet skall svensknivån förbättras. Målsättningen är också att kreativa aktiviteter tillsammans med goda arbetsförhållanden, skall leda till ökad initiativförmåga, entreprenörskap och socialt företagande. Dessa mål bryts ned i konkreta mätbara målsättningar som följer:
• 100 % av deltagarna som genomgår projektet ska uppge att de ökat sitt allmänna välbefinnande.
• De språksvaga deltagarna som genomgått projektet ska ha ökat sin språkförståelse (enligt diagnostiska test) och syn på språkutvecklingens betydelse för integration i svenska samhället.
• 100 % av deltagarna som genomgått projektet ska uppleva att de närmat sig arbetsmarknaden.
• 50 % av deltagarna ska som en del av, alternativt som en direkt följd av genomgånget projekt genomföra en extern praktik.
• 20 % av deltagarna ska efter genomgått projekt gå vidare till ett arbete eller studier.
• Minst ett socialt företag ska startas genom projektet.
• 50 % av deltagarna skall påbörja ett aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande genom inskrivning på Arbetsförmedlingen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Föreningen Furuboda har en lång och gedigen erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning och arbetar med olika metoder för att dessa personer ska ha möjlighet att utvecklas på lika villkor. Furubodas vision är ”Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle”. Detta ska spegla av sig i alla uppdrag och projekt vi genomför.
Lokalerna där Eriskhjälpen befinner sig i är före detta fabrikslokaler. Det innebär att det är bra tillgänglighetsanpassning, då verksamheten bedrivs i ett plan, stora dörrar och få trösklar. För att anpassa möjligheterna för personer med psykiska funktionsnedsättningar, kan man t.ex. erbjuda pedagogisk stöd, ha en informationstillgänglighet som är öppen och tydlig för alla samt att få hjälp att hitta en individuell planering i det stora. Att man har sin avdelning och hittar sin uppgift där. Det förenklar och gör arbetsplatsen mer greppbar och hanterlig. Supported Employment är i grunden en arbetsmetod för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Furuboda Arbetsmarknad har sin verksamhet i tidigare sjukhuslokaler, vilket innebär att de är fullt ut anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Då vi även arbetar med olika uppdragsutbildningar i samarbete med socialförvaltningen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan är lokalerna inspekterade och godkända av våra samarbetspartners.
Furuboda har arbetsterapeuter att tillgå inom organisationen vid behov av anpassning av arbetsplatsen för medarbetare. Genom enkla justeringar och ökad medvetenhet kan man förebygga många problem.

Förtydligande inkommet 2011-04-26
I våra lokaler i Kristianstad har vi ett väl utrustat språklabb som är utformat för att tillgängliggöra information för personer med olika funktionsnedsättningar. För läs och skrivproblematik och låg svensknivå har vi en bredd av programvara att tillgå så som talsyntes (Claro read plus), rättstavningsprogram (Stava Rex), Ordpredikation (Saida), OCR-program (Claro read plus), Daisy-program, Lexikon (Wordfinder). För personer med synproblematik har vi såväl förstoringsprogram (Zoomtext) som läskamera.
Då vi har stor vana att arbeta med personer med funktionsnedsättning och personer med läs och skrivproblematik finns en kontinuerlig tillgänglighetstanke där informationsmaterial och skrifter ska bestå av enkel, tydlig och lättläst text och ha en genomtänkt grafisk design. Viktig information som förmedlas under projekttiden, lämnas även ut skriftligen eller via e-post till deltagare som har behov tekniska hjälpmedel alternativt nedsatt syn eller hörsel. Generell information om projektet och dess verksamhet kommer finnas tillgänglig via Furubodas hemsida.

Jämställdhetsintegrering

Vi kommer sträva efter en jämn könsfördelning av män och kvinnor i projektet. Genom att individualisera den enskildes planering vill vi visa på jämlikheten mellan män och kvinnor i projektet. Inga aktiviteter är könsuppdelade utan vi utgår helt från individens ambitioner, intressen och förutsättningar. Projektpersonalen är öppensinnad och kunniga inom jämställdhetsfrågor. Flera har i sina utbildningar haft ett tydligt jämställdhetsperspektiv som de tar med in i sin yrkesroll.
Genom att skapa projekt i projektet vill vi främja entreprenörskap hos alla medarbetare. Det är allmänt känt att män bättre tagit till vara på möjligheten till entreprenörskap tidigare, och vi vill därför främja hela målgruppens möjligheter att starta projekt och sociala företag. Detta med ett tydligt fokus på att bryta könsstereotypa tankemönster. Motivationshöjande åtgärder, uppmuntran och kreativa miljöer skapar förutsättningarna för att projekt ska bildas och utformas.
För att förebygga de strukturella problemen med synen på kvinnan och mannens roll, vill vi jobba aktivt med jämställdhetsfrågan genom hela projektet. Med samtal och diskussioner under aktiviteterna vill vi tydliggöra frågan för såväl medarbetarna, personal och samverkanspartners och utmana invanda tankemönster. Detta måste ske med ödmjukhet för oliktänkande och respektfullt agerande i diskussionerna, samtidigt som vi vill främja ett mer jämställt samhälle på alla nivåer.
Om delrapporter, statistik och intern översyn påvisar tydligt att projektet i högre grad når resultat och utveckling som gynnar ett visst kön eller personer med en viss bakgrund kommer strategier förnyas för att projektet skall uppnå resultat över hela målgruppen.

Medfinansiärer

  • Arbete och välfärdsförvaltningen

Kommun

  • Kristianstad