Logotyp på utskrifter

Unga in nationellt

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAF - IT Enheten / Personalenheten
KontaktpersonPetra Jansson
E-postpetra.jansson@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-4867615
Beviljat ESF-stöd25 071 075 kr
Total projektbudget58 304 825 kr
Projektperiod2011-11-01 till 2014-05-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet är att genom samverkan mellan stat, kommun, ideella och privata sektorn skapa mötesplatser och konjunkturoberoende metoder för att hitta samt stötta ungdomar i eller risk för utanförskap. Detta görs genom att öka ungdomars närvaro på samhällets olika arenor och därmed en känsla av inkludering. Målgruppen är unga mellan 16-24 år som inte studerar, arbetar eller finns i några system hos kommunen eller Arbetsförmedlingen. Många av de unga i denna målgrupp lider av funktionsnedsättningar, såsom psykisk ohälsa och eller inlärningssvårigheter och neuropsykriatiska problem ibland i kombination med missbruk. Därav behöver aktiviteterna indvidanpassas i mycket stor utsträckning och samverkan är nödvändig.

Bakgrund

Unga in i Stockholm initierades under 2008 av Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist och Fryshusets dåvarande VD Anders Carlberg, och öppnade upp i lokaler på Fryshuset i Stockholm under november 2009 och pågår tom mars 2012. Nuvarande Unga in vänder sig till unga som inte finns i några system alltså inte går i skolan, jobbar och inte heller finns inskrivna på Arbetsförmedlingen eller får försörjningsstöd av kommunen. Denna grupp brukar beskrivas som ungdomar i utanförskap och flera studier visar på att gruppen bara ökar och att många lider av psykisk ohälsa och har oavslutade gymnasiestudier (drop-outs). Temagruppen Unga i arbetslivet bedömer i ”Unga som varken arbetar eller studerar – hur många är de och vad gör de?” (Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1) att det under 2008 i Sverige fanns ca 36000 unga mellan 16-25 år i utanförskap och helt utan aktivitet. Beräkningar från 2007 och 2008 visar att siffrorna sannolikt ökar i alla åldrar för varje år. I Unga in i Stockholm hade i mars 2011 ca 90 ungdomar skrivit in sig i projektet. (Se vidare bilaga resultat Unga in mars). Flera tidigare studier har visat på att utanförskapsproblematiken varit som störst i de större städerna, under maj 2011 kommer en ny rapport från Temagruppen unga i arbetslivet som kommer att belysa skillnaderna mellan större och mindre städer. Något som projektet kommer studera närmare under mobiliseringsfasen, både genom rapportläsning men också genom förankringsarbete med de olika kommunerna.
Uppdragen blir tydligare både för stat och kommun, fler ska arbeta och få möjlighet att arbeta 100 % utifrån sin förmåga. I och med detta finns ett behov inom olika myndigheter att se över vilka målgrupper vi möter, vi kan inte bara se ungdomar som en enda grupp. Både stat och kommun är överens om att det är gruppen drop-outs som har störst problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Unga in i Stockholm har identifierat ett antal framgångsfaktorer i arbetet med ungdomar i utanförskap som vi vill pröva på flera orter, och sprida både nationell och inom EU. I dagsläget har Skellefteå, Gävle, Göteborg, Stockholm och Malmö visat ett intresse för att göra något gemensamt för denna grupp inom ramen för Unga in. Vi är medvetna om att i det nationella projektet, är den lokala förankringen en viktig framgångsfaktor och att lokala förutsättningar kan påverka behov och kan bidrar till att vi kommer att stå framför stora utmaningar.
PROBLEM FÖR MÅLGRUPPEN
Unga in riktar sig till ungdomar mellan 16-24 år som inte är i någon känd aktivitet och som Ungdomsstyrelsen beskriver i sin rapport . Sannolikt finns många i målgruppen som mår dåligt av olika orsaker. Det kan röra sig om psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning som inte är utredd och socialmedicinska svårigheter av olika slag. Mycket tydligt är även att de inte avslutar sina gymnasieutbildningar. Detta är också vad vi möter i hög utsträckning i Unga in, både vad gäller unga kvinnor och män. Många upplever att det inte får någon hjälp hos myndigheterna och struntar därför i att gå dit!
PROBLEM FÖR ORGANISATIONERNA
Arbetsförmedlingen behöver fortsätta att utveckla arbetet med målgruppen 16- 19 år och hitta samverkansformer mellan Af och kommunen. Arbetsförmedlingen behöver utveckla sin verksamhet kopplat till målgruppen unga utanför och se över matchningsformer och åtgärder för gruppen så att de kan får större möjlighet till en fast förankring på arbetsmarknaden. Tanken är att lyfta in resurser såsom arbetsförmedlare, arbetspsykolog (extern tjänst) och SE-handledare i projekten. På halvtidskonferensen för Unga in den 14 april 2011, där vi till stor del valt att fokusera på ett arbetsgivarperspektiv, framkom det att Arbetsförmedlingen behöver arbeta mer med nätverk och hitta nya plattformar för samarbete och kunskapsutbyte med arbetsgivare för att kunna få in individer ur målgruppen på arbetsmarknaden. Detta är något som Unga in, genom tydligare samverkan med arbetsgivare, vill ta fram former för i ett nationellt perspektiv.
Kommunerna, som har huvudansvaret för unga mellan 16-20 år genom det kommunala uppföljningsansvaret, behöver utveckla de metoder de idag använder för att hitta och möta ungdomar. Något som blivit tydligt i Unga in i Stockholm är att många ungdomar faller mellan stolarna när de behöver hjälp från flera instanser. Därför behöver vi det nationella perspektivet lyfta in flera förvaltningar även inom kommunerna. Genom projektet kan vi hitta lokala samverkansformer samtidigt som kommunerna ges utrymme att hitta gemensamma framgångsfaktorer på ett nationellt och transnationellt plan.
SAMHÄLLSPROBLEM
På Unga ins halvtidskonferens 14 april 2011 deltog Tema gruppen Unga i arbetslivet och redovisade följande strukturella behov för målgruppen
• Unga saknar kontakter
• Unga har många problem samtidigt
• Unga vet inte var de ska vända sig
• Insatserna tar för lång tid innan de sätter igång
• Insatser upprepas
• Innan de fyller 18 år, händer inget
Dessa behov är något som Unga in sett tydligt hos de ungdomar vi möter. Vi arbetar alltid utifrån de individuella behoven, vi stöttar de unga i att skapa kontaktnät både kopplat till myndigheter och arbetsgivare. Ungdomarna med olika funktionsnedsättningar behöver mycket stöttning i att hitta rätt kontakter och att be om rätt hjälp. Här arbetar Unga in med en fördjupad kartläggning som belyser de ungas problematik ur flera aspekter. Genom att strukturera problemområdena kan vi hitta individuella lösningar. Kommunerna är mycket intresserade av att hitta lösningar för de unga under 18 år, som hoppat av gymnasiet. Detta måste ske genom samverkan med den unge, dennes föräldrar, ofta flera instanser inom kommun och eller landstinget vilket är mycket tidkrävande. Här behövs fungerande och tydliga processer, ett arbete som är påbörjat inom Unga in i Stockholm och behöver testas under längre period och i flera städer. Genom att strukturera problemområdena kan vi hitta individuella lösningar. Genom strategisk påverkan har Unga in också lyft dessa problem i olika artiklar och reportage som gjorts om projektet (http://dagensarena.se/reportage/det-unga utanforskapet, http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/17/58/fcc90626.pdf/). Vi tror att ett nationellt projekt kan bidra till bredare möjligheter till informationsspridning och marknadsföring och ökade möjligheter till strategisk påverkan.
FÖREBYGGANDE INNOVATIVA LÖSNINGAR
I pågående Unga in vänder vi oss till unga som befinner sig i utanförskap och inte finns i arbete, studier eller i aktivitet hos kommunen eller arbetsförmedlingen. Då vi sett att många av dessa unga har problem i skolan och är så kallade drop -outs, vill vi i det nationella projektet hitta olika former för att även arbeta FÖREBYGGANDE. Detta skulle kunna ske genom samverkan med gymnasieskolan som just nu arbetar med att hitta former för den nya gymnasieformen. Detta ger utrymme för innovativa lösningar för att i framtiden UNDVIKA AVHOPP från gymnasieskolan, detta är en tanke som Skellefteå och Gävle vill testa inom ramen för Unga in.
Några av framgångsfaktorerna från Unga in i Stockholm (bilaga 2) är att vi byggt upp en verksamhet som har både ett arbetsmarknadsfokus och ett SOCIALT FOKUS. På så sätt har vi skapat en gemensam ram för de olika problembilder som man kan stöta på när man arbetar med denna grupp och vi har uppmärksammat hur dessa är tätt sammanhängande. En annan viktig framgångsfaktor att fortsätta arbeta med är att deltagandet ska vara frivilligt i så stor utsträckning som möjligt.
I Unga in i Stockholm, men också i olika projekt i bla Malmö har man ANSTÄLLT UNGA PERSONER som marknadsförare/vägledare för att få deltagare till projekt. Vi tror att detta är en viktig del av projekten för att visa på nyttan av verksamheten för de unga och därigenom öka tillit och förtroende för myndigheterna. Det är också en viktig del i arbetet med att lyfta in målgruppsperspektivet på ett tydligt sätt.

Syfte

Att genom samverkan mellan stat, kommun, ideella och privata sektorn skapa mötesplatser och konjunkturoberoende metoder för att hitta samt stötta ungdomar i eller risk för utanförskap. Detta görs genom att öka ungdomars närvaro på samhällets olika arenor och därmed en känsla av inkludering.

Under mobiliseringsfasen är syftet att fortsätta förankringsarbetet med samverkansparterna för att skapa hållbara aktivitetsplaner och mål, vi ämnar också ta fram en plan för hur socioekonomiska kalkyler ska användas i genomförandefasen. Detta för att tydliggöra både de individuella och ekonomiska vinsterna för de olika samverkansparterna.

Målsättning

Att under mobiliseringsfasen ta fram relevanta mål för genomförandet som syftar till att öka samverkan utifrån individ, organisation och samhällelig nivå.

Exempel på indikatorer
– Att 70 % av deltagarna har en känd planering efter projektavslut
– Att 50 % av ungdomarna har fått prova på mellan 2-4 korta jobb efter projektavslut
– Att 30 % av ungdomarna påbörjar studier eller arbete på hel- eller deltid efter projektavslut
– Att 80 % av ungdomarna ökat sin självkänsla
-Att det finns framtagen handbok hur man arbetar med målgruppen
- Att det finns definierade och kostnadsberäknade tjänster

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under mobiliseringsfasen kommer vi att genomföra en SWOT (riskanalys) för att identifiera hur vi kan göra verksamheten mer tillgänglig, vilka hinder och risker vi kan möta men också vilka möjligheter vi har. Vi ska även dra lärdom av våra tidigare efterenheter kring arbete med olika funktionshinder och hur vi kan utveckla detta i vårt metodarbete. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med tillgänglighet och har ett flertal specialister riktade mot målgruppen. I arbetet med Unga in har aktiviteter och metoder utvärderats och anpassats utifrån deltagarnas behov att delta till 100% utifrån sina egna förutsättningar. Arbetspsykolog och Sius (SE- handledare) är viktiga kompetenser i projektgruppen, liksom samarbete med Arbetsförmedlingens huvudkontor. Fysisk tillgänglighet: Lokalerna kommer vara anpassade för personer med fysiskt funktionshinder, i form av hiss, trösklar, breda dörrar etc. Tillgänglig information och kommunikation: Behovet av att ha lättillgänglig och lättläst information är signifikant och vi kommer att bearbeta information i pappersformat/flyers, samt anpassa hemsidan och facebook och öppna för möjligheten att använda fler sociala medier om det visar sig framgångsrikt. En konkret handlingsplan kommer att tas fram under mobiliseringsfasen.
Vi kommer att använda oss av processtödet Tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

En SWOT samt handlingsplan för hur arbetet konkret ska organiseras under genomförandet kommer att tas fram under mobiliseringsfasen. Under genomförandefasen kommer en 4R att göras.
Framgångsfaktorerna för arbetet, som vi tar med oss från Unga in i det nationella projektet är dels det kvantitativa, att vi från projektstart fört könsuppdelad statistik i så hög utsträckning. Något som är en förutsättning för den analys man gör som steg 3 i 4R metoden. Vi ska redan i mobiliseringsfasen ta fram en planering för vilken statistik vi behöver ha i genomförandefasen. Denna statistik ligger sedan till grund för en viktig analys där eventuella könsmönster kan framträda senare under projektet.
Centralt vad det gäller den andra delen av jämställdhetsintegreringsarbetet, det kvalitativa, är att på en tidig nivå engagera projektgrupp och styrgrupp för ett fortlöpande arbete med dessa frågor. Vi kommer ta med oss mycket konkret arbete från nuvarande Unga in, t ex att boka in tid för jämställdhetsutbildning tidigt samt lägga in tid och resurser för att integrera frågorna i den löpande verksamheten. Den kvalitativa delen kommer bland annat bestå av genomförandet av en 4R samt en planering hur projektgrupp samt styrgrupp ska problematisera dessa frågor fortlöpande i arbetet. Vi ska definiera hur man ska arbeta genomgående i hela verksamheten och på alla beslutsnivåer. Under mobiliseringsfasen kommer en handlingsplan tas fram. Förhoppningsvis kan det även bli en fortsättning på den uppmärksammade blogg som har jämställdhetsintegrering som fokus, som drivs av en projektmedarbetare och Fryshuset.

Transnationellt samarbete

Den transnationella delen i ansökan för projektet Unga In har Arbetsförmedlingen arbetat fram med stöd från Arbetsmiljöforum, Europeanminds och Sensus.
Arbetsförmedlingen har under mars 2011 deltagit i II Transnationalitet Forum i Warszawa i syfte att hitta partners till projektet Unga In. Några av de partnerskap som förslås i projektet är resultat av medverkan i Forumet.
I planeringen av det transnationella arbetet har vi tagit hänsyn till resultatet från ”konferensrapport från erfarenhetsutbyte mellan projekt” av Temagruppen Unga i Arbetslivet 2010:2.
Med transnationellt arbetet i Unga In vill vi jobba strategiskt och långsiktigt. Vår ambition är att öka möjligheten till framtida samarbete mellan medlemsstater genom att inspirera och blir inspirerade av arbete med ungdomar i andra delar av EU. Vi vill bidra till de befintliga nätverken (tematiska nätverk) med våra nationella och internationella erfarenheter.
Vi planerar ett samarbete med Ungdomsstyrelsen och Temagruppen unga i arbetslivet avseende transnationellt arbete samt internt, med Af:s internationella stab.
Unga In har valt att följa de rekommendationerna som ges kring hur samarbete kan utvecklas. Samarbetet kommer att ske på tre olika nivåer: mellan projekt inom två eller flera medlemsstater, mellan tematiska nätverk på europeisk nivå samt mellan förvaltande myndigheter och andra centrala funktioner inom medlemsländerna.Utifrån rekommendationerna har vi valt att lägga olika typ av lärande utbyte med olika länder.
Vi har kommit fram att samarbetet kommer att inledas ned Nederländarna, Finland, Italien och Polen. Detta utesluter inte att flera EU länder kan vara aktuella under mobiliseringsfasen.
Vi avser att arbeta med:
1.Utbyte/praktikperiod och lärande utbyte för deltagarna i andra EU länder, 2. Innovation, generella kunskapshöjande metoder kring arbetssätt med ungdomar samt utbyte av personal (detta ev. in senare skede eftersom det inte har diskuterats i detalj med våra partner), 3. Deltagande i EU nätverk samt kunskapsspridning till flera EU länder via lärandekonferenser. Nedan beskriver vi ovanstående punkter:
1.Planering av utbyte för deltagarna praktik utomlands
”Rörligheten bland unga har förändrats över tid. Det handlar både om möjlighet att flytta inom det egna landet och att resa och skaffa sig erfarenheter från andra länder.” Tema unga i arbetslivet 2010:2.
Italien
Ungdomar kommer att ha möjligheter till arbetspraktik under 5 veckor i Pistoia. Vi har planerat aktiviteter i Italien med stöd av extern partner och har kontakt med Activa som har testat utbytet i tidigare projekt. Europeanminds har förmedlat kontakter i Italien.
2.Innovation, lärande utbyte (Finland, Italien och Nederländerna)
Syftet med lärande utbyte är bl.a.:
Utforska vilka typer av insatser passar ungdomar som står långt från arbetsmarknaden
hitta innovativa arbetssätt i EU och testa olika metoder i arbetet med ungdomar
undersöka om stora reformer krävs för att kunna ge påtagliga förändringar i underlättandet av ungdomsinträde på arbetsmarknad
undersöka om information eller annan formell struktur som riktar sig endast till ungdomar kan vara ett sätt att organisera stöd för ungdomar i Sverige.
Nederländerna
Sveriges ungdomsarbetslöshetssiffror ligger 7 procent över EU genomsnittet som i mars 2009 låg på 18,3. I Holland är ungdomsarbetslösheten fem gånger lägre än i Sverige. En förklaring till dessa höga nivåer kan vara att Sverige saknar verktyg för att effektivt bekämpa och förebygga ungdomsarbetslöshet.Hur är arbetssätt med ungdomar strukturerat och vilka resultat har detta fått? Hur fungerar samverkan mellan olika aktörer i arbetet med att motverka ungdomsarbetslöshet?
Vi planerar en resa med nuvarande medarbetarna från Projekt Unga In under juni 2011 för att kunna planera framtida samverkan i det nationella projektet.
Finland
Syftet med utbyte med Finland är,förutom att lära mer om generella satsningar för ungdomar, ta del av det innovativa arbetssätt som utvecklats inom området vocational training. Vi vill testa användning av dataspel med målgruppen. Vi tror att detta kan vara intressant mot bakgrund av de speciella behoven hos den så kallade generation Y och Drops out.
I USA har publikationer som Fortune, USA Today, Wall Street Journal, CNN, Time och Chet porträtterat den nya generationen, föddmellan 1977 och 1995. Nu talas det även om den i Sverige. Generation Y kallas den nya generationen ungdomar. Det påpekas redan att inträde arbetslivet och val av yrke och arbete kommer att ske på annat sätt jämfört med hur det ske nu. Vad kommer att hända med de ungdomar som tillhör drop outs? Det räcker inte att Af är medveten om generationsskifte. Det finns ett behov av ökad förståelse för ungdomars tankesätt och att hitta nya kommunikationsstrategier. Finland har utvecklat ett sätt att titta på hur individer interagerar och påverkas av varandra i ett rollspel som följs av forskare.I Sverige behöver vi lära oss mer om hur vi kan använda oss av innovativa medel. Sociala media och andra kanaler ska testas och användas för interaktion med ungdomar. Vi har etablerat kontakt med Jyväsklä Educational Consortium som har under flera år arbetat med vocational training och EU-projekt. Det sociala samspelet tränas genom roller i spelet och det ger möjlighet för forskare (och projektmedarbetare) att lära känna ungdomarna, deras förmåga av att hantera olika arbetsuppgifter, sociala samspel, mm. Om spelet skulle fungera som verktyg är ambitionen att bygga en plattform för spelet i Sverige och att anställa en ungdom som driver plattformen. Plattformen skulle kunna bli ett öppet forum för både spelet och projektet. Målet är att plattform överlever efter projektets slut och sköts av ungdomar i någon form av socialt företag. Planeringen av samarbete med Finland är följande: Besök i Finland i planeringssyfte samt för att testa spelet
Översättning av dataspelet till engelska. Planering och utbyte av information kring metod: möte i Finland (med ev. flera partner som vill testa spelet tillsammans med Sverige).
Ungdomar spelar i Sverige och forskare från Finland besöker Sverige vid två tillfällen (ca 1 v. 10 dagar för varje tillfälle).
Planering ska anpassas till ev. förändringar i arbetssätt och kommer att revideras beroende på projektpartners behov.
Italien
Under en vecka ska projektet studera hur samverkan mellan kommuner, myndigheter och sociala företag fungerar i Italien och vilka förutsättningar ska skapas för att uppmuntra samverkan. Projektmedarbetarna kommer att besöka ett antal aktiva verksamhet. Vi fortsätter samarbetet påbörjat med Bolzano förra året. Unga In tagit emot en delegation från Bolzano som vars intresse var att undersöka hur man arbetar med drop out i Sverige och utförska vilka metod används på Unga In.Vi har undertecknat en avsiktsförklaring (letter of intent) och är beredda att ta emot/skicka projektmedarbetarna och till resp.projekt. En letter of inten kommer att skrivas med Polen avs. liknande samarbetet.
3. Nätverksbyggandet, samverkan och kunskapsspridning
Transnationalitet i projektet syftar till förändring på strukturnivå. Arbetsförmedlingen och de organisationer som idag arbetar med ungdomar skall förändra sitt arbete så att det bättre gynnar de ungdomar som idag ställs utanför. Ambitionen med det transnationella arbetet som ska bedrivas i projektet Unga in är att förbättra vår verksamhet gällande arbete med ungdomar, hittar nya arbetssätt, ny samarbetsformer med andra myndigheten och organisationer som arbetar med ungdomar. De erfarenheter som man samlar under projektet ska gynna flera EU länder och bidrar till denna förändring. Vi vill därför delta i nätverk och sprida information om Unga In och om det transnationella utbyte som pågår under projektets gång. Vi vill att nya partner kommer att dela idéer och vår ambition är att arrangera en konferens i Sverige med tema Ungdomar (i samarbetet med andra aktörer/befintligt nätverk) i slutet av projektet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Avdelningen BM Sekritariat och avd. Rehab CFAR är i Stockholm
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Avd. lärande och arbetsmarknad
  • Utbildningsförvaltningen

Samarbetspartners

  • Fryshuset Stockholm

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Gävle
  • Göteborg
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Malmö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Skellefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker