Logotyp på utskrifter

merit.nu

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltningen - Stockholms stad
KontaktpersonAmina Engman Bel-Haj
E-postamina.engman.bel.haj@stockholm.se
Telefonnummer08-50835768
Beviljat ESF-stöd13 857 478 kr
Total projektbudget34 407 757 kr
Projektperiod2010-08-01 till 2014-05-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet riktar sig till arbetssökande ungdomar i Stockholm Stad, ungdomar som trots rätt motivation och inställning inte lyckas ta sig vidare mot självförsörjning. Projektet riktar sig även till ungdomar på Järvafältet som befinner sig utanför studier, arbete eller aktiviteter. Projektet kommer i dessa områden att arbeta uppsökande för att kunna erbjuda attraktiva alternativ till utanförskapet.

Genom omvärldsanalyser har vi konstaterat att det finns ett stort utbud av resurser som dessa ungdomar skulle kunna ta del av. Steget från arbetslöshet och passivitet till ett heltidsåtagande är dock alltför stort och de behöver både tid och support för att ta förmå sig att ta detta steg.

Projektet kommer att bygga upp introduktionskurser, både yrkes- och studieinriktade. Kurserna kommer att innehålla ett förstärkt individuellt och socialt stöd för få ungdomar att våga ta del av de resurser som redan finns för att nå målet: självförsörjning genom fortsatta studier eller anställning.

Bakgrund

Projektet har sin grund i tre förprojekteringar, Stockholms Unga I Jobb, Järva möter Unga och Arbetslivsintegration Järva, som i detta projekt vävts samman för att lättare kunna nå målgruppen och lättare kunna sänka trösklarna för målgruppens inträde i studier eller arbete

Projektet kommer att arbeta både med uppsökande arbete och insatser. I projektet ska vi bygga en modell för prova-på-kurser och introduktionsutbildningar. Arbetssökande ungdomar från Jobbtorg Stockholm (JT), Arbetsförmedlingen eller ungdomar som nås i det uppsökande arbetet ska kunna gå kurserna med bibehållet försörjningsstöd och/eller aktivitetsstöd. Syftet är att göra steget från inaktivitet i arbetslöshet till heltidssysselsättning enklare.

Projektets kurser/insatser
Tidigt under förprojekteringens omvärldsanalys insåg vi att det egentligen finns ett relativt heltäckande utbud av utbildningar och insatser som med relativt små medel kan målgruppsanpassas, dvs behovet av att konstruera en ny utbildning eller en ny insats för målgruppen finns bara i begränsad utsträckning. Steget från arbetslöshet och passivitet till ett långsiktigt heltidsåtagande i någon av de insatser som erbjuds är dock alltför stort. Målgruppsungdomarna behöver en möjlighet att prova-på i kombination med ett starkt individuellt och socialt stöd för att våga ta del av det som erbjuds.

Tillsammans med Utbildningsförvaltningen, Stiftelsen Stockholms Folkhögskola och även inom ramen för Järvalärling/Hantverksakademin ska vi bygga upp en tremånaders prova-på-utbildning för de ungdomar som vill komplettera sina gymnasiebetyg eller söka sig till en annan utbildning, men är osäkra på sina individuella behov och sin kapacitet. Vi har nämligen, både under förprojekteringen och i JT:s ordinarie verksamhet, sett studier som en mer hållbar lösning för långsiktig självförsörjning än arbete för våra målgruppsungdomar. Problemet är dock att ungdomarna inte vågar ta steget att börja studera igen. Risken finns för ett nytt misslyckande, denna gång med en studieskuld som påminnelse. Vi behöver hitta studiealternativ som passar målgruppen och göra vägen till dessa studier enklare och mindre hotfull. Att vi bygger upp prova-på-kurser tillsammans med både Utbildningsförvaltningen och Folkhögskolor är för att möta olika behov hos ungdomarna och visa på olika vägar vidare.

I projektet kommer vi även att jobba för att underlätta ungdomarnas väg till anställning. Studier är inte ett reellt alternativ för hela målgruppen och vägen till anställning i dagens lågkonjunktur är i stort sett omöjlig utan vissa branschspecifika grundkunskaper och arbetslivserfarenheter. Vi kommer att bygga yrkesförberedande spår som möter olika behov. Detta gör vi tillsammans med Svensk Handel/START, Svenska Bostäder/Rekryteringsprogrammet och ICA, med målet att ungdomarna får en anställning inom respektive bransch.

Vi har i förprojekteringens analyser av JT:s uppföljningssystem, FLAI, sett att många av målgruppsungdomarna som väljer att söka sig till studier, delta i ett längre projekt eller avskrivs hos oss på grund av anställning inte förmår att bibehålla engagemanget och snart är tillbaka till JT eller AF. I workshops och djupintervjuer med dessa ungdomar delger de en liknande bild som beskrivits ovan - att det är ett alltför stort steg att gå från inaktivitet till en heltidssysselsättning utan någon form stöd under processen.

Att samverkan mellan kursanordnare och projektledning måste vara tät och välfungerande är också något som blivit tydligt under förprojekteringen. När det finns tät kontakt mellan ungdomen, kursanordnare och ungdomens kontaktperson blir resultatet bättre, samtidigt som ungdomarna själva uttrycker ett stort behov av individuellt och socialt stöd både under och efter insatsen. I detta projekt kommer insatserna att föregås av en förberedelseutbildning där projektmedarbetare och kursanordnare samverkar. Det är här grunden till det fortsatta arbetet läggs och relationsbyggandet sker. Ett annat syfte med den förberedande utbildningen är att bygga trygga och välfungerande grupper, som kommer att öka förutsättningen för måluppfyllelsen och kunskapsutvecklingen i kurserna. Samarbetet mellan projektledning och kursanordnare fortsätter under hela kurstiden så att ungdomarna hela tiden har ett kontinuerligt och individuellt stöd. Stödet kommer att finnas kvar hela vägen in i de reguljära studierna eller in i anställning för att få ungdomarna att denna gång lyckas hålla sig fast och uppnå sitt mål.

För att hålla samman projektet och kurserna planerar vi att arbeta enligt konsekvenspedagogiken och social handlingskompetens. Detta kommer att ligga till grund för projektets värdegrund, metodik och pedagogik. Processen som sker hos varje individ kommer att dokumenteras i en loggbok av ungdomen själv, enligt ELD-metoden, vilken kommer att fungera som utgångspunkt inför uppföljningssamtal och som ett sätt att synliggöra den informella kompetensutvecklingen som skett.

Projektets uppsökande arbete
I det uppsökande arbetets förprojektering har vissa behov framkommit särskilt tydligt, bl a bristen på vägledning för de ungdomar som inte går i gymnasiet samt svårigheten att få stöd från samhället för att komma in på arbetsmarknaden för de ungdomar som inte är aktuella inom socialtjänsten och JT. Genom att möta ungdomarna på deras arenor kommer vi att kunna skapa individuella kontakter och relationer, vilket är grundläggande för att tillsammans med ungdomarna ta nästa steg. Vi planerar också att ha studie- och yrkesvägledare tillgängliga ute på Järvafältet och att erbjuda ungdomarna att delta i projektets insatser, samt genom workshopsoch personliga samtal erbjuda dem information om andra, befintliga utbildningar och vägar till arbete utanför projektets ramar. Detta då de ungdomar som i dagsläget befinner sig i ett utanförskap har mycket begränsade kunskaper om det ordinarie utbud som finns att tillgå.

I dagsläget har båda stadsdelsförvaltningarna på Järvafältet fältassistenter, ungdomsvärdar och medborgarvärdar som arbetar för att öka tryggheten samt upptäcka och förebygga sociala problem såsom missbruk och mobbing. Dessa yrkesgrupper beskriver att de saknar de rätta verktygen för att möta ungdomar som befinner sig i ett utanförskap vad gäller kopplingen till studier/arbete/sysselsättning. I genomförandet blir en arbetsuppgift att bygga samverkan med dessa aktörer och sprida kunskap om aktuella insatser, samt vägar in till projektets kurser.

Samverkan och närvaro från projektets sida på förvaltningarnas befintliga ungdomsverksamheter och mötesplatser där ungdomar vistas är av yttersta vikt då det visat sig under förprojekteringen att det är svårt att få ungdomar att komma till förvaltningens eller JT:s lokaler. En annan lärdom av förprojekteringen är att för att finna dessa ungdomar behöver delar av arbetet bedrivas på kvällstid och helger.

Tillsammans med Studiefrämjandet kommer vi i en motiverande och engagerande insats genomföra kurser i projektform utifrån ungdomarnas egna intressen för de ungdomar som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och behöver komma ur sin egen passivitet för att kunna ta nästa steg mot självförsörjning.

Sammanfattning
Sammantaget är det följande problem vi vill lösa med ovanstående insatser:
- De insatser som finns är oftast relevanta, men inte tillräckligt målgruppsanpassade
- Ungdomar i målgruppen som går in i dessa verksamheter ges inte tillräckligt eller inte anpassat stöd över tiden. Både samverkanslösningar, strukturer och resurser saknas för detta
- Målgruppen har dålig eller obefintlig kunskap om utbudet av befintliga verksamheter och aktiviteter
- Målgruppen saknar någon som kan informera om eller hjälpa dem att hitta de olika verksamheterna
- Målgruppen har en negativ bild av olika verksamheter och aktiviteter och känner sig främmande inför att delta

(Se bilagor för flödesscheman som beskriver respektive insats samt det uppsökande arbetet)

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att utifrån förprojekteringens resultat underlätta ungas etablering i arbetslivet, främja motivationen till studier samt förbygga att unga hamnar i utanförskap, genom att med utgångspunkt i befintliga strukturer och verksamheter utveckla förberedande och komplementära insatser som underlättar inträde i- och förstärker effekterna av befintliga verksamheter och aktiviteter.

Vi ska inom projektet erbjuda ungdomar, som trots rätt inställning och motivation, inte klarar av att på egen hand fullfölja nästa steg på vägen mot självförsörjning, en kedja av målgruppsanpassade insatser. Stödet ska finnas med under det förberedande arbetet, in i insatsen och bestå även den första tiden i de reguljära studierna eller i anställning. Detta för att öka möjligheten att ungdomarna klarar att fullfölja sina studier eller behålla sin anställning.
Syftet är även att undvika att hela tiden från grunden bygga nya utbildningar etc för att lösa problem eller fylla behov. I detta projekt vill vi istället forma och utveckla en modell för att få unga utanför och arbetssökande ungdomar att våga ta del av de utbildningar, projekt och satsningar som redan finns. Denna modell ska efter projekttiden vidareutvecklas när nya utbildningar och projekt uppstår, för att hela tiden ha ett aktuellt utbud av målgruppsanpassade insatser.

Ett sekundärt syfte är även att sammanfoga tre starka förprojekteringar, Stockholms Unga i Jobb, Järva möter Unga och Arbetslivsintegration Järva, till ett och samma genomförandeprojekt för att på så sätt kunna få en för målgruppen både starkare och snabbare kedja av insatser från utanförskap till beprövade insatser och vägar till självförsörjning. Detta för att bli ett större och mer permanent strategiskt projekt med möjlighet till större genomslagskraft. I och med denna sammanslagning fogar vi samman tre kartläggningar, tre styrgrupper och tre projektorganisationers samlade kompetenser, vilket skapar stora förutsättningar för oss projektmedarbetare att lära och utvecklas i projektet.

Målsättning

Mål med projektet
• utveckla en modell av förberedande och komplementära aktiviteter som möjliggör ungdomars inträde i redan existerande verksamheter
• utveckla en kedja av socialt och individuellt stöd före, under och efter projektets insatser som stärker ungdomars möjlighet att bli självförsörjande genom jobb eller studier
• i samverkan med befintliga verksamheter utveckla en modell för ett uppsökande arbete
• söka upp och erbjuda stöd till ungdomar i utanförskap, erbjuda dem att ta del av projektets olika insatser samt ge dem kunskap om övriga typer av sysselsättningsinsatser
• sprida information till personal inom staden som möter ungdomar ute på fältet, för att ge en helhetsbild av vilka insatser som finns att tillgå så att de kan hjälpa till att sprida korrekt information vidare

Mätbara projektmål:
Minst 725 ungdomar deltar i projektet
Minst 600 genomgår hela programmet
70% av ungdomarna som fullföljer studie- eller yrkesförberedande insatser är självförsörjande nittio dagar efter avslut.
90% av deltagarna ska efter projektet uppleva att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat och att projektet därigenom stärkt deras självkänsla

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Målsättningen är att projektets alla aktiviteter ska göras tillgängliga för alla arbetssökande ungdomar inom JT, AF:s Ungdomsgaranti och de ungdomar som befinner sig i utanförskap, i ett första skede på Järvafältet.

De åtgärder som behöver vidtas för att uppnå detta är ett ständigt pågående informations- och fortbildningarbete både internt inom JT och AF, men framförallt i kommunikationen och uppbyggnadsarbetet tillsammans med samverkanspartners. Vi behöver även vara trygga i att alla våra samverkanspartners förstår vad de fyra olika tillgänglighetsperspektiven innebär. Detta kommer vi i ett första skede att initiera genom en gemensam orienteringsutbildning via processtödet Handisam.

De enklare tillgänglighetsåtgärderna är att säkerställa att så många som möjligt av projektets lokaler är tillgängliga och utrustade med t ex hörslingor och handikapptoaletter och att all information görs tillgänglig så att alla kan tillgodogöra sig den. De svårare åtgärderna är att hela tiden ha en beredskap för att möta olika former av funktionshinder. Detta är dock utmaningar vi gärna antar då detta ska bli ett projekt som vänder sig till alla inom målgruppen.

Vid behov kommer vi att använda oss av tolkar för att kunna nå ut till exempelvis föräldrar på Järva som inte har tillägnat sig det svenska språket. Föräldrarna kommer att vara en viktig del i arbetet med att bryta utanförskapet för ungdomar. Föräldrarna måste ha kännedom om vad deras unga erbjuds och vad som förväntas av dem. Tolkar kan också användas för att få hjälp med informationsmaterial och liknande när man vill nå ut till en mer språksvag målgrupp. Det finns också många ungdomar som inte behärskar det svenska språket än. Att kunna erbjuda dem ett möte med tolk är mycket viktigt för projektets tillgänglighet och lika möjlighet för alla.

Vi kommer att söka stöd hos AF som har ett flertal specialister riktade mot målgruppen. Spetskompetens finns också i AF:s egen förmedling för funktionshindrade i Stockholm. Vi har även ett stort stöd i vår egenregiverksamhet och samverkanspartner START, som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering för långtidsarbetslösa, människor med nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrade och i vår samverkanspartner Stiftelsen Stockholms Folkhögskola och deras tidigare erfarenheter från arbetet med Sff och Minneskursen.

Jämställdhetsintegrering

I förprojekteringen, vid en workshop i jämställdhet och genom projektets egen SWOT-analys, har vi blivit uppmärksamma på vikten av jämställdhetsintegrering av hela projektet. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas så att det inte förekommer någon könsdiskriminering vid fördelning av resurser eller när det gäller tillgänglighet i övrigt i projektet.

De slutsatser vi har kommit fram till genom förprojekteringens SWOT är att de ungdomar som finns inskrivna på JT är relativt jämt fördelade över könen, 53% är män och 47% kvinnor. Det är med dessa siffror som grund som vi bestämt könsfördelningen i projektet. I det uppsökande arbetet ser det lite annorlunda ut. Gissningsvis finns det lika många unga män som unga kvinnor i utanförskap. Trots detta är majoriteten av de ungdomar vi har nått under förprojektering män. Det krävs därför att vi hela tiden utmanar oss för att hitta metoder och insatser som gör att vi når även kvinnorna. En styrka är att det för ungdomar 16-19 år finns ett register, Walterlistan, på de ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Detta register kan vara en hjälp för att nå de yngre kvinnorna. Tyvärr finns inte samma möjlighet för dem som är äldre än 20 år. Detta gör att vi inte känner till och kan hitta exakt de ungdomar över 20 år som saknar sysselsättning. På grund av detta blir vi hänvisade till de mötesplatser som finns ute, så som ungdomsverksamheter. På dessa platser rör sig mest unga män och det kan därför bli svårare att nå de kvinnorna i det uppsökande arbetet.

Vi kommer i ett genomförandeprojekt att arbeta aktivt med att söka upp tjejer på de mötesplatser där vi vet att de finns, till exempel på ungdomsgårdarnas tjejkvällar och på ungdomsaktiviteter som är riktade bara till tjejer. Vi kommer även att arrangera riktade insatser inom projektet som vänder sig specifikt till tjejer, så som workshops och seminarium. När tjejerna ser vad programmet kan erbjuda hoppas vi att de väljer att delta även i de aktiviteter som är öppna för alla.

Vi kommer framförallt att fokusera mycket på att nå unga invandrarkvinnor i utanförskap. Här finns det en dubbel problematik att arbeta med, både bristen på jämställdhetsintegrering mellan könen och en bakomliggande kulturell- och religiös tradition och norm. Det finns föreningar på Järva som har en hög andel av unga kvinnor som projektledningen har kommit i kontakt med och särskilt fokus skall läggas på samverkan med dessa för att få en jämnare könsfördelning i kontaktytorna mot ungdomarna (exempelvis Verdandi). Det finns också mötesplatser på Järva som har skapat ett specifikt utrymme för unga kvinnor antingen genom att reservera del av lokal endast för kvinnor eller att vissa kvällar i veckan endast ha öppet för kvinnor.

En svaghet som uppmärksammats under förprojektering är att trots kompetens och möjlighet väljer medarbetare på JT, och ungdomarna själva, ofta könstypiska yrkesval. Detta är något vi kommer att medvetandegöra och arbeta aktivt med i projektet. En styrka i projektet är att vi bygger upp en modell med en bred variation av insatser och yrkesval för att öppna upp för möjligheten att göra otraditionella val i fråga om vidarestudier och yrkeskurser. Här kommer vårt förberedande arbete att vara viktigt då vi bör visa på smörgåsbordet av valmöjligheter och använda elevmentorer som inspiratörer till mer otraditionella val.

För att under projektets gång kunna upptäcka ev. målavvikelser och styra projektet i önskad riktning ska alla data och redovisningar delas upp på kön.

Jämställdhet och tillgänglighet ska vara stående punkter på projektmöten och uppföljningar av resultat. Som metod för det kontinuerliga jämställdhetsarbetet kommer vi i projektgruppen i samarbete med vår lärandeutvärderare att använda oss av 4R-metoden, som täcker in fyra viktiga perspektiv i jämställdhetsarbetet: Representation, dvs hur fördelningen kvinnor och män ser ut i projektets olika delar och på alla nivåer. Resurser, dvs hur de fördelas mellan kvinnor och män. Realia, t ex rådande könsmönster. Realisera, t ex vilka brister som bör åtgärdas.

Projektet kommer att rekrytera både deltagare och anställda så att jämställdhet så långt det är möjligt uppnås.

Alla projektmedarbetare och samverkanspartners kommer att utbildas inom både jämställdhetsintegrering och tillgänglighet.

En styrka som finns inbyggd i projektet är den oerhört breda kompetens som finns i frågan från alla olika samverkanspartners. Det gäller att tillvarata denna kompetens och använda den i projektet för att utmana alla rådande normer och vanor.

Transnationellt samarbete

Under uppbyggnaden av projektet och dess grundsyn, människosyn och pedagogik har vi inspirerats av Jens Bays konsekvenspedagogik och den danska arbetsmarknadsutbildningen som influerats av denna, vilket kan ses tydligast i de så kallade TAMU-skolorna. Träningsskolan för Arbetsmarknadsutbildning. En av medlemmarna i styrgruppen, Elisabeth Linderstad verksamhetschef för en av Stockholms egenregiverksamheter KraMiMoa, har under projektet inspirerat och väglett oss i konsekvenspedagogik och social handlingskompetens. KraMiMoa är en verksamhet som är en samverkan mellan Socialtjänsten, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen för att deltagarna skall finna, få och behålla ett arbete och därmed kunna leva ett självstyrande liv. Det finns ett tiotal KraMi-verksamheter i Sverige och alla har sin pedagogiska grund i konsekvenspedagogiken och social handlingskompetens. Vi har bestämt oss för att arbeta vidare med att ha konsekevenspedagogiken som referensram i vårt arbetsmarknadsprojekt riktat till ungdomar, precis som man valt att göra i dansk arbetsmarknadsutbildning och låta samma pedagogiska grundsyn genomsyra vårt projekt.

TAMU har en 30 år lång utvecklingshistoria och vi har under förprojekteringen lärt oss att om ”något ska kunna bli en success story krävs en lång success history”, något vi verkligen anammat - och med detta projekt siktar vi på en långsiktig utveckling. TAMU står idag för ett utbildningssystem som är flexibelt både i förhållande till arbetsmarknaden, som hela tiden förändras, samt i förhållande till eleverna som har olika utgångslägen och olika behov, precis så som vi vill att vårt projekt ska beskrivas om några år.

TAMU-skolornas målgrupp är unga i åldern 18-30 år som står till arbetsmarknadens förfogande, men som saknar de nödvändiga utbildnings- och arbetsmarknadskvalifikationer, som behövs för att kunna få ett arbete. Det som utmärker TAMU-skolorna är nära relationer mellan lärare och elever, öppenhet, fokus på vikten av en trivsam och kreativ miljö och att allt arbete som genomförs är verkligt istället för ren sysselsättning. På organisationsnivå är det utmärkande: tydliga mål, gemensamt ansvar och högt ställda krav på medarbetarnas kompetens. På TAMU-skolorna är det eleverna som har det övergripande ansvaret att dokumentera och överblicka sin skolgång i utbildningsboken, vilken kan jämföras med den ELD-metod vi i projektet tänker använda oss av för att mäta elevernas lärande.

Då vår målgrupp och dess behov är desamma som TAMU-skolornas målgrupp och dess behov och eftersom det som utmärker TAMU stämmer så väl överens med vad vi vill ska vara utmärkande för vårt projekt vill vi i projektet upprätta ett långsiktigt utbyte med TAMU-skolorna för att få en chans att fördjupa oss i detta och lära från källan. Elisbeth Linderstad har tidigare haft kontakt med Jens Bay i Köpenhamn och vi skulle gärna vilja bygga upp ett mentor-adept förhållande med dem. Den initierande kontakten med Jens Bay är redan tagen och ett ömsesidigt intresse för detta samarbete finns i TAMU-organisationen. Detta kommer naturligtvis att ha stor inverkan på hela det fortsatta projektet i form av grundsyn, förhållningssätt och bemötande, men även på faktiskt innehåll och metodik.

Vi tänker påbörja genomförandeprojektet i augusti 2010 med en gemensam studieresa till Köpenhamn och en TAMU-skola tillsammans med både styrgrupp och samverkanspartners. Utbytet och relationen ska sedan kontinuerligt fortsätta under hela projekttiden, med minst ett gemensamt möte per år då gemensamma studiebesök, workshops och dialog kring projektutveckling genomförs. I utbytesprojektet planeras även att under 2011 resa till Köpenhamn med ett antal projektdeltagare. Där ska de delta i en workshop om skillnaden mellan att vara ung och arbetssökande i Stockholm respektive Köpenhamn och även delta en heldag tillsammans med eleverna på en TAMU-skola och vara med i deras verksamhet. Vi vill även i ett senare skede, under 2012, bjuda upp elever från Köpenhamn hit till Stockholm.

Samarbetet med Jens Bay och TAMU kommer att ledas i en särskild arbetsgrupp, bestående av intresserade representanter från vår styrgrupp, projektgrupp och samverkanspartners.

Under förprojekteringstiden har en av projektledarna haft möjlighet att göra ett organiserat studiebesök till Skottland inom ramen för EU:s Leonardoprogram. Ett av studiebesöken var till en förort till Edinburgh där de tittade på det uppsökande arbete som bedrevs genom bl a dörrknackning och riktade informationsinsatser för ungdomar. De visade att man på ett organiserat och respektfullt sätt från myndighetshåll kunde ta kontakt med målgrupper genom att faktiskt söka kontakt med dem via bostaden och nå goda resultat vad det gäller informationsinhämtande och spridande av information som kunde öka delaktighet och aktivitet från medborgarna. Det anordnades också en workshop i Stockholm efter studiebesöket i Skottland där även personal från de olika studiebesöken i Skottland närvarade och beskrev sina arbetsmetoder för personal från Stadsdelar, Jobbtorg och Arbetsförmedlingar.

Stort intresse har visats från kollegor i Skottland att få fortlöpande information om hur vårt projekt tar form och hur arbetet utformas och bedrivs. Vi planerar för ett fortsatt samarbete under genomförandeprojektet. I dagsläget är det inte ännu bestämt hur detta samarbete skall bedrivas och eventuellt kan en kompletterande ansökan om medel för transnationalitet inkomma till ESF-rådet. Detta utbyte gäller endast det uppsökande delprojektet.

Medfinansiärer

  • AMO Sthlm
  • Bromma stadsdelsnämnd
  • Enskede-Årsta-Vantör stadsdels
  • Farsta stadsdelsförvaltning
  • Hägersten-Liljeholmens stadsde
  • Hässelby-Vällingby stadsdel
  • Kungsholmens sdf
  • Norrmalms stadsdelsnämnd
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Skarpnäcks stadsdelsförvaltnin
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga-Tensta SDF
  • Älvsjö sdf
  • Östermalms sdf

Samarbetspartners

  • AMO Sthlm
  • Arbetsförmedlingen Rinkeby Kista
  • Arbetsförmedlingen Spånga-Tensta
  • Rekryteringsprogrammet Stockho
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Spånga-Tensta SDF
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen
  • STUDIEFRÄMJANDET I STOCKHOLM
  • Sundbybergs Folkhögskola

Kommun

  • Stockholm