Logotyp på utskrifter

X

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltningen - Stockholms stad
KontaktpersonLouise Bielenstein
E-postlouise.bielenstein@stockholm.se
Telefonnummer08-508 35 809
Beviljat ESF-stöd8 871 470 kr
Total projektbudget15 807 524 kr
Projektperiod2011-12-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet riktar sig mot arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd och som i dagsläget varken har tillgång till eller är behjälpliga av Jobbtorg Stockholms arbetsmarknadsresurser, då de inte tillhör jobbtorgens målgrupp.

Projektets syfte är att underlätta för dessa personer att komma närmare arbetsmarknaden genom att bedriva arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter för den aktuella målgruppen, att i praktisk verksamhet utveckla och utvärdera modeller och metoder, samt lämna förslag på arbetsmarknadsinsatser som saknas i staden.

Projektet har två delprojekt:
• Arbetsprövningen riktar sig mot personer som har behov av att undersöka hur de fungerar i en arbetsrelaterad situation.
• Arbetsförberedelsen riktar sig mot personer som har/har haft en missbruksproblematik men är på väg mot ett drogfritt liv.

Brukarinflytande och empowerment är centrala begrepp i verksamheten och ses som förutsättningar för att positiv förändring ska äga rum hos deltagarna.

Bakgrund

I Stockholm står idag cirka 7,8 % av befolkningen (7,9 % män och 7,7 % kvinnor) utanför arbetsmarknaden (Statistiska Centralbyrån, 2010). Sedan 2008 får stadens arbetslösa invånare stöd och hjälp i sitt arbetssökande via Jobbtorg Stockholm. Jobbtorg Stockholms övergripande mål är att fler ska gå från bidrag till arbete. Det har dock uppmärksammats att vissa arbetslösa personer inte har tillgång till jobbtorgens resurser eftersom de inte tillhör jobbtorgens målgrupp. Personerna står utan arbete och egen försörjning inte i första hand på grund av arbetslöshet, tillfällig inkomstbrist eller andra arbetsmarknadsrelaterade problem. Istället har de andra svårigheter som gör att de i stunden inte är helt redo att söka jobb eller börja arbeta på den öppna arbetsmarknaden.

Dessa personer syns i statistiken över ekonomiskt bistånd. I Stockholms stad fick 33200 personer (31% kvinnor, 32% män och 36% par) någon gång under 2009 ekonomiskt bistånd (USK 2010: 62). 15 % (31% kvinnor, 59% män och ca 8% par) av dem fick bistånd av social/medicinska skäl. 12 % (38% kvinnor, 34% män och 27% par) fick bistånd på grund av att de var sjukskrivna utan sjukpenning (USK 2010:70, 74). (Samma person kan ha flera försörjningshinder. Siffrorna presenterar det försörjningshinder som personer oftast hade.) Regeringen menar i ”Utredningen från socialbidrag till arbete” att personer med mindre arbetshandikapp och som aldrig har fått en chans på arbetsmarknaden utgör en betydande del av de arbetslösa personer som har uppburit ekonomiskt bistånd i mer än tre månader. Vidare menar Regeringen att detta ofta är lågutbildade personer som har behov också av andra insatser från socialtjänsten. Män är något överrepresenterade i gruppen (SOU 2007:2, s 121f).

Kommunfullmäktige i Stockholms stad har uppmärksammat problemet med att vissa av stadens invånare inte har tillgång till Jobbtorgs arbetsmarknadsresurser. I budget 2011 har Arbetsmarknadsnämnden därför givits i uppdrag att – i samverkan med stadsdelsnämnderna – utveckla insatser som riktar sig specifikt mot personer som inte tillhör jobbtorgens målgrupp (Kommunstyrelsen 2010:80). Fullmäktige menar att både Jobbtorg och stadsdelar i dagsläget står utan verktyg för att jobba med denna grupp. Staden ser vidare att denna typ av arbetsmarknadsinsatser har ett värde både för individen och samhället. I Stockholms regionala utvecklingsplan påpekas att staden bör ta tillvara det ekonomiska värde som finns i den kreativa kraft som personer som står utanför arbetslivet besitter (Regionsplanenämnden & Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010).

Mot bakgrund av detta vill Arbetsmarknadsförvaltningen med det aktuella projektet bedriva och utforma aktiviteter för de personer som inte har tillgång till Jobbtorg Stockholms arbetsmarknadsresurser. Projektet har två delprojekt, arbetsprövning och arbetsförberedelse, samt ett tydligt fokus på utveckling och utvärdering. Arbetsprövningen riktar sig mot personer som har behov av att undersöka hur de fungerar i en arbetsrelaterad situation. Syftet med insatsen är att deltagaren ska öka sin kunskap om sig själv i arbete samt identifiera lämpligt nästa steg för att han/hon ska närma sig arbetsmarknaden. Arbetsförberedelsen riktar sig mot personer som har/har haft en missbruksproblematik men som har påbörjat behandling för, eller på likvärdigt sätt är på väg mot, ett drogfritt liv. Syftet med insatsen är att deltagaren ska förbereda sig för arbete samt identifiera lämpligt nästa steg för att han/hon ska närma sig arbetsmarknaden. Brukarinflytande och empowerment är centrala begrepp i verksamheten och ses som förutsättningar för att positiv förändring ska äga rum hos deltagarna

Delprojekten bidrar gemensamt till måluppfyllelsen och förhoppningen är att de genererar synergieffekter att ta tillvara i utvärderingen. Projektet kommer att ingå som ett led i ett större metodutvecklingsarbete som för närvarande pågår i staden.

RESULTAT FRÅN FÖRSÖKSVERKSAMHETEN/FÖRPROJEKTERINGEN
För delprojektet arbetsprövning har Arbetsmarknadsförvaltningen genom enheten START under 2010 bedrivit en försöksverksamhet. Verksamheten har riktat sig framförallt mot de personer som uppbär ekonomiskt bistånd av oklara skäl eller andra skäl än endast arbetslöshet. Arbetsprövningen innebär att genom individuell kompetenskartläggning och arbetsplatsobservation generera tillräckligt underlag för deltagarens fortsatta planering mot arbete och självförsörjning. Både deltagare och remittenter har varit positiva till utfallet av arbetsprövningen. Insatsen har lett till konkreta rekommendationer om individens nästa steg, såsom exempelvis psykiatrisk/neuropsykiatrisk utredning, skyddad/anpassad anställning, beroendebehandling eller Jobbtorg.

Förprojekteringen för arbetsförberedelsen har, till skillnad från arbetsprövningens försök i praktisk verksamhet, endast bedrivits teoretiskt genom utredningar samt kontakter med brukare och verksamheter som arbetar med liknande målgrupp. Förprojekteringen för arbetsförberedelsen hämtade inspiration från Bostad Först-modellen och hade namnet ”Sysselsättning i Bostad Först”. Slutsatserna från förprojekteringen visar att det är verksamt att så tidigt som möjligt – och på individens villkor – erbjuda personer med missbruksproblematik en meningsfull och arbetsrelaterad sysselsättning, samt att man parallellt bör jobba med att motivera dem till att skapa ytterligare kontakter för både sysselsättning och behandling. Med meningsfull och arbetsrelaterad sysselsättning avses i detta fall sysselsättning som är så lik ett vanligt arbete som möjligt i form av normalitet och värdighet. Tanken är att sådan sysselsättning kan skapa en social grund som så småningom kan leda vidare in på arbetsmarknaden. Föreningarna Situation Stockholm, Frälsningsarmén och Stadsmissionen är några av de få aktörer i Stockholm som arbetar med någon form av sysselsättning för den aktuella målgruppen. De har alla suttit med i styrgruppen för förprojekteringen och har bidragit med information och insikter till projektet.

Syfte

Projektets övergripande syfte är att underlätta för projektdeltagarna att komma närmare arbetsmarknaden genom att:

• Bedriva arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter för den aktuella målgruppen

• I praktisk verksamhet utveckla och utvärdera modeller och metoder för den aktuella målgruppen (se vidare under Utvärdering)

• Efter att ha genomfört kartläggning av vilka arbetsmarknadsverksamheter som i dagsläget bedrivs lokalt i SDF/EFH, lämna förslag på arbetsmarknadsinsatser som saknas i staden (se vidare under Utvärdering)

Brukarinflytande och empowerment är centrala begrepp i verksamheten och ses som förutsättningar för att positiv förändring ska äga rum hos deltagarna.

Projektet kommer att bedriva arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter genom två delprojekt – Arbetsprövning och Arbetsförberedelse. Varje delprojekt kommer att ha 25 platser för 25 deltagare. Endast deltagare från SDF/EFH i Stockholms stad kommer tas emot av projektet.

ARBETSPRÖVNING
Deltagare kommer att remitteras till arbetsprövningen från SDF/EFH. I verksamheten arbetar arbetsledare och arbetskonsulenter som utifrån remittenten och deltagarens frågeställningar lägger upp en genomförandeplan för arbetsinsatsen under projektperioden.

Syftet med insatsen är att deltagaren (genom att få prova på att arbeta) ska öka sin kunskap om sig själv i arbete samt att denne, i samverkan med personal, ska ta fram konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att han/hon ska närma sig arbetsmarknaden.

Aktiviteterna utförs i snickeriverkstad och kan handla om allt ifrån dekorationsmåleri till hantering av kvalificerad teknisk utrustning och planerings- och konstruktionsarbete. Parallellt med den praktiska arbetsprövningen görs en individuell kompetenskartläggning. Genom denna ges deltagaren möjlighet att reflektera över sina förmågor och kompetenser samt hur dessa står i förhållande till önskat framtida arbete.

Under projektperioden ska deltagare och arbetsledare/arbetskonsulent gemensamt identifiera vilken nästa aktivitet som är lämplig för deltagaren för att denne ska närma sig arbets-marknaden. Det är av vikt att SDF/EFH är en del av detta arbete eftersom det är socialsekreterare där som har huvudansvar att tillsammans med deltagaren lägga upp en fortsatt planering mot självförsörjning.

Komplettering jämställdhetsperspektiv:
Det finns fler uppgifter än rent snickeri och de produkter som tillverkas är leksaker o.dyl. till förskolor (dvs. inte specifikt ”manliga” produkter) se förstudierapporten: ”På Nytorget finns möjlighet att utföra många olika praktiska moment i tillverkningskedjan av träleksaker och pedagogiska inredningar till förskolorna. Erfarna arbetsledare och skickliga hantverkare är deltagaren behjälpliga med att skräddarsy de inkommande beställningarna till individuella arbetsuppgifter utifrån deltagarnas förutsättningar, intresse och syftet med insatsen. Arbetsuppgifterna sträcker sig från mycket enkla praktiska plocka ihop- och städa ur- uppgifter, till hantering av kvalificerad teknisk utrustning, planerings- och konstruktionsarbete men också mer konstnärliga och kreativa uppgifter som design och dekorationsmåleri erbjuds. Deltagarna följer produktionen från ax till limpa och kan medverka i allt från inköp och planering till att möta våra små kunder vid leveranser och monteringsarbeten ute på förskolorna.”

Anledningen till att deltagarna i försöksverksamheten varit övervägande män behöver analyseras i det jämställdhetsarbete projektet kommer att bedriva – beror det på att målgruppen i sig består av fler män än kvinnor? föreställningar om arbete i snickeri? bristande tydlighet i informationen? etc.
Det finns fler uppgifter än rent snickeri och de produkter som tillverkas är leksaker o.dyl. till förskolor (dvs. inte specifikt ”manliga” produkter) se förstudierapporten: ”På Nytorget finns möjlighet att utföra många olika praktiska moment i tillverkningskedjan av träleksaker och pedagogiska inredningar till förskolorna. Erfarna arbetsledare och skickliga hantverkare är deltagaren behjälpliga med att skräddarsy de inkommande beställningarna till individuella arbetsuppgifter utifrån deltagarnas förutsättningar, intresse och syftet med insatsen. Arbetsuppgifterna sträcker sig från mycket enkla praktiska plocka ihop- och städa ur- uppgifter, till hantering av kvalificerad teknisk utrustning, planerings- och konstruktionsarbete men också mer konstnärliga och kreativa uppgifter som design och dekorationsmåleri erbjuds. Deltagarna följer produktionen från ax till limpa och kan medverka i allt från inköp och planering till att möta våra små kunder vid leveranser och monteringsarbeten ute på förskolorna.”
Anledningen till att deltagarna i försöksverksamheten varit övervägande män behöver analyseras i det jämställdhetsarbete projektet kommer att bedriva – beror det på att målgruppen i sig består av fler män än kvinnor? föreställningar om arbete i snickeri? bristande tydlighet i informationen? etc.



ARBETSFÖRBEREDELSE
Deltagare kommer att remitteras till arbetsförberedelsen från SDF/EFH. I verksamheten arbetar arbetsledare och arbetskonsulenter som utifrån remittenten och deltagarens frågeställningar lägger upp en genomförandeplan för arbetsinsatsen under projektperioden.

Syftet med insatsen är att deltagaren (genom aktiviteterna i insatsen) ska förbereda sig för arbete samt att denne, i samverkan med personal, ska ta fram konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att han/hon ska närma sig arbetsmarknaden.

Aktiviteterna i insatsen ska leda mot arbete och så långt som möjligt bygga på den kompetens som finns hos deltagarna. Aktiviteterna kan handla om allt ifrån att träna social samvaro till att skaffa sig arbetsmarknadskunskap, undersöka ett arbetsspår eller utföra konkreta arbetsuppgifter.

Under projektperioden ska deltagare och arbetsledare/arbetskonsulent gemensamt identifiera vilken nästa aktivitet som är lämplig för deltagaren för att denne ska närma sig arbetsmarknaden. Det är av vikt att SDF/EFH är en del av detta arbete eftersom det är socialsekreterare där som har huvudansvar att tillsammans med deltagaren lägga upp en fortsatt planering mot självförsörjning.

PROJEKTETS FASER
Projekttid: 2011-12-01 t.o.m. 2014-06-30
Mobiliseringsfas: 2011-12-01 t.o.m. 2012-02-29
Genomförandefas: 2012-03-01 t.o.m. 2014-06-30 (varav avslutningsfas: 2014-06-01 t.o.m. 2014-06-30)

Båda delprojekten är stängda för deltagare under avslutningsfasen, samt under fyra veckor i juli samt dagarna mellan jul och trettonhelgen.

Målsättning

EFFEKTMÅL (resultat/ effekter av projektet)

1. Deltagarna i arbetsprövningen ska komma närmare arbetsmarknaden.

Indikatorer:
- Minst 60% av deltagarna upplever efter avslutad arbetsprövning att de har ökat sin kunskap om sig själva i arbete samt att de, i samverkan med personal, har tagit fram konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att de ska närma sig arbetsmarknaden.
- Minst 60% av deltagarnas socialsekreterare upplever efter avslutad arbetsprövning att de har uppnått en ökad kunskap om vad deras klient behöver för att komma närmare arbetsmarknaden samt att de har fått konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att klient ska närma sig arbetsmarknaden.

2. Deltagarna i arbetsförberedelsen ska komma närmare arbetsmarknaden.

Indikatorer:
- Minst 60% av deltagarna upplever efter avslutad arbetsförberedelse att de har fått stöd i sin process att förbereda sig för arbete samt att de, i samverkan med personal, har tagit fram konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att de ska närma sig arbetsmarknaden.
- Minst 60% av deltagarnas socialsekreterare upplever efter avslutad arbetsförberedelse att deras klient har fått stöd i sin process att förbereda sig på arbete samt att de har fått konkreta rekommendationer på vilken aktivitet som är lämpligt nästa steg för att klient ska närma sig arbetsmarknaden.

PROJEKTMÅL (hur effektmålen ska uppnås)

1. Projektet ska bedriva, utveckla och utvärdera modeller och metoder för den aktuella målgruppen.

Indikatorer:
- Projektet sammankallar under projekttiden till fyra utvärderingsgruppsmöten.
- Projektet sammankallar under projekttiden till två lärandeseminarier.
- Projektet lämnar en slutrapport över utvärderingen.


2. Projektet ska beakta brukarinflytande och empowerment.

Indikatorer:
- Minst 60 % av deltagarna uttrycker att de har upplevt möjlighet att påverka den insats de deltagit i.


3. Projektet ska beakta jämställdhet.

Indikatorer:
- Minst 80% av deltagarna uttrycker att de känt sig välkomna till projektet oavsett könstillhörighet.
- Minst 80% av deltagarna uttrycker att deras specifika behov som kvinnor eller män har tillgodosetts i projektet.


4. Projektet ska beakta tillgänglighet.

Indikatorer:
- Minst 80% av de deltagare som har någon form av funktionsnedsättning uttrycker att de känt sig välkomna till projektet oavsett funktionsnedsättning.
- Minst 80% av de deltagare som har någon form av funktionsnedsättning uttrycker att deras specifika behov utifrån sin funktionsnedsättning har tillgodosetts i projektet.


5. Projektet ska beakta kostnadseffektivitet.

Indikatorer:
- Minst 300 personer påbörjar arbetsprövning.
- Minst 70 personer påbörjar arbetsförberedelse.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Planeringen av projektet har tagit avstamp i Stockholms stads handikappspolitiska program vars riktlinjer säger att Stockholms stad ska vara tillgänglig för alla. Projektet kan i sig betraktas som ett tillgänglighetsprojekt då det syftar till att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för personer som idag står mycket långt ifrån den. Projektägaren START har erfarenhet av tillgänglighetsarbete då enheten under längre tid bedrivit arbetsmarknadsinsatser som inkluderar också personer med diverse olika funktionsnedsättningar. Således har projektägaren redan kompetens i hur man kan ta fram nödvändiga hjälpmedel samt erbjuda ett adekvat stöd till de projektdeltagare som har funktionsnedsättningar.

Projektet kommer sträva efter att tillgänglighetsarbete utförs kontinuerligt av ordinarie projektpersonal på alla nivåer, samt att det integreras och blir en naturlig del av det ordinarie projektarbetet.

Insatser avseende tillgänglighet kommer bland annat att göras enligt följande:

Relevant projektpersonal kommer att utbildas i frågor rörande tillgänglighet. Denna utbildning kommer därefter att följas upp under projektets gång.

Under mobiliseringsfasen kommer projektet att undersöka om det finns möjlighet att förutse huruvida vissa funktionsnedsättningar kommer vara mer förekommande än andra bland deltagarna. Detta kommer att göras genom kontakt med organisationer som arbetar med tillgänglighetsfrågor, t.ex. Handisam, samt genom att ta tillvara erfarenheter från projektets och STARTs ordinarie personal. I samband med detta kommer begränsningar inom projektet i tillgänglighetssynpunkt att identifieras.


FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Allt arbete i projektet kommer i största möjliga mån organiseras för att kunna bedrivas i projektets egna lokaler med utgångspunkt i att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna vara i samma lokal. Så långt det är möjligt kommer även den fysiska tillgängligheten vid externa arbetsplatser samt vid eventuella transporter dit att tas i beaktande.

KOMMUNIKATIV OCH INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
All informationstext som riktar sig mot deltagare kommer att skrivas i lättläst version för att öka tillgängligheten för personer med läs- och skrivsvårigheter, kognitiva svårigheter samt för personer som inte har svenska som förstaspråk.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer sträva efter att jämställdhetsarbete utförs kontinuerligt av ordinarie projektpersonal på alla nivåer, samt att det integreras och blir en naturlig del av det ordinarie projektarbetet.

Insatser avseende jämställdhet kommer bland annat att göras enligt följande:

Relevant projektpersonal kommer att utbildas i frågor rörande jämställdhet. Denna utbildning kommer därefter att följas upp under projektets gång.

Arbetsmarknadsinsatser utgörs ofta av stereotypt manliga aktiviteter. Projektet kommer därför sträva efter att erbjuda en bredd av aktiviteter, samt erbjuda ”könsneutrala” aktiviteter. Projektet har också möjligheter att variera och utöka erbjudna aktiviteter utifrån deltagande kvinnor och mäns önskemål. För att motverka könsstereotypa föreställningar om yrkesroller samt öka möjligheten att både kvinnor och män deltar i projektet, kommer det vid marknadsföring betonas att projektet, oavsett aktivitet, riktar sig mot både kvinnor och män. Vidare kommer projektet särskilt uppmärksamma att intern personal inte självklart är medvetna om samhällets rådande könsmaktsordning och egna könsstereotypa föreställningar. Den ”machokultur och jargong” som kan uppkomma på traditionellt manliga arbetsplatser kommer att uppmärksammas eftersom den kan verka kränkande eller exkluderande för kvinnor (och män).

Vid rekrytering kommer projektet eftersträva en jämn könsfördelning bland anställda på samtliga nivåer. Projektet kommer även eftersträva att anställa personer som i sin yrkesroll bryter mot könsstereotypa normer gällande kvinnor och mäns arbete. Vid extern upphandling kommer, så långt det är möjligt, aktörer med jämställdhetskompetens att prioriteras, och projektet kommer att eftersträva en jämn könsfördelning också bland dessa aktörer.

Vid anskaffning av lokaler kommer särskild vikt läggas vid att det finns separata omklädningsrum, duschar och toaletter för kvinnor och män. Arbetskläder som exkluderar viss religiös klädsel som företrädelsevis bärs av kvinnor kommer att undvikas så länge detta av säkerhetsskäl är möjligt.

Transnationellt samarbete

Det transnationella arbetet kommer att fokusera på modeller och metoder för arbetsprövning och arbetsförberedelse, där brukarinflytande och empowerment är i tydligt fokus. Då projektet har utvärdering som central beståndsdel är transnationalitet viktigt. Projektet kommer att använda sig av transnationella kontakter för att få kunskap om hur arbete förs i andra EU-länder för att därigenom kunna utveckla det egna arbetssättet. Genom att ta del av andra länders erfarenheter, kunskaper och metoder, och därefter anpassa dessa till rådande verksamhet och kontext kan kvalitén ökas (Bradshaw & Graham 2009).
Projektet har under våren 2011 etablerat kontakt med Transnet. Transnet är ett projekt inom Arbetsmarknadsförvaltningen som samlar arbetsmarknadsprojekt för gemensamt transnationellt kunskapsutbyte. Transnet ska skapa en process där nya arbetssätt, metoder och sociala innovationer vaskas fram med syfte att öka kompetensen hos medarbetarna samt att utveckla medverkande projekts verksamheter.
Vidare kommer projektet titta på möjligheter att etablera kontakt med Eurocities. Eurocities är ett nätverk med över 140 stora städer i över 30 Europeiska länder och arbetar för att skapa opinion i Bryssel gällande ”climate, recovery, and inclusion” (Eurocities 2011). Stockholms stad har redan samarbete med Eurocities varför möjligheterna till kontakt underlättas. Genom Eurocities kan kontakt förmedlas med offentliga verksamheter, men då socialt arbete i Europa av välfärdspolitisk tradition främst förs av civila samhället torde det även finnas goda möjligheter att via Eurocities etablera transnationella kontakter även utanför det offentliga.

Medfinansiärer

  • Stockholms kommun

Samarbetspartners

  • Stockholms kommun

Kommun

  • Stockholm