Logotyp på utskrifter

AVA (Aktivitet Vägledning Arbete)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknad- och Kompetensutv/Socialförvaltningen
KontaktpersonSara Hosseinkhah
E-postsara.hosseinkhah@hassleholm.se
Telefonnummer0451-267453
Beviljat ESF-stöd4 841 661 kr
Total projektbudget12 839 196 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2012-07-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Ansökan avser stöd från Europeiska Socialfonden för att driva ett projekt för långtidsarbetslösa ungdomar 18 - 24 år med behov av kombinerade psykosociala och arbetsmarknadsinriktade aktiviteter för att kunna bryta ett långvarigt försörjningsstödsberoende och utanförskap.

Bakgrund

Denna ansökan bygger på en förprojektering kring vilka behov av stöd ungdomar med med långvarigt försörjningsstödsberoende har för att kunna bli självförsörjande och kunna skaffa sig utbildning/arbete. Förprojekteringen har genomförts under januari och februari 2009, förprojekteringsrapporten bifogas i sin helhet som bilaga 1.

Förprojekteringen initierades av två förvaltningar, Arbetsmarknad & Kompetensutveckling samt Socialförvaltningen. Personal i förvaltningarna har under en längre tid uppmärksammat ett behov av att utveckla både arbetsmetoder och insatser för ungdomar som har fastnat i bidragsberoende och inte kommer vidare. Varken kommunens Arbetsmarknadsenhet eller Arbetsförmedlingen kan idag ge den aktuella målgruppen rätt stöd. Därför fanns det anledning anta att en utvecklingsinsats i form av ett utvecklingsprojekt skulle kunna behöva startas. Samtidigt så hade förvaltningen Arbetsmarknad & Kompetensutveckling från en lokal företagare erhållit ett utkast till en modell för entreprenöriellt lärande som innehöll intressanta metodiska ansatser.

Förprojekteringen utgick från följande punkter:
- Undersöka behovet av ett ungdomsprojekt genom att ta fram statistik och intervjua nyckelaktörer som har kontakt med målgruppen.
- Tillsammans med dessa aktörer diskutera utformningen av och innehållet i ett sådant projekt.
- Förutsättningslöst reflektera över vilka arbetsmetoder som är lämpliga och att samtidigt ge den private företagaren möjlighet att utveckla sina tankar om entreprenöriellt lärande.
- Undersöka olika möjligheter att finansiera ett ungdomsprojekt.
- Presentera en förundersökningsrapport för beslutande tjänstemän.

Uppdraget genomfördes av ett konsultföretag och förprojekteringsrapporten baseras på statistiskt material, genomgång av hur andra ungdomsprojekt i regionen har arbetat samt vilka resultat dessa projekt har gett, genomgång av olika psykosociala och arbetsmarknadsinriktade metoder samt ett stort antal personliga intervjuer med olika aktörer. De senare har omfattat personal från olika organisationer som har olika kompetenser och som träffar ungdomarna i olika sammanhang. En sammanställning över vilka som intervjuats finns i förprojekteringsrapporten.

Samtliga intervjuade ser ett tydligt behov av ett ungdomsprojekt i Hässleholm. Det framgår av intervjuerna att det finns behov av både psykosociala och arbetsmarknadsinriktade insatser för en grupp ungdomar som har svårt att ta till sig det utbud av insatser som erbjuds av kommun och Arbetsförmedling. Detta bekräftas också av tillgänglig statistik

Arbetslösheten i Hässleholm i åldersintervallet 18-24 år var i januari 2009 hela 36 % högre än i samma månad 2008. Enligt uppgift från den lokala Arbetsförmedlingen var i februari månad 2009, 575 ungdomar i åldern 18-24 år arbetssökande på förmedlingen varav 200 hade insatser inom jobbgarantin för ungdomar. En betydande del av denna grupp arbetssökande ungdomar kommer att riskera att bli arbetslösa under lång tid. I dagsläget räknas 30 ungdomar som långtidsarbetslösa men denna siffra väntas öka. Med långtidsarbetslösheten följer ofta psykosociala problem som kan utgöra ett hinder för inträde på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder och det blir fler arbetstillfällen.

Socialförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd hade i början av mars månad kontakt med 92 ungdomar i åldern 18-24 år, 42 män och 55 kvinnor. Av dessa var 24 ungdomar yngre än 20 år. 83 % i den aktuella gruppen saknar gymnasiekompetens.

