Logotyp på utskrifter

Utveckling mot arbetet (UMA)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAlma folkhögskola
KontaktpersonBeatrice Gustafsson
E-postbeatrice.gustafsson.alma@folkbildning.net
Telefonnummer0707-560722
Beviljat ESF-stöd44 337 805 kr
Total projektbudget74 984 243 kr
Projektperiod2011-11-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Många människor står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver stöd för att komma ut i arbete. Mot bakgrund av erfarenheterna från ESF-projektet Livsval har idén till Utveckling mot arbetet (UMA) formats. UMA drivs av Alma Folkhögskola och kompletterar Livsvals rehabiliterande och motiverande aktiviteter med arbetsträning. UMA:s övergripande effektmål är att minska arbetslösheten i målgruppen. Det sker genom att minska gapet mellan personlig utveckling och arbetsplatsträning, stärka individens förmåga och att ändra attityden hos arbetsgivare och övrigt omgivande samhälle med avseende på målgruppens speciella behov av stöd och åtgärder. Målgruppen för projektet är individer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden i arbetsför ålder (18-64 år). Konkret innebär det alla långtidssjukskrivna och arbetslösa med betydande svårigheter att komma in på arbetsmarknaden i Stockholms län utgör bas för deltagarmålgruppen. Vidare är även arbetsgivare, brukarorganisationer, myndigheter och företrädare för den sociala ekonomin att betrakta som målgrupper.

Bakgrund

Föreliggande projektansökan tar avstamp från projektet Livsval. Livsval är ett treårigt ESF-projekt (2009-2011) som syftar till att skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden. Livsval består av 3 delprojekt, Landningsbanor, MIRA och Sociala Företag. Projektets sju landningsbanor (lokal med daglig verksamhet) erbjuder deltagare som inte omedelbart är redo att börja arbeta en fas av orientering uppsamling. MIRA – Modell för Integrerad Rehabilitering mot Arbete, rehabilitering sker parallellt på flera nivåer samtidigt som individen dessutom studerar, arbetstränar eller går på fysisk rehabilitering. Detta skiljer MIRA från den vanliga arbetsgången i rehabilitering av sjukskrivna. En entreprenörskapsutbildning för deltagare som visat intresse för sociala arbetskooperativ har genomförts i tre omgångar med över 50 deltagare. Livsvals delutvärdering visar på att många av projektets deltagare upplever en personlig utveckling men är i behov av ytterligare stöd för att komma ut i arbete. Livsvals delutvärdering visar bland annat på att en majoritet av deltagarna, alltså personer som står mycket långt från arbetsmarknaden, har stärkts med avseende på självkänsla och stärkt tro på framtiden. Dessutom är det flera som upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden. Arbetskonsulenter inom Livsval har genomförts arbetsinriktade kartläggningar, motiverande samtal och successivt etablerat kontakt med lämpliga arbetsgivare, enligt metoden Supported Employment. Närmare 100 deltagare har hittills kommit ut i praktik/arbetsträning. I juni 2011 var 24 deltagare i praktik/arbetsträning och ytterligare 27 deltagare var i planering inför praktik.
Mot bakgrund av de erfarenheter som genererats via Livsval har idén för projektet Utveckling Mot Arbete (UMA) formats. UMA-projektet tar således fasta på de aktiviteter som ska verka rehabiliterande och motiverande men kompletterar dessa med arbetsträning för att bryta arbetslöshet och utanförskap. UMA ska överbrygga glappet mellan rehabiliterande/aktiverande insatser och självförsörjning genom att särskilt fokusera på arbetsträningsplatser där både deltagare och arbetsgivare får stöd. UMA ska arbeta för att stärka deltagarna, möjliggöra arbetsträning, förändra attityder hos arbetsgivarna och försöka bredda arbetsmarknaden genom att skapa en stödstruktur för bildande av sociala företag. Övergripande kan UMA beskrivas utifrån fyra huvudproblem där det första berör de individer som pga lång tid i sjukskrivning och/eller arbetslöshet står utanför arbetsmarknaden och därför tappat motivation