Logotyp på utskrifter

URBAN INNOVATION

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareAvdelning för tillväxt
KontaktpersonOla Hägg
E-postola.hagg@lansstyrelsen.se
Telefonnummer08-7854178
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-02-01 till 2014-09-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Förstudien för URBAN INNOVATION syftar till att se möjligheterna för ett genomförande projekt med att skapa tvärsektoriella innovationsteam på 6-8 arbetslösa personer med utländsk bakgrund och ungdomar. Dessa innovationsteam ska arbeta med en specifik uppgift som medverkande offentlig aktör har valt ut som utvecklingsområde. Genom ett deltagande erhåller individerna en tidsbestämd anställning som bidrar till yrkeserfarenhet och kontakter. Medverkande aktörer utvecklar sin arbetsgivarroll vad gäller mångfaldsorientering. Genom att mobilisera yrkeskompetensen som finns i stadsdelarna kommer nya lösningar att skapas där deltagarnas yrkeskompetens och boendekompetens används i stadsdelsutvecklingen. Studien ska redogöra för ett genomförande av URBAN INNOVATION genom att förankra och mobilisera deltagande och samverkande aktörer, presentera förslag på modell och organisation samt att undersöka möjligheter till finansiering från bl.a. ESF och ERUF.

Bakgrund

Det finns outnyttjade humana resurser i regionens stadsdelar med en relativ överrepresentation av utrikesfödda. I rapporten Använd kompetensen! konstaterar Stockholms läns landsting (TMR) och Länsstyrelsen i Stockholms län att diskriminering inte längre kan uteslutas som orsak att dessa humana resurser inte används fullt ut på den regionala arbetsmarknaden (1). Detta gäller inte bara utrikesfödda utan även svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar. Det handlar inte om en medveten diskriminering på individnivå men en mer strukturell diskriminering som bygger på gamla vanor och fördomar. Denna koncentration av outnyttjade humana resurser på mindre geografiska områden (stadsdelsnivå) har skapat socioekonomiska inomregionala skillnader i Stockholmsregionen under de senaste decennierna. Det sociala kapitalet är inte jämnt fördelat över regionen. När en större grupp människor inom ett avgränsat område upplever att de inte har samma möjligheter att frigöra sina livschanser som majoriteten kan det ge upphov till oroligheter i de lokala samhällen. Under våren 2013 upplevde flera förorter i Stockholmsregionen effekter av denna utveckling. Om en sådan utveckling skulle fortsätta är det ett hot mot hela regionens hållbara tillväxt.

Å ena sidan handlar det om att sätta in de outnyttjade humana resurserna som står utanför den regionala arbetsmarknaden där de behövs utifrån sina kompetenser för att motverka den segregerade arbetsmarknaden i Stockholmsregionen. OECD konstaterade redan 2006 i sin Territorial Reviews of Stockholm (2) att den segregerade arbetsmarknaden är regionens största hot för en hållbar regional tillväxt. Detta är ett av de prioriterade områdena i Stockholmsregionens framtida tillväxtarbete (3) enligt Länsstyrelsen i Stockholms län. I rapporten Använd kompetensen! (1) dras slutsatsen att det behövs ett mer strategiskt regionalt angreppsätt som förutsätter att insatser mot socioekonomisk boendesegregation och integration på arbetsmarknaden kopplas samman för att hitta en hållbar utveckling. Å andra sidan handlar det om att hitta nya vägar för att utveckla de stadsdelar som omfattas av regeringens urbana utvecklingsarbete och stadsdelar som befinner sig i ett liknande socioekonomiskt tillstånd för att minska den socioekonomiska segregationen i Stockholmsregionen.

Boverket konstaterar i sin rapport Urbant utvecklingsarbete (4) att den regionala nivån saknas i arbetet med att motverka den socioekonomiska boendesegregationen. I sin gemensamma förstudie om hållbar urban utveckling (5) konstaterar landstinget (TMR) och Länsstyrelsen att nytänkande och innovation behövs för att lyckas med utmaningen att stärka sammanhållningen på regional nivå. En sådan innovationskraft behövs för att lösa en av regionens största utmaningar, enligt RUFS 2010:
att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet.