Gruppen har komplexa problem av såväl arbetsmarknadskaraktär som psykosocial art. En stor del av ungdomarna har uttalade psykiska problem och/eller missbruksproblem som kräver förberedande psykosociala insatser innan arbetsmarknadsinriktade aktiviteter kan bli aktuella. Socialförvaltningen bedömer att det för närvarande finns ett 25 tal ungdomar i gruppen som behöver en kombination av psykosociala och arbetsmarknadsinriktade insatser i ett ungdomsprojekt med förstärkta resurser för att kunna bli självförsörjande. Det finns också en grupp ungdomar med förmodade begåvningshandikapp och omsorgsbehov vars arbetsförmåga behöver utredas. Kommunens Arbetsmarknadsenhet arbetar idag med 40 av ungdomarna men menar att hälften av de ungdomar som är aktuella på enheten av olika skäl inte kan tillgodogöra sig de insatser som man idag erbjuder.

Även i grannkommunen Osby finns liknande problematik varför Socialförvaltningen där vill vara en samverkanspart i ett ungdomsprojekt och till detta ha möjlighet att anvisa 8-10 ungdomar i åldern 18 - 24 år.

Utredarna konstaterade att olika aktörer beskrev behovet av att förstärka de insatser som redan finns att tillgå på delvis olika sätt beroende på var i kedjan ut mot arbetsmarknaden man befinner sig.

Intervjuerna visade också på ett behov av att knyta föreningar, fackliga organisationer och arbetsgivare till ett ungdomsprojekt för att de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete.

Ett tydligt behov som framträdde i de flesta intervjuerna var att samverkan kring målgruppen idag är bristfällig och att ett projekt skulle kunna förstärka samverkan mellan de olika aktörer som arbetar med målgruppen.

Utredningen visade också att nya metoder att närma sig denna grupp av ungdomar behöver prövas. Detta bör innefatta utveckling i alla led: kartläggning och utredning av problematik, stöd till personlig utveckling samt fler alternativ till arbetsmarknadsförberedande insatser. I det senare fallet kan entreprenöriellt lärande vara en möjlighet.

Samtidigt betonade de intervjuade vikten av att en projektverksamhet utgår från och är nära integrerad med de reguljära resurserna. Det framgick också att de verksamheter som arbetar med ungdomar i olika åldrar, utifrån sina specifika ansvarsområden, har hög kompetens och att personalen arbetar med metoder som också skulle kunna komma till nytta i en projektverksamhet.

Motiven för ett ungdomsprojekt är således flera:
- Det finns behov som inte kan tillgodoses i befintliga verksamheter.
- Av denna anledning behövs både förstärkta resurser och utveckling av arbetsmetoder.
- En ökad samordning av insatser för målgruppen skulle kunna medföra en effektivare resursanvändning och en ökad kvalitet i ungdomsinsatserna.

Utifrån de behov och syften som identifierats i intervjuerna samt de diskussioner som förts med olika aktörer så beslutades att Socialförvaltningen skulle göra en ansökan till ESF om medel till att genomföra ett ungdomsprojekt inom ramen för programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Den projektstruktur som vi vill arbeta utifrån redovisas i bilagorna 2 och 3. Projektmodellen består av ett antal moduler samt delmoduler med ett utbud av olika resurser för målgruppen. En bärande tanke är att projektledaren i projektet ska utgöra en sammanhållande kraft och vara motor i en utveckling för samordning av såväl projektresurser som reguljära resurser.

Projektets uppläggning och innehåll framgår vidare av redovisning under de andra rubrikerna i ansökan samt av redovisningar i bilagorna 4-6.

Syfte

Syftet med ungdomsprojektet AVA är att:
- Samordna stödet till arbetslösa ungdomar genom att forma ett brett nätverk mellan offentliga verksamheter, fackliga organisationer, näringslivet och föreningslivet.
- Utveckla möjligheterna att fånga upp och stödja ungdomar med problematik utöver själva arbetslösheten.
- Erbjuda fler vägar till arbete och självförsörjning genom att fokusera både på att stärka ungdomarnas anställningsbarhet och att utveckla målgruppens entreprenöriella kompetenser.
- Tydliggöra behov av vård och omsorg i de fall detta är aktuellt och tillse att dessa ungdomar får adekvata insatser.
- Utveckla de samverkande organisationernas förmåga att stödja arbetslösa ungdomar med en komplex problematik.
- Hjälpa så många ungdomar som möjligt antingen fram till en punkt där Arbetsförmedlingen har möjlighet att ge stöd, de påbörjar reguljär utbildning för att öka sin kompetens eller att deltagandet i projektet direkt leder till en anställning.

Projektet kan delas in i fyra huvudsakliga aktivitetsmoduler:
- fördjupad kartläggning och utredning av deltagarnas behov och förutsättningar (punkt noll)
- individfokuserad utveckling samt etablering av en fungerande livsplattform (personlig utveckling & livsplattform)
- förstärkning av arbetsmarknadskompetensen (rekrytering & arbetsliv samt entreprenöriellt lärande)
- matchning & statliga arbetsmarknadsprogram (deltagare slussas över från projektet till Arbetsförmedlingen)

Projektet ska genomsyras av en tydlig arbetslinje och det är vår uppfattning att ett arbete skulle utgöra en mycket viktig del för möjligheten att rehabiliteras för de ungdomar som har en komplex problematik.

Ytteligare syften med projektet är att projektet i alla delar ska beakta kriterierna för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet.

Målsättning

Målsättningar kring samordning av stödet till ungdomarna är att:
- förbättra samverkan
- en nätverksgrupp med representanter för alla viktiga aktörer som kan stödja målgruppen bildas under projektets första månad
- nätverksgruppen träffas sedan var fjärde månad för att diskutera samverkansfrågor, utbyta erfarenheter samt genomföra gemensam kompetensutveckling
- genom att öka samordningen av resurser i en kedja av sammanhängande insatser effektivisera resursanvändningen

Målsättningar kring utveckling av möjligheterna att fånga upp och stödja ungdomar med problematik utöver själva arbetslösheten är att:
- genom utökade resurser/förbättrad metodik för kartläggning kunna ge fler ungdomar ett adekvat stöd från början
- genom insatsen personlig utveckling & livsplattform öka andelen ungdomar som kan gå vidare till arbetsmarknadsförberedande insatser öka andelen ungdomar som kan tillgodogöra sig arbetsmarknadsförberedande insatser
- genom insatserna rekrytering & arbetsliv samt entreprenöriellt lärande öka andelen ungdomar som kan skrivas in på Arbetsförmedlingen och få del av deras insatser

Deltagarorienterade målsättningar:
- minst 90 % av deltagarna ska under sitt deltagande i projektet uppleva att de getts möjlighet att vara delaktiga i sin egen planering
- minst 90 % av deltagarna i projektet ska under sitt deltagande i projektet uppleva att de fått ett stöd i projektet som varit utformat efter deras individuella behov och förutsättningar
- minst 70 % av deltagarna ska under sitt deltagande i projektet uppleva att deras självkännedom, självförtroende och motivation stärks
- minst 80 % av deltagarna i insatsen personlig utveckling & livsplattform ska efter att ha deltagit i verksamheten kunna gå vidare till arbetsmarknadsförberedande insatser
- minst 80 % av deltagarna i insatsen rekrytering & arbetsliv ska uppleva att deras kunskaper om samhället och arbetsmarknaden har ökat, deras förmåga att marknadsföra sig själva har ökat samt att de fått ett bra vägledningsstöd efter att ha deltagit i verksamheten
- minst 80 % av de som deltar i förberedande utbildningar ska fullfölja utbildningen med godkänt resultat
- minst 80 % av de som har deltagit i insatsen entreprenöriellt lärande ska efter avslutad insats uppleva att deras kompetens har ökat inom utbildningsområdena personligt ledarskap och självkunskap, förmågan att ta sig för saker samt förändringskompetens och lärande
- minst 90 % av deltagarna ska efter avslutat projekt uppleva att möjligheterna att få arbete har ökat
- minst 40 % av deltagarna ska 90 dagar efter avslutat projekt vara i arbete
- minst 20 % av deltagarna ska 90 dagar efter avslutat projekt vara i utbildning


Målsättningar för arbetet med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet är att:
- öka den upplevda kunskapen om jämställdhets och tillgänglighetsfrågor hos alla aktörer som deltar i projektet
- utveckla insatserna i projektet så att både deltagande män och kvinnor upplever att de kan delta på jämlika villkor
- skapa en sådan tillgänglighet i projektet att alla som vill delta kan göra det

Förtydligande: I syfte att mäta projektets mål föreslås att mätning sker enligt följande:
Förbättra samverkan mäts enligt en skala från 1 - 10 , där 1 är mycket dålig och 10 är mycket bra. Mätning sker hos alla anställda i projektet/en gång i månaden. I anslutning till vissa frågeställning, finns även öppna frågor, för att möjliggöra en direkt kommunikation och underlätta felsökning. Frågeställningen ser praktiskt ut så här:

0. Hur var samverkan mellan de olika förvaltningarna (enheterna) innan projektet? 1 - 10
1. Anser du att samverkan i projektet mellan medarbetarna är bra? 1 - 10
2. Anser du överlag att samverkan förbättrats den senaste månaden? 1 - 10
3. Hur tycker du det ser ut jämfört med tidigare månad? 1 -10
4. Upplever du att du är tillgänglig (kan nås) för kollegor och klienter? 1 - 10
5. Hur tycker du att du fungerat tillsammans med medarbetare och klienter den gångna månaden? 1 - 10




Frågor till projektdeltagarna:
0. Anser du att du fått del av de olika resurser som finns på de olika förvaltningarna? 1 - 10
1. Anser du att du får ett tillräckligt stöd från handläggarna? 1 - 10
1b. Hur?
2. Tycker du att din egen situation har blivit tydligare i samband med projektet? 1 -10
2b. Hur har den blivit tydligare?
3. Upplever du att du varit delaktig i planering? 1 - 10
4. Anser du att du fått en bättre självkännedom? 1 - 10
5. Anser du fått ett bättre självförtroende? 1 - 10
6. Anser du att du fått bättre kunskaper om jämställdhet? 1 - 10
6b.Har du kunnat tillämpa dessa praktiskt?
7. Upplever du att tillgängligheten (kunna nås) är bra? 1 - 10?
8. Upplever du att tillgängligheten ökat i projektet? 1 - 10
9. Hur tycker du att du har fungerat i projektet under den gångna månaden? 1 - 10

Dessa frågor utgör basen för att mäta "kundtillfredställelse" och "medarbetarnas" tillfredställelse kring och med projektet.
Dessa frågor återkommer 1 ggr/månad och skall skattas individuellt. Enkäten såtter en baslinje genom 0 frågan som startar vid ingången i projektet. Detta innebär att samtliga enkätsvar skattas utifrån denna bas och formar en vägledning om hur det ser ut per/månad allteftersom projketet fortgår.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinder är ett begrepp som inbegriper många aspekter men det delas vanligtvis in i fyra block: fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, informativ tillgänglighet samt kommunikativ tillgänglighet.

Projektet ska bedrivas i lokaler där det är möjligt för funktionshindrade personer att delta i projektets aktiviteter. Samtliga deltagare ska kunna ta del av och medverka i samtal, gruppdiskussioner och informationstillfällen. All information i projektet ska därför inom rimliga gränser finnas tillgänglig via olika medier.

Begreppet funktionshinder innefattar som nämndes tidigare ett stort område. Med tanke på den aktuella gruppen anser vi att fokus bör finnas på psykiska funktionshinder. Det är viktigt att arbetsmiljön i projektet är lämplig ur psykosociala aspekter för projektdeltagarna och till stor del är fri från stressande moment. Av intervjuerna har framgått att förhållningssätt till och bemötandet av de ungdomar som ingår i målgruppen är en mycket viktig faktor oavsett i vilken aktivitet man är verksam.

Vi har under förprojekteringen noterat vikten av att i verksamheten:
- skapa struktur, trygghet och tillit
- vara lyhörda för deltagarnas behov och förutsättningar
- upprätthålla positiva relationer
- hög grad av delaktighet
- ha tydliga mål och krav samt kunna förklara dem på ett väl underbyggt sätt
- samtidigt vara flexibel när det gäller vägen till målet
- hjälpa deltagarna att själva hitta lösningar
- ha tålamod och inte falla undan för påtryckningar
- ha realistiska förväntningar på resultat
- inte brinna så att man bränner sig själv

Ovan punkter är viktiga att ta vara på i utformningen av projektet.

Projektpersonalens bemötande och förhållningssätt mot gruppen är viktigt för att skapa tillit och en miljö som främjar utveckling. För att jobba med arbetsmiljö och bemötande av psykiskt funktionshindrade avser vi engagera en extern aktör för kompetensutveckling av personalen. Kunskap och lärandet kring bemötandefrågor är av största vikt för både projektets och de reguljära organisationernas utveckling. Kompetensutvecklingen bör omfatta en heldag. Kompetensutvecklingen ska fungera som en katalysator för fortsatt arbete. Tillgänglighetsfrågorna ska beaktas under hela projektperioden och en ansvarig kommer utses för aktiviteter och diskussioner som rör dessa frågor.

Läs- och skrivsvårigheter är ytterligare en typ av problematik som vi tror kommer vara utbredd inom målgruppen. Detta bör uppmärksammas vid kommunikation och informationsöverföring. Projektdeltagare ska på lika villkor kunna ta del av projektets insatser.

Jämställdhetsintegrering

Som nämndes i föregående stycke kring jämställdhetsintegrering arbetar berörda organisationer inte idag med ett aktivt jämställdhetsperspektiv. Vi ser därför att ett eventuellt genomförandeprojekt behöver fungera som en utvecklingsmöjlighet för de reguljära organisationerna att implementera ett mer medvetet könsperspektiv.

Personalen i de olika modulerna i projektet ska samlas sex halvdagar per år för att diskutera jämställdhetsintegrering i projektet. Under dessa halvdagar engageras en extern konsult för att genomföra utbildningsinsatser samt för att skapa en diskussionsplattform. Under dessa dagar ska den personal som arbetar i projektet kunna vidga sin syn på vad jämställdhetsintegrering kan innebära samt vad som är tillämpbart i projektet. En viktig aspekt är att lyfta de tankestrukturer som berörda aktörer menar idag styr mötet med ungdomarna omedvetet. Kompetensutvecklingen bör till stor del syfta till att synliggöra könsbundna strukturer i det egna arbetssättet och skapa förståelse bland projektpersonalen hur detta påverkar gruppen. Vi eftersträvar ett kontinuerligt utvecklingsarbete som löper över hela projektperioden.

För att hålla jämställdhetsintegreringsarbetet aktivt under hela projektet anser vi att det krävs en ansvarig som driver frågan. En av personerna i projektteamet kommer därför att utses som ansvarig för jämställdhetsfrågorna. Denna person ska anordna kompetensutvecklingen för personalen. En annan viktig uppgift för den ansvariga kommer vara att sprida kunskapen vidare i styrgruppen och ungdomsnätverket.

I föregående avsnitt kring jämställdhetsintegrering förklarades hur målgruppen nu befinner sig i ett känsligt läge då de inte vill uttrycka avvikande åsikter utan snarare stärker de stereotyper som finns. Könsrollerna i åldersgruppen är påtagliga då manliga härskartekniker och tillagsbeteende hos tjejerna är tydliga. En av de aktörer som engagerats i förprojekteringen är en psykiatriker som är knuten till socialförvaltiningen. Hon uttrycker att man bör närma sig frågorna på ett försiktigt sätt då ungdomarna annars lätt förkastar informationen. Jämställdhetsperspektivet behöver finnas med i diskussioner kring individ, utbildning, arbetsmarknad osv som förs kontinuerligt i projektet. Det är projektpersonalens uppgift att se till att perspektivet beaktas. Vi tror inte att man bör ha en isolerad diskussion kring bara jämställdhet då vi tror att det blir svårt för gruppen att tillgodogöra sig. Genom att sätta frågan i en kontext och diskutera utifrån deltagarnas egen situation kan man på ett bra sätt integrera jämställdhetsmedvetenhet.

Förtydligande: Jämställdhet avses att drivas under projektets gång i diskussions/utvärderingmöte med både personal och klienter. Jämställdhetsdiskussionerna/utvärderingmöte sker under ca halvtimmesmöte varannan månad. Där den enskilde uppmanas att tänka i annorlunda perspektiv. Då närmare bestämt i genusperspektiv avseende utbildning/yrke/praktik och hur detta skulle kunna omsättas i praktiken.

Transnationellt samarbete

Inte aktuellt

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknad- och Kompetesutv/Socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsmarknad- och kompetensutveckling

Kommun

  • Hässleholm