och förmåga att själva bryta sitt utanförskap. Det andra huvudproblemet beaktar höga inträdeströsklar som bottnar i arbetsgivarnas attityder till målgrupperna sjukskrivna och/eller arbetslösa och det tredje avser de krav som ställs på den reguljära arbetsmarknaden och som bidrar till att många i "utanförskap" inte kan konkurrera om befintliga tjänster. Det sista och fjärde huvudproblemet är bristen på samverkan mellan de myndigheter som individerna ur målgruppen kommer i kontakt med. Denna problematik bottnar i en stuprörsstruktur som bidrar till att många individer hamnar "mellan stolarna", blir skeptiska till myndighetsväsendet och att adekvat stöd uteblir.
UMA-projektet baseras på tanken om att arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Projektet ska arbeta för att stärka deltagarnas egenmakt, inflytande och ansvar för att stärka deras självförtroende och ge dem ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Huvudsyftet för UMA är således att i samverkan med aktörer från det offentliga, det privata och den sociala ekonomin minska sjukskrivningen och även arbetslösheten (öka
arbetskraftsutbudet) inom den grupp av invånare som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa invånare har av olika anledningar svårt att konkurrera om arbeten inom den ordinarie arbetsmarknaden och får därför ingen arbetslivserfarenhet och orientering om arbetslivets villkor och krav. Dessutom har tidigare stödåtgärder som dessa personer tagit del av visat sig vara relativt verkningslösa och har inte bidragit till att påverka deras situation till det bättre. Många har blivit stigmatiserade och risken för cementering av deras befintliga situation är överhängande.
UMA-projektet vill också betona att det ej enbart är en förändring hos deltagarna som är nödvändig för att deras utanförskap, som uppstått som en följd av långtidssjukskrivning och/eller långtidsarbetslöshet, ska brytas utan att det också är väsentligt att arbetsgivarnas attityder förändras. Många arbetsgivare vågar inte anställa personer som varit arbetslösa under en längre period då de tror att de inte har tillräcklig kompetens och motivation för att genomföra arbetsuppgifterna. Sådana fördomar bottnar oftast i okunskap och bristande erfarenhet. UMA ska arbeta för att öka arbetsgivarnas kunskaper om målgruppen och visa på att dessa individer med rätt stöd kan vara en tillgång den aktuella arbetsplatsen. Det är viktigt att introduktionsarbetet är grundligt och sker utifrån varje individs förutsättningar och att deltagarna successivt kommer in i arbetsträning. Det är betydelsefullt att trösklarna för inträde på arbetsmarknaden sänks för de långtidssjukskrivna och de långtidsarbetslösa och därför ska UMA-projektet genom viss handledning av introduktionsrelaterade insatser också arbeta för att påverka arbetsgivarnas attityder.
Det är också väsentligt att de myndigheter och organisationer som individer inom målgruppen kommer i kontakt med samverkar. Liksom inom Livsval ska UMAs arbetsformer kombinera de bästa sidorna från den offentliga förvaltningen med det bästa från brukarorganisationer men också från privat sektor som erbjuder offentliga tjänster. Inom UMA-projektet ska samverkansfördelar belysas och projektet ska utgöra en plattform för samarbete mellan de myndigheter, organisationer och företag som medverkar. Samverkan är särskilt viktig för att underlätta individens utveckling då det är känt att sk stuprörstänk bland de aktörer som personer ifrån målgruppen kommer i kontakt med oftast begränsar hennes/hans utvecklingsmöjligheter. Många personer ifrån målgruppen har ofta slussats mellan olika myndigheter och hamnar allt för ofta mellan stolarna, deras tid i utanförskap riskeras att bli längre än nödvändigt och utanförskapet blir på så sätt en stigmatiserande faktor.
Sammantaget ska en arbetsmodell för att angripa ovannämnda problem och behov prövas inom UMA-projektet. För att arbetsmodellen ska vara adekvat och hållbar kommer den att följas upp noggrant och löpande genom hela projektgenomförandet.

Målsättning


Mobiliseringsfas: Projektets vision är framtagen för att ange riktningen på arbetet. Genom visionen tydliggörs vilken samhällelig nytta som projektets arbete kan bidra till på lång sikt. UMAs vision är baserad på ESF-rådets definition av programområde 2 som syftar till att motverka utanförskap och formuleras enligt följande: Ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv. UMA ska med sikte på visionen under mobiliseringsfasen ta fram en genomarbetad och förankrad projektplan för genomförandet. Projektplanen ska omfatta både riskanalys och indikatorer för kontinuerlig uppföljning och därmed styrning av genomförandeprojektet. Dessutom ska projektplanen bygga på det på förslag som presenteras i föreliggande ansökan.
Genomförande:Det övergripande effektmålet anger den effekt som UMAs arbete ska leda till i slutändan. UMAs effektmål är: Minskad arbetslöshet inom den grupp av invånare mellan 18-64 år som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden (självförsörjning). UMA-projektet ska aktivt arbeta med att uppnå effektmålet och tar därigenom ansvar för att utforma aktiviteter som ska bidra till att effektmålet uppnås. Liksom i Livsval fokuserar UMA på metoder som syftar till att bryta människors utanförskap och skapa möjlighet till ett bättre liv. Inom UMA-projektet ligger fokus på personlig utveckling vilket ska uppnås genom att deltagaren får individuellt stöd i form av både aktiverande och terapeutiska insatser i kombination med arbetsträning. Således är målsättningen att öka arbetskraftsutbudet genom att erbjuda arbete, UMA-platser, påverka arbetsgivarnas attityder/sänka inträdeströsklar, samt att bredda arbetsmarknaden genom uppstart av sociala företag. UMAs effektmål är att deltagarna genom medverkan i UMA blir självförsörjande genom arbete, studier eller att de startar sociala företag. Det är dock relevant att poängtera att start av sociala företag är ett långsiktigt mål (se bild) och att detta bör ske innan projektslut för att deltagarna ska kunna försörja sig därigenom. Deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom få kontinuitet i vardagen, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktiga i samhället. Med arbete menas alla former av arbete, alltså inte enbart lönearbete. Alltså omfattar ”arbete” all form av sysselsättning och i begreppet utbildning inkluderas alla former av utbildning, ej endast CSN-berättigad utbildning. Därför kan utbildning exempelvis också omfatta biståndsbedömd utbildning och kurser på Alma Folkhögskola.
Projektet vilar också på en stark tanke om samverkan. För att effektmålet ska uppnås räcker det emellertid inte med att endast arbeta med att stärka individens förmåga utan också att verka för att sprida kunskap om vilka förändringar som måste ske hos arbetsgivarna, inom myndigheter och andra organisationer som individerna kommer i kontakt med. UMA har som målsättning att påverka och förändra situationen för projektets deltagare med avseende på deras kontakt med olika myndigheter. Idag finns det en problematik om att individen slussas mellan olika myndigheter, ”hamnar mellan stolarna”, och inte får adekvat hjälp för att öka sina möjligheter till självförsörjning. Således inkluderas målsättningar som avser strukturförändringar inom relevanta myndigheter och andra instanser. Det är inte realistiskt att ett projekt på 2,5 år ska åstadkomma reella förändringar vad gäller lagstiftning och dylikt, därför är målsättningen inom UMA att dels sprida information om rådande problematik, skapa debatt kring frågan men också att skapa samverkansnätverk inom projektet som ska vara hållbara även projektavslut.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Mobiliseringsfas:
Under mobiliseringsfasen ska stort fokus läggas på att formulera målsättningar och därmed aktiviteter för att arbetet med tillgänglighetsintegrering. Detta kommer ske med hjälp av de befintliga processtöd som ESF-rådet tillhandahåller men ska också beaktas av följeforskaren i stöd med målformulering, indikatorer samt framtagning av självutvärderingsverktyg.

1) Utbildning för projektledningen under ledning av processtöd Tillgänglighet. Eventuellt även utbildning för styrgrupp, samarbetsorganisationer och myndigheter.
2) En separat plan om Tillgänglighet arbetas fram, 2-3 sidor, som kopplas till tids- och aktivitetsplanen. I denna plan ingår bl.a. utbildningsinsatser, enkäter, genomgång och revidering av rutiner, handledningsmanualer. Olika behov hos män och kvinnor med funktionsnedsättning ska särskilt belysas.
3) Utvärdering: En plan för UMAs mål och utvärdering arbetas fram i samarbete med utvärderaren med tydliga mål för tillgänglighetsfrågorna i projektet.

Genomförande:
Utgångspunkten ska inom UMA-projektet vara att på lång sikt bidra till att minska fördomar mot och öka acceptans för personer med funktionsnedsättning på arbetsplatserna. UMA strävar efter att på effektnivå möjliggöra för att fler personer med funktionsnedsättning kommer ut i arbete eller utbildning/egen försörjning alltså att uppnå visionen om att alla ska kunna delta på lika villkor. På samma sätt som jämställdhetsfrågan ska följas upp genomgående i projektet ska också tillgänglighetsperspektivet belysas. Planen och målsättningar för tillgänglighet ska följas upp och korrigeras vid behov för att säkerställa måluppfyllelse ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen ska möjligheter för transnationellt samarbete och erfarenhetsutbyte undersökas. Kontakt kommer att tas med flertalet relevanta aktörer för att fastställa hur och på vilket sätt ett transnationellt samarbete kan formas. Det är viktigt att det transnationella samarbetet bidrar till UMAs effektmål, därför ska tydliga aktiviteter samt målsättningar för det transnationella samarbetet, på kort och lång sikt, fastställas under mobiliseringsfasen. Således ska detaljer för det transnationella samarbetet tas fram och presenteras i ansökan för UMA-projektets genomförande. Dessutom ska möjligheter för att inkludera deltagarna i det transnationella metodutbytet att undersökas.

Genomförandefasen: Metodutbyte kommer att ske med relevant internationell aktör. En viss del (ca 5 procent) kommer att avsättas av projektledarens tjänst för att hon/han ska arbeta med det transnationella uppdraget.

Medfinansiärer

  • Enheten för hemlösa
  • Enskede-Årsta-Vantör stadsdels
  • Försäkringskassan Huvudkontoret Stockholm
  • Försörjningsstöd,bedömning,aktivering
  • Hägersten-Liljeholmens stadsde
  • Kungsholmens sdf
  • Lokalkontor Söderort
  • Norrmalms stadsdelsnämnd
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • SLSO Psykiatri Södra Stockholm
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Årsta Vantörs psykriatriska jour- och öppenvårdsmottagning
  • Östermalms sdf

Samarbetspartners

  • Attention Riks
  • Dianova
  • RFHL Stockholm

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker