Logotyp på utskrifter

Validering i praktiken - kompetens och evidens

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCentrum för Vuxenutveckling
KontaktpersonJessica Duran-Pihlgren
E-postjessica.pihlgren@sigtuna.se
Telefonnummer08-597 831 34
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-20 till 2014-07-20
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

I föreliggande förstudie vill Sigtuna, Botkyrka och Haninge kommuner samt stadsdelen Farsta i partnerskap genomföra en sammanhållen strategisk satsning kring validering av informellt lärande. Utanförskap är en av de stora utmaningarna som identifieras i EU 2020, Kommissionens rekommendationer inför kommande Socialfondsprogram, ESF-planen för Stockholmsregionen, RUP/RUFS och aktuell utlysning. Enligt Rådet är validering av informellt lärande en viktig faktor för att skapa flexibla utbildningsbanor som förenklar inträde och framsteg på arbetsmarknaden och övergången mellan arbete och lärande. Särskilt identifieras vikten av att utveckla valideringssystem riktade mot missgynnade grupper, arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet. I dag saknas det på många sätt både ett tydligt ägarskap och kvalitetssäkrade arbetssätt/metoder för validering. I syfte att initiera samverkan kring denna strategiska satsning vill vi därmed genomföra förstudien Validering i praktiken – kompetens och evidens.

Bakgrund

Föreliggande förstudie utgör ett gemensamt lokalt svar på de utmaningar och den inriktning som anges i:
- EU:s strategi EU2020
- Rådets rekommendationer om validering av icke-formellt och informellt lärande
- Kommissionens rekommendationer om kommande inriktning på Europeiska Socialfonden
- Regionala ESF–planen för Stockholmsregionen
- Aktuellt underlag till RUF/RUFS kring Stockholmsregionens framtida tillväxtarbete
- Aktuella utlysningen och partnerskapets uttryckta prioriteringsgrunder

UTGÅNGSPUNKTER OCH STRATEGISK KOPPLING
En ökad rörlighet på arbetsmarknaden, i Sverige och inom EU, har inneburit att möjligheter att synliggöra, erkänna och nyttiggöra alla individers kompetenser har blivit allt viktigare.

I Europa 2020-strategin, EU:s gemensamma strategi för tillväxt, beskrivs visionen för en omvandling av EU till en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning.

I EU-kommissionens rekommendationer inför kommande strukturfondsperiod och Socialfondsprogram pekas på vikten av att utgå från främst följande tre av de tio tematiska målen i EU 2020:
• att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet
• att främja social inkludering och bekämpa fattigdom
• att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

På regional nivå går det också att tydligt följa dessa resonemang i den regionala ESF-planen för Stockholmsregionen samt i det underlag som finns framtaget i arbetet med Stockholmsregionens framtida tillväxtarbete RUP/RUFS. Stockholmsregionens fortsatta konkurrenskraft kopplar tydligt till sammanhållningspolitik, storstadsfrågor och huvudstadspolitik. Ett av de fem utpekade fokusområdena i RUP/RUFS är Arbetskraft och kompetens. För att stärka Stockholmsregionens konkurrenskraft är satsningarna inom följande område av avgörande betydelse.

Tillvarata kompetensen: Sysselsättningsgraden ska öka, särskilt bland unga och utrikes födda med svag anknytning till arbetsmarknaden. Fler ska ha ett arbete som motsvarar deras kvalifikationsnivå. Samtidigt behöver andelen unga med godkänd gymnasiekompetens öka, särskilt i svaga delar av regionen.

Kompetensförsörjning: Efterfrågan på eftergymnasialt utbildade i regionen ökar med nästan 150 000 fram till år 2020. Kompetensförsörjningen och matchningen mellan utbildningssystem och arbetsmarknaden ska stärkas, i synnerhet i bristyrken.

De grupper som särskilt nämns ha svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är bland annat ungdomar och utrikes födda personer. I RUP/RUFS nämns särskilt att det finns hinder som försvårar för stora grupper på arbetsmarknaden där särskilt utrikes födda kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. På liknande sätt ser man hinder för nyanlända flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. De regionala prioriteringarna som pekas ut som viktiga är bland annat minskat utanförskap och arbetslöshet och en viktig del i att bidra till att förändra denna situation och stödja personer att närma sig arbetsmarknaden är livslångt lärande.

ALTERNATIVA LÖSNINGAR PÅ UTANFÖRSKAP
En viktig del i att utveckla systemlösningar som bidrar till att minska utanförskapet är validering av erkännandet av icke-formellt och informellt lärande. Utanförskapet är på många sätt komplext. För att åstadkomma förändring är det viktigt att utveckla helhetslösningar som motverkar de faktorer som bidrar till utanförskap - både hos individerna men även framförallt på strukturell/systemisk nivå.

Europeiska Unionens Råd har i december 2012 antagit rekommendationen om validering av icke-formellt och formellt lärande. I denna framhävs bland annat att validering av icke-formellt och informellt lärande kan spela en viktig roll för att förbättra anställningsbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. I tider av ekonomisk kris och ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, kan validering av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja rörlighet och förbättra konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten. I de tillhörande flaggskeppsinitiativen till EU 2020 Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen betonas att det råder behov av mer flexibla utbildningsbanor som kan förenkla inträdet och framstegen på arbetsmarknaden, underlätta övergången mellan arbete och lärande och främja validering av icke-formellt och informellt lärande. Med utgångspunkt från bland annat ovanstående pekar man på vikten av att det utvecklas valideringssystem riktade särskilt mot missgynnade grupper, däribland enskilda som är arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet, eftersom validering kan öka deras möjligheter till livslångt lärande och tillträde till arbetsmarknaden. Viktigt är även att enskilda som är arbetslösa eller riskerar att bli det får möjlighet att få sina kunskaper och färdigheter och sin kompetens granskade inom en skälig tidsperiod.

Som framgår av ovanstående är validering och att möjliggöra ett livslångt lärande för EU:s medborgare en viktig faktor för att kunna uppnå de strategiska målen på samtliga nivåer. Det är viktigt att människor ges möjligheter att utveckla en kompetens som efterfrågas och bidrar till tillväxt. För att kunna tillvarata individers hela kompetens behöver det lärande som sker, både i det formella utbildningssystemet men även det informella, synliggöras och dokumenteras. Validering är, med rätt förutsättningar, ett verktyg för såväl kompetensförsörjning som integration.

UTMANINGEN MED VALIDERING SOM STRATEGI FÖR ÖKAD SYSSELSÄTTNING OCH INTEGRATION
Runt om i Sverige pågår det idag olika insatser för att utveckla validering som ett verktyg mot utanförskap. Det byggs upp strategier kring hur man skall skapa kvalitetssäkrade system för att validera formellt lärande och kompetens. Det pågår ett arbete med att peka ut ansvarsområden för relevanta aktörer. Det som många gånger dock saknas är strukturer och tydliga ansvarsområden för att skapa system för utvecklandet och kvalitetssäkrandet av icke- formellt och informellt lärande. Faktorer som tydligt pekas ut som verktyg för att minska utanförskapet. Vår övertygelse är att kommuner har en viktig roll i detta fortsatta arbete.

I Sverige är myndigheten för yrkeshögskolan ansvarig för uppdraget med att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Under myndighetens expertkonferens i september 2012 lyftes bland annat vikten av att höja valideringens legitimitet, öka professionalismen hos de som arbetar med validering samt kring möjligheterna att öka samarbetet mellan arbetsförmedling och kommun och andra intressenter i syfte att möjliggöra snabbare informationsöverföring och därmed snabba på individens process mot arbetslivet . På liknande sätt pekar Statskontorets rapport på att Arbetsförmedlingen och kommunerna bör göra en prövning av individens kompetens i syfte att underlätta för nyanlända och utrikes födda att få ett arbete. Statskontorets kartläggning av i vilken omfattning nyanländas kompetens bedöms och dokumenteras visar dock att det sker i mycket begränsad utsträckning.

I syfte att bidra till att möta ovanstående utmaningar och bidra till realiserandet av de regionala strategierna vill Sigtuna, Botkyrka och Haninge kommuner och stadsdelen Stokholm Farsta i ett strategiskt partnerskap genomföra föreliggande förstudie. Partnerskapet avser att genom förstudien påbörja en sammanhållen strategisk satsning för att utveckla en kvalitetssäkrad metod för arbetet med att synliggöra och erkänna människors kompetenser. Via validering av icke-formellt och informellt lärande vill vi bidra till att öka människors deltagande i det livslånga lärandet och öka deras tillträde till arbetsmarknaden.

Målsättning

Vi ser denna förstudie som ett första steg av tre. Denna förstudie skall resultera i kommande välgrundade och underbyggda ansökningar. Kommande steg är förprojektering/mobiliseringsfas som i sin tur skall resultera i kommande fullskaliga projekt där metoder utvecklas och testas.

Långsiktiga övergripande mål för samtliga steg är:
• Det generella utanförskapet i de aktuella områdena har minskat
• Människors möjligheter att inkluderas på arbetsmarknaden har ökat
• Det finns testade och generaliserbara metoder/arbetssätt för att validera människors icke-formella och informella lärande
• Kostnaderna för samhället har minskat
• Arbetskraftsutbudet har ökat
• De hinder för tillväxt som identifierats i Stockholmsregionen har minskat

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Validering av icke-formellt och informellt lärande är enligt Europeiska Unionens Råd särskilt viktigt för utsatta grupper. Utifrån vår initiala målgruppsanalys kan vi se att det finns många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra funktionsnedsättningar som är viktigt att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet. Det är av största vikt att utveckla en valideringsmetod som tar hänsyn till detta. Det gäller även i de andra delarna av arbetet med att ta fram kommande arbetssätt för utveckling av arbetsmarknadsinsatser och kartläggningar av kompetensbehov inom de strukturer som möter individerna.

I syfte att kvalitetssäkra metoder och arbetssätt kommer kontakter tas med Socialfondens processtöd för tillgänglighet och Handisam. Vid eventuella behov av kompetens och samverkansaktörer kring dessa frågor kommer dessa att identifieras under förstudien för att säkerställa att denna fråga tydligt integreras i det fortsatta arbetet.

Under förstudien kommer tillgängliga lokaler att användas för möten med de aktörer som är med. Utgångspunkten är ett gott och tillgängligt bemötande mellan kommuner, med näringslivet, projektpersonal och i referensgruppen vad gäller bemötandet av målgruppen.

Skriftlig information kommer att utformas och delges på ett tydligt och tillgängligt sätt avseende språk och layout. En sida i ett socialt nätverk kommer att tas fram där projekterfarenheter, rapporter, analyser och statistik löpande läggs ut. Ett nyhetsbrev kommer att skickas ut till samverkansparterna i projektet vid minst tre tillfällen under projekttiden. Goda möjligheter ges till en levande dialog och att ta del av information. Ett öppet klimat kommer att främja det lärande som vi eftersträvar i projektet.

Vi ser att det viktigaste målet med vårt tillgänglighetsarbete i detta steg är att skapa ett underlag som tar hänsyn till dessa frågor. Ett underlag som synliggör de faktorer som är viktiga för det vidare utvecklingsarbetet av kommande insatser, metoder och arbetssätt.

Transnationellt samarbete

Förstudien kommer att ha två inriktningar vad gäller transnationellt samarbete: samarbete inom Östersjöregionen när det gäller strategiska gemensamma utmaningar och möjligheter samt samarbetet med Tyskland och/eller England vad gäller att hitta goda exempel att lära tillsammans med i ett kommande genomförandeprojekt.

I första hand kommer transnationell samverkan att sökas inom ramen för Östersjösamarbetet. Frågan vad gäller arbetskraftens rörlighet, sociala utmaningar samt möjligheter vad gäller att identifiera, kommunicera och ta tillvara kompetens är gemensamma och aktuella i och med Östersjöstrategins implementering. I förstudien kommer vi att söka samarbete även i frågor kring konkreta erfarenheter och metoder när det gäller validering. Inriktningen i samarbetet är både att diskutera gemensamma utmaningar samt att se hur ett lärande av varandras konkreta erfarenheter och förestående satsningar skulle kunna samordnas.

När det gäller inriktningen att hitta god praktik på området finns ett tidigare identifierat samarbete med Tyskland i form av projektet Job Destination Airport. Den tyska organisationen U-Bus koordinerar mobilitetssatsningar för Berlin och de initiala kontakter som tagits visar på framgångsrika sätt att använda validering, även i internationella och gränsöverskridande miljöer. En första kontakt har tagits och de kommer även att delta i Sigtunas valideringskonferens om validering i oktober. Liksom när det gäller England har ännu inget närmare samarbete inletts utan förstudiens uppgift blir att inventera framgångsrika satsningar på ett rimligt sätt.

Inventeringen och kontakterna, både de nu aktuella med Polen och de som görs inom ramen för förstudien, förväntas ge tydligt svar på val av inriktning på det transnationella arbetet i ett kommande genomförandeprojekt.

Samarbetspartners

  • Företagarna i Sverige Service AB, Huvudkontor
  • Haninge kommun
  • Sigtuna Turism
  • Stockholms handelskammare

Kommun

  • Botkyrka
  • Haninge
  • Järfälla
  • Sigtuna
  • Stockholm