Enligt både den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen -RUFS 2010 (6) och den regionala ESF-planen för Stockholmsregionen (7) föreligger uttalade behov av förnyelse och kompetensförstärkning. Ett stort antal pensionsavgångar är på gång inom den offentliga sektorn. Det kräver bland annat förbättrade rekryteringsprocesser som säkerställer utvecklings- och innovationskraft inom den offentliga sektorn. Samtidigt visar rapporten Använd kompetensen! att den offentliga sektorn måste utveckla sin arbetsgivarroll vad gäller mångfaldsorientering, flera offentliga aktörer i regionen har en relativt låg andel anställda med utländsk bakgrund jämfört med den privata sektorn och länets genomsnitt. Förnyelse av offentliga verksamheter är på många områden aktuell och en stor utmaning.

Delar av den offentliga verksamheten regleras av lagstadgade villkor och är inte påverkbara för verksamheternas egna aktörer. Vissa av dessa faktorer begränsar flexibilitet och nyskapande. Andra faktorer, explicita eller implicita, är påverkbara. Frågan är hur de påverkbara faktorerna uppfattas och hur kompetens, tänkande och agerande inom verksamheterna möjliggör innovation. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation är en av tre tematiska utmaningar för nästa programperiod som Länsstyrelsen har beskrivit i remissunderlaget för nästa regionala strukturfondsprogram (8).

Grundidén till utvecklingsprojektet URBAN INNOVATION är övertygelsen om att utvecklings- och innovationskraft i en organisation till stor del består av förmågan att komma upp med nya idéer i ett klimat som främjar olika perspektiv i samverkan. Vårt samhället har under de senaste decennierna fått en mycket större mångfald bl.a. individernas kulturella bakgrund. Om det används rätt är mångfald ett dokumenterat framgångsrikt sätt att öka idéutveckling och innovationskraft (1). Inom URBAN INNOVATION är det tänkt att koppla ihop arbetsmarknadspolitiska insatser med kompetensutveckling och stadsdelsutveckling. Detta för att kunna uppnå hållbara lösningar för segregationen på både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Denna koppling ger möjligheten till att skapa ett strategiskt projekt finansierad både av ESF och ERUF, som det regionala partnerskapet har konstaterat är viktigt för nästa programperiod (8). Huvudtanken är att samla ihop tvärsektoriella innovationsteams enligt Det urbana spelets utgångspunkter (5) bestående av långtidsarbetslösa utrikesfödda och ungdomar med utländsk bakgrund som inom projektets ramar får en korttidsanställning. Dessa innovationsteams ska under en viss period jobba inom kommuner som har visat intresse för att ta fram konkreta förslag till hållbara lösningar för aktuella samhällsutmaningar med fokus på utveckling av de stadsdelar som utifrån ett socioekonomiskt perspektiv är segregerade. Genom detta engagemang får deltagande individer en kompetensutvecklande konkret arbetsuppgift där de lär sig hur arbetet utförs i Sverige, hur grupper och individer, chefer och medarbetare samverkar och vilka kunskaper, färdigheter och social kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden.
Projektidén till URBAN INNOVATION har inspirerats av en modell framtagen av OpenEye Innovation Management i uppdrag av Jordbruksverket. Resultatet av det genomförda projektet finns på Jordbruksverkets hemsida. Modellen kallas för innovation genom mångfald och tekniken för idéutveckling är inspirerad av en utbredd metodik som heter Design Thinking (9).

Förstudien ska vidareutveckla idén för URBAN INNOVATION och enligt ansökan hitta lämpligt upplägg för genomförandet av ett kommande projekt.

Källförteckning
1) Använd kompetensen! Stockholms läns landsting (TMR), Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011
2) Territorial Reviews Stockholm, OECD, 2006
3) Stockholmsregionens framtida tillväxtarbete, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011
4) Urbant utvecklingsarbete, Boverket, 2013
5) Det urbana spelet, förstudien om hållbar urban utveckling, Stockholms läns landsting (TMR), Länsstyrelsen i Stockholms län, 2013
6) Regional utvecklingsplanen för Stockholmsregionen – RUFS 2010, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010
7) Regional ESF-plan för Stockholmsregionen, ESF-rådet, 2007
8) Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Stockholm 2014-2020, remiss, länsstyrelsen i Stockholms län, 2013
9) Förnyelse på landsbygden – Ett tillvägagångssätt för samverkan mellan landsbygdens aktörer och utländsk kompetens, Jordbruksverket, 2011

Målsättning

Individer som har stått utanför arbetsmarknaden under lång tid erhåller genom URBAN INNOVATION kompetensutveckling genom deltagande i verkliga arbetsuppdrag och får yrkeserfarenhet i Sverige. Deltagare ökar därmed sin anställbarhet för arbete inom sitt yrke.

URBAN INNOVATION utgår ifrån att under en viss tid skapa tvärsektoriella innovationsteam på 6-8 personer som anställs för att arbeta med en specifik utvecklingsuppgift. Utvecklingsuppgiften är utvald av medverkande offentlig aktör och utgör ett behov inom ett område där det finns utrymme och drivkraft för både verksamhets- och serviceutveckling inom förvaltningar samt möjligheter till idéer som kan leda till anställning, nya verksamheter och/eller tjänster i befintligt näringsliv eller entreprenöriella initiativ.

Teamet som blir anställt består av långtidsarbetslösa utrikesfödda och svenskfödda med utländsk bakgrund (andra generation svenskar) samt ungdomar. Förväntade resultat för URBAN INNOVATION kan beskrivas:

Anställbarhet, entreprenörskap och personlig utveckling för individen
Genom att deltagande individer engageras inom sitt kompetensområde och på sin kompetensnivå, får individen en arbetslivserfarenhet samt blir del av ett yrkesnätverk med arbetsgivare. Samtliga deltagande individer inom ett år efter deltagandet i ett team ska ha fått en anställning inom offentlig förvaltning, privat näringsliv, driver eller medverkar i ett entreprenöriellt initiativ eller gått vidare i personlig utveckling som utbildning eller praktik.

Kompetensutveckling och mångfaldsorientering hos medverkande aktörer
Ökade möjligheter för medverkande arbetsgivare från både offentlig och privat verksamhet att hitta kompetens som under en viss tid anställs som resurser som direkt bidrar i gemensamma utvecklingsdiskussioner. Arbetsgivaren får därmed en positiv erfarenhet om hur mångfald kan bidra till innovation inom ordinarie verksamhet och praktisk kunskap om innovation genom mångfald. Två år efter deltagandet i URBAN INNOVATION ska arbetsgivarna i större utsträckning anställa kompetens med utländsk bakgrund. På ännu längre sikt bör det i sin tur bidra till en minskad strukturell diskriminering på regionens arbetsmarknad.

Urbant utvecklingsarbete för stärkt sammanhållning och minskat utanförskap
Genom att mobilisera yrkeskompetensen som finns i stadsdelarna uppstår en stolthet hos deltagare och nya möjligheter till nya lösningar skapas där deltagares yrkeskompetens och boendekompetens används i stadsdelsutvecklingen. Förslag till nya lösningar och angreppsätt utvecklas som på sikt skapar gynnsamma förutsättningar för dessa stadsdelar att utvecklas i positiv riktning. Individerna blir positiva förbilder och genererar gynnsamma grannskapseffekter. Genom innovationsteamets kontakt med yrkesverksamma kommer dessa individer även göra avtryck inom berörda yrkesområden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inför sammansättningen av de olika innovationsteamen bör en analys av vilka eventuella anpassningsåtgärder som bör genomföras beroende på respektive individs förutsättningar vid funktionsnedsättning. Det är kompetensen som ska styra rekryteringen. Funktionsnedsättning är ett av mångfaldsperspektiven som gör att förutsättningar ska finnas för personer med funktionsnedsättning att delta i innovationsteamen. I förstudien ska detta beaktas och närmare definieras.

Transnationellt samarbete

I dagsläget finns det inga konkreta förslag till hur URBAN INNOVATION ska drivas i ett transnationellt sammanhang. I förstudien ingår att undersöka på vilket sätt projektet kan placeras i en transnationell samverkan. Utgångspunkten bör vara att se på möjligheter att bädda in projektet i redan befintliga transnationella samarbeten som Stockholmsregionen är inblandad i (t.ex. CPMR, Östersjöprogrammet). Eller delta i befintliga tematiska nätverk som exempelvis URBACT eller networking Europe.
Stockholmsregionens Europakontor kommer att involveras i förstudien för att säkerställa kopplingen med regionens arbete i Bryssel.

Samarbetspartners

  • Landstingsstyrelsens förvaltning

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker