Logotyp på utskrifter

VANILJ - vägar till anställning via icke-formella lärandemiljöer

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareUrkraft Service AB
KontaktpersonSusanne Marklund
E-postsusanne@ocn.se
Telefonnummer0706481182
Beviljat ESF-stöd570 000 kr
Total projektbudget760 000 kr
Projektperiod2008-11-17 till 2009-05-15
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Undersöka möjligheten att utveckla en kommunikativ och överförbar verksamhet som involverar näringslivet. Stärka fritidssektorns roll som icke-formell lärandemiljö. Bidra till ett gemensamt, erkänt språk för kommunikation av lärande och kompetenser genom en möjlig koppling mellan OCN och Youthpass.

Bakgrund

I denna förprojektering vill vi undersöka möjligheterna att utveckla en företagsinriktad kommunikativ matchningsmodell, i nationell och transnationell samverkan, där unga snabbare och effektivare får arbete och därmed lämnar utanförskapet. I genomförandeprojektet ska unga människor i åldern 16-24 år delta. Samtliga skall genom projektets verksamhet öka sin anställbarhet.

I företagens jakt efter kompetent arbetskraft har man allt tydligare pekat på betydelsen av generella kompetenser i förhållande till kraven på de yrkesspecifika kompetenserna på arbetsmarknaden. Med generella kompetenser menar vi personliga egenskaper och kompetenser som både direkt och indirekt kan få påverkan på hur en individ kan klara sina arbetsuppgifter. Många unga människor är oprövade kort, med avsaknad av yrkesutbildning och erfarenhet samt med få eller inga referenser för sina generella kompetenser. Det är svårare för dem att få arbete.

I den sedan några år alltmer intensifierade diskussionen om det livslånga lärandet och hur vi kan skapa förutsättningar för unga människor att etablera och återetablera sig på arbetsmarknaden och hur företagen ska hitta kompetent arbetskraft, har man lyft fram betydelsen av icke-formellt och informellt lärande. En central aspekt i diskussionen om det livslånga lärandet är, och har varit, hur man kan skapa förtroende för kunskap och kompetens erhållen i en icke-formell lärandemiljö. Validering har lyfts fram som ett trevande svar på att formalisera informella och icke-formella kompetenser. I Sverige har vi också, efter brittisk modell, utvecklat en metod (OCN, Open College Network) att erkänna icke-formellt lärande som till skillnad från validering inte ligger skiljt från lärandesituationen och som inte kräver en av skolverket fastlagd kursplan. Vidare finns det också inom EU ett verktyg framtaget inriktat på ungdomars icke-formella och informella lärande, Youthpass. Youthpass är i dag endast, i någon mening, fungerande inom ungdomsutbyten och volontärtjänst. Kopplingen OCN och Youthpass känns mycket intressant att titta närmare på.

Häri ligger vår utgångspunkt:
Arbetsgivare söker kompetent arbetskraft.
Det finns en grupp unga som inte får arbete.
Den formella skolan tillgodoser inte samtliga krav på kompetens som arbetsmarknaden kräver idag.
Det icke-formella är allt viktigare för arbetsmarknaden, men kan inte alltid formaliseras genom validering.
Utgångspunkten delas av flera europeiska länder.

I den rapport som KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv presenterade i mars 2006 gällande företagens kompetensbehov pekade man framförallt på två saker. Det ena var vikten av samarbete/samverkan på lokal nivå mellan näringslivet och anordnare av utbildning. Det andra var synen på kompetens och näringslivets bredare definition: att kompetens inte bara handlar om kunskaper och färdigheter utan också om vilja och förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa sina kunskaper och färdigheter.
Eftersom företagen/arbetsgivarna i någon mening har monopol på uttolkandet av begreppet kompetens, alldeles särskilt när det gäller en anställningssituation, är det därför nödvändigt att redan i utformandet av kompetenshöjande aktiviteter involvera arbetsgivarna. Föreliggande förstudieansökan ligger därför, som vi ser det, helt i linje med hur näringslivet ser på den framtida utvecklingen. Urkraft har haft förmånen att samarbeta och samverka med många olika organisationer från många olika sektorer och länder. Socialtjänst och kommunala arbetsmarknadsavdelningar över hela landet samt arbetsförmedlingen är och har varit våra flitigaste samverkansparter. Vi har de senaste åren utökat vårt samarbete med det privata näringslivet på flera plan bland annat genom att påvisa att ett aktivt deltagande i utvecklandet och genomförandet av kompetenshöjande aktiviteter är i sanning ett CSR-arbete helt i linje med EU:s intentioner. Vidare har vi vittgående samarbeten med den formella skolan på gymnasienivå och inom vuxenutbildningen.
Det är vår övertygelse att om vi inte tar tillvara på människors förmågor och inbjuder till delaktighet i det framtida samhällsbyggandet så kommer vi få ett samhälle som delas itu. Behovet av att uppmärksamma lärande och kompetenser oavsett hur de införskaffats och uppvisa en lyhördhet gällande både arbetsgivares och individers behov är för oss avgörande i vårt samhällsengagemang. Vi menar att om man ska få individer att delta i samhällsutvecklingen så måste de också känna sig delaktiga och betydelsefulla. Vi är inte ute efter att ersätta vare sig det reguljära skolsystemet eller den statliga arbetsförmedlingen, till stora delar fungerar det bra, men vi ser brister och ett behov av kompletterande aktörer. Och där har vi en tanke som utvecklats till en idé som utvecklats till en realitet, om än i sin linda. Mångårig samverkan med aktörer från alla typer av samhällsnivåer och lika lång erfarenhet att arbeta med målgruppen har medfört tankar och idéer på hur ett framgångsrikt arbete skulle kunna läggas upp.

Vi vill:
Arbeta i transnationell samverkan, i syfte att utveckla en företagsinriktad och kommunikativ matchningsmodell, där unga snabbare och effektivare får arbete.
De viktiga verktygen kommer att vara:
- en arbetsmarknadsinsats för unga
- att synliggöra, erkänna och kvalitetssäkra insatser i icke-formella lärandemiljöer genom OCN-metoden och Youthpass
- arbetsmarknadsaktörer och företag/arbetsgivare i samverkan
- nytt samspel: arbetsmarknadsaktörer och fritidsaktörer

Fortfarande finns det frågetecken att räta ut. Föreliggande förprojektering ska ses i det ljuset. Frågor som vi ämnar hitta svar på är:

Kan vi bidra till att påvisa icke-formella lärandemiljöers betydelse för uppfyllandet av målen i Lissabonstrategin?

Hur bygga ett starkt nationellt och transnationellt partnerskap med gemensamma mål?

Kan vi tillsammans bidra till ett gemensamt, erkänt språk för kommunikation av lärande och kompetenser? Kan kopplingen OCN och Youthpass vara en framkomlig väg?

Kan vi bidra till ett ökat engagemang från arbetsgivarnas sida gällande utformandet och genomförandet av kompetenshöjande aktiviteter? Kan CSR vara en del av svaret?

Kan vi gemensamt skapa aktiviteter för att påvisa och stärka unga människors ta-för-sig-samhet? Kan en fokusering på erkännande av generella kompetenser vara en del av svaret?

Hur och vilka utländska partners ska vi samarbeta med för att uppnå en bra gemensam metodutveckling och ett effektivt erfarenhetsutbyte?

Hur kan vi stärka fritidssektorns roll som icke-formell lärandemiljö och brygga till arbete för den aktuella delen av fritidssektorns målgrupp?

Vi tror oss veta svaren på ovanstående frågor, men icke förty, har erfarenheten lärt oss vikten av en reell förankring och en gemensam syn på process och mål. Endast då kan en modell skapas som har möjlighet att spridas, implementeras, påverka och ge varaktig effekt.

Inför föreliggande projekt har följande hypotes formulerats gällande projektets möjligheter och potentiella svagheter:

Styrkor:
Tvärsektoriellt och transnationellt samarbete
Upparbetat system för erkännande av lärande (OCN)
Befintliga nätverk
Stor projekterfarenhet
Näringslivets involvering/deltagande

Svagheter
Innovativt angreppssätt, kan innebära förklaringssvårigheter
Tidsrymd i genomförandeprojekt för deltagare kan variera och därmed försvåra jämförelser och modellutveckling

Möjligheter
Framgångsrik modell för vidare bruk och spridning, nationellt och transnationellt.
Förhöjd status för icke-formellt lärande
Ytterligare involvering av näringslivet i utformandet av olika utbildningsformer
Bättre system för kompetensförsörjning
Nationellt, transnationellt gångbart kompetensbevis (OCN, Youthpass)
En sammanhållen kompetensprofil genom att generella kompetenser erkänns

Hot
Politiska beslut
Kortsiktighet från beslutsfattare
låg efterfrågan på arbetskraft
Kulturella, traditionella olikheter mellan de deltagande länderna

Syfte

Avsikten med denna förprojektering är att bekräfta vår
problembakgrund/behov och planera och strukturera en
projektorganisation och en projektansökan som är väl underbyggd och
genomarbetad (se målsättningar), samt att lämna in ansökan till
genomförandeutlysningen.

Syftet med genomförandeprojektet ska också tydliggöras under
förprojekteringen, men kan uttryckas såhär idag: Vi vill skapa en
EU-modell för unga till jobb. Vi ska arbeta för att på ett
systematiskt sätt bredda vägen in på arbetsmarknaden, för unga
16-24 år, i nationell och transnationell samverkan och i samverkan
med företag.

Målsättning

Projektets målsättningar är att:
- Kartlägga problematiken, behov och möjligheter, och därmed vidareutveckla den bakgrundsbeskrivning som finns i denna förprojekteringsansökan med nationell information och information från partnerländerna.
- Tydliggöra syfte och mål med genomförandeprojektet.
- Klargöra projektorganisationen och partnerskapet, partnernas roller.
- Tydliggöra mervärde, roller och uppgifter i det transnationella partnerskapet.
- Definiera tydliga utvecklingsområden till genomförandeprojektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojekteringsfasens arbete kommer alltid att ske i lokaler som är tillgängliga för personer med funktionshinder, t ex är både Skellefteå kommuns och Urkrafts lokaler tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder genom att ha t ex hiss, tröskelfritt etc samt lättillgängliga med lokaltrafik eller bil/taxi.

I förprojekteringsfasen kommer att säkras/planeras följande för genomförandeprojektet:

- Tillgängliga lokaler fysiskt,

- Tillgänglig verksamhet där alla är välkomna, och det finns god kunskap om diskrimineringsgrunder och orsaker.

- Kommunikativ och informativ tillgänglighet där vi planerar för att såväl muntlig som skriftlig information ska vara tillgänglig för personer med olika behov.


Därtill medverkar flera av projektets partners idag i ett kompetensutvecklingsprojekt där vi just ska öka vår kompetens om olika målgrupper, inklusive personer med funktionshinder, för att bli än mer lyhörda och förutseende för olika behov och förbättra tillgängligheten.

Transnationellt samarbete

Möjliga transnationella samverkanspartners är:

Estland: Estonia National Agency for the YIA programme har via sitt ESF-program utformat ett uppdrag där fritidsorganisationers och fritidsledares roll som brygga till arbete för unga människor ska utvecklas, och kvaliteten i ungdomsarbete ska utvecklas och säkerställas. Här finns möjligheter till ett intressant utbyte och gemensamt utvecklingsarbete då fritidssektorn är en stor källa till icke-formell utbildning för unga människor.

Danmark: I Danmark finns en mängd Ungdomsskolor, en i varje kommun. Dessa är uttalade forum för icke-formellt lärande för unga i respektive kommun, men har också ett tydligt fokus på fritidssysselsättning. Hur fritid och arbetsmarknadsutbildning samspelar inom den danska ungdomsskolen kan vara en stor källa för inspiration och utvecklingsidéer.

Nordirland: Westcourt Centre är ett ungdomshus som även har utbildning utifrån formella skolans kursplaner för school drop-outs. På Nordirland används också OCN-metoden vilket kan ge intressanta samverkans och utbytesmöjligheter t ex i relation till Youthpass.

Tyskland: Från vårt tidigare projektarbete inom Utvecklingspartnerskapet Access finns ett tydligt intresse från våra tyska partners att fortsätta titta på om och hur OCN-metoden kan vara ett verktyg för att erkänna och kvalitetssäkra icke-formellt lärande även i Tyskland. Intresse finns därför för samarbete.



Förstudietiden kan också visa på ytterligare intressanta partners.



Som framgår av beskrivningen ovan av de möjliga partnerna, är de nödvändiga för att vi i de utvecklingsområden vi förutser idag (fritidssektorn som icke-formell lärandemiljö och Youthpass i kombination med OCN) ska kunna göra ett meningsfullt arbete, och de ser att vi kan bidra till deras utveckling. Vi ser att det finns stort värde i ett bra transnationellt partnerskap i genomförandeprojektet, och vi ser fram emot det transnationella samarbetet med stor nyfikenhet och förväntan.



I genomförandeprojektet kommer i princip hela projektets utvecklingsarbete att ske i transnationellt samarbete. Det är därför viktigt att involvera några transnationella partners redan i förstudien. Danska och estländska förutsättningar och bakgrund kommer att vara lika centrala i kartläggningen som svenska behov och förutsättningar. Vi kommer också nyttja CoP Transnationality www.transnationality.eu som verktyg för att samla mer bakgrundsinformation kring ämnet ur ett europeiskt perspektiv, men också som källa för erfarenheter att lära av hur man maximerar nyttan av transnationellt partnerskap.



Rent praktiskt kommer detta att ske genom väl förberedda fysiska möten och löpande kontakter mellan mötena via e-post och telefon.

Samarbetspartners

  • Arbetsmiljöforum i Sverige AB
  • Kommunledningskontoret
  • Urkraft Service AB

Kommun

  • Skellefteå
  • Stockholm