Logotyp på utskrifter

Temagruppen för integration i arbetslivet,TIA

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareREMESO
KontaktpersonMartin Qvist
E-postmartin.qvist@liu.se
Telefonnummer011-363151
Beviljat ESF-stöd13 310 945 kr
Total projektbudget17 881 924 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2011-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

REMESO, Institut för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle vid Linköpings universitet, ämnar att tillsammans med samverkanspartners från olika delar av samhället driva temagruppen i syfte att utveckla policy och praktik genom att förmedla kunskap om området på nya sätt.

Bakgrund

REMESO har genom sina forskare en lång erfarenhet och bred kompetens inom många av de områden som ESFrådets utlysning gäller, men har särskild kompetens inom arbetslivsforskning och etnicitetsforskning med praktisk tillämpning. Forskning med fokus på ungdomar och hälsa finns också kopplat till REMESO. Det är bland annat utifrån detta som REMESO ansöker om att få vara projektägare och ansvara för temagrupp integration i arbetslivet, härefter kallad TIA.

Utgångspunkter
Inför ett arbete som temagrupp identifierar REMESO tre utgångspunkter.

Den ena utgångspunkten är att TIA kommer att arbeta utifrån en tvärsektormetod där minst följande sex faktorer kommer att appliceras:
- integration och mångfald,
- jämställdhet,
- ålder,
- tillgänglighet och funktionshinder
- HBT-frågor.
- hälsoaspekter

Den andra grundläggande utgångspunkten är att ESF är en stor finansiär av projekt inom temaområdet att underlätta (åter)inträde till och integration i arbetslivet. För att öka mervärdet av erfarenheter och effektiva lösningar som definieras i projekten behöver den stora kunskaps- och erfarenhetsmängd som genererats i tidigare och nuvarande projekt inom temaområdet fångas upp sättas i ett större sammanhang för att kunna spridas och omvandlas till policy och praxis i olika organisationer.

Det tredje utgångspunkten är att utifrån ovanstående arbeta som en katalysator för att förädla och förstärka de resultat som åstadkommits i hela ESF:s verksamhet, med det övergripande målet att utöva strategisk påverkan.

Enligt ESF:s utlysning är det inom följande områden som TIA, skall verka
- Åtgärder riktade mot nyanländas (åter)inträde i arbetslivet.
- Åtgärder för att minska överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund utanför arbetslivet. Här ska extra fokus läggas på kvinnor och unga män.
- Åtgärder riktade mot funktionshindrades (åter)inträde i arbetslivet.
- Åtgärder för att minska andelen sjukskrivna kvinnor.

Organisatoriska utmaningar
Att arbeta med temagruppens fokusområden är ett stort projekt. Alla insatser som planeras och genomförs måste fylla en funktion för att nå målen. För att garantera att så sker kommer temagruppen att använda sig av projektplaneringsverktyget LFA, Logical Framework Approach . Förutom att det är ett verktyg för samverkan, delaktighet och konsensus skall det även vara möjligt att kunna följa varje steg i processen och skapa genomskinlighet och delaktighet även i genomförandet, inte bara i planeringen.

Projektet är stort och samverkansparterna är många. Detta är en stor utmaning som måste lösas genom att TIA redan under uppstartstiden bygger upp en tydlig organisation, arbetsfördelning och hållbara rutiner. Genom att lära av tidigare och liknande projekt kan TIA på förhand undvika vissa problem. Det måste också finnas beredskap för konflikter. Den organisatoriska uppbyggnaden är en nyckelfaktor till om projektet ska lyckas och denna fråga kommer ägnas mycket tid och energi.

Metodologiska utmaningar:
TIA kommer att använda LFA för att planera och genomföra verksamheten inom temagruppen. För att använda terminologi från LFA har REMESO tolkat att problemträdets huvudproblem är att utforma strategisk påverkan som syftar till att motverka de hinder som finns för (åter)inträde på arbetsmarknaden. REMESO skulle utifrån forskning kunna beskriva ett antal orsaker och effekter kopplade till detta problem, men då LFA synliggör hur viktigt det är att intressenter som ansvarar för och kommer att påverkas av projekt bör vara med och göra intressentanalys, problemidentifiering, målformulering och riskanalys kommer inte sådana orsaks- och effektanalyser göras förrän TIA fått uppdraget att formera en temagrupp.

Temagruppens arbete planerar i så fall inledas med workshops för partners. Baserat på lärdomar från Equalprojekten kommer då TIA som grupp definiera både de huvudproblemen, orsaker och effekter man skulle vilja uppnå. Utifrån dessa analyser formuleras en gemensam projektplan (målträd), där problemträdets huvudproblem motsvarar de övergripande målen som i det här fallet redan identifierats av ESF, nämligen strategisk påverkan. Detta övergripande mål kommer gemensamt att förtydligas ytterligare genom ett antal (del)projektmål enligt modellen för SMARTA mål: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbestämt, Attraktivt.

Utifrån dessa mål kommer projektets aktiviteter formuleras och planeras, inklusive en beskrivning av förväntat resultat av varje aktivitet. Alla analyser samt planering av aktiviteter skall kunna motiveras utifrån det övergripande målet med strategisk påverkan och bör hela tiden ha den tilltänkta målgruppen i åtanke. TIA kommer därför utförligt beskriva problematiken inom temaområdet, bland annat i form av en noga genomarbetad projektplan med aktiviteter och tidplan samt ett antal kunskapsöversikter.

Utöver utmaningar som analyser i samverkan kan uppbåda finns ett metodologiskt problem i hur relevant information och erfarenheter ska identifieras bland de tusentals projekt som varit en del av ESF:s verksamhet. Här tänker REMESO att ansökningshandlingarna från de beviljade projekten ska studeras och projekten ska kontaktas med en enkät där nyckelinformation kan identifieras. Projekten kan här själva definiera behov som TIA skulle kunna avhjälpa genom sitt bearbetningsarbete. Här identifierar vi även ESF:s handläggare som viktiga aktörer som kan beskriva indikationer på lyckade och intressanta projekt.

Bearbetningen av det insamlade materialet kommer att ske i olika steg där bland annat analytiker kopplade till TIA går igenom materialet och bearbetar detta i ett första steg. Materialet skall studeras ur de olika tvärsektoriella perspektiven. Materialet ska bearbetas så att det kan användas i det strategiska påverkansarbetet och olika utåtriktade aktiviteter. Material ska pressenteras i publikationer, vid seminarier och konferenser, i media och andra aktiviteter.

I detta arbete ingår även att den organisation och gruppindelning som TIA skapar via gemensamt beslut med samverkansparterna ska ansvara för bearbetningen av materialet. I denna process ska alla expertområden och olika typer av organisationer som TIA utgörs av vara med och ta fram planer för, och sträva mot det övergripande målet med strategisk påverkan. På detta vis skall den information som TIA använder sig av i det strategiska påverkansarbetet ges forskningsmässig vederhäftighet, praktisk användbarhet, legitimitet och få genomslag.

Kontakten med andra europeiska temagrupper är central för att hitta konstruktiva sätt att bearbeta material och för att legitimera kunskap från svenska projekt. Några av dessa kontakter finns redan genom REMESO och flera av TIA:s partners, men detta är ett viktigt område som kommer ägnas både tid och möda.

Syfte

Ansökan gäller ansvar för temagrupp med fokus (Åter)inträde till och integration i arbetslivet, ett område som enligt utlysningen kan delas in i, integrationsprocessen för nyanlända, för personer med funktionshinder, och för personer som är långtidssjukskrivna. Den yttersta avsikten med projektet är att åstadkomma strategisk påverkan genom att nå ut med erfarenheter och kunskap från projekt inom området.

Denna kunskap och erfarenheter har problem att nå ut om den skall spridas av det enskilda projektet. För att lyckas med detta måste Temagrupp REMESO var en temagrupp med bred kompetens med samverkanspartners från olika delar i samhället och olika typer av kunskap.

En bred temagrupp är viktig av fler olika skäl:
a. Ett skäl är att det strategiska påverkansarbetet bland annat kommer att ske internt i de samverkanspartners som har en roll i det offentliga eller privata arbetet med integration på arbetsmarknaden.
b. Ett annat skäl är att materialet som temagruppen tar fram ges en större legitimitet då många olika aktörer har varit med och utformat det.

Syftet med att bilda en temagrupp är också att ge den kunskap som samlas in från projekten ett större sammanhang och ett mervärde genom att underlaget till materialet är stort och att olika kunskapsperspektiv och intressen har varit med och format materialet genom de olika samverkansparterna.

Ett syfte med att samla in material är också att skapa en kunskapsbas som kan användas vid senare undersökningar och forskning. Temagruppen skall sträva efter att insamlat material systematiseras och struktureras på ett överskådligt sätt. En databas kommer att upprättas i detta syfte.

Målsättning

Det yttersta målet för temagrupp REMESO:s arbete är att uppnå strategisk påverkan.
För att nå dit finns ett antal delmål som kan göras antingen kvantitativt mätbara eller kvalitativt uppföljningsbara.

Mål som ska uppnås rörande det strategiska påverkansarbetet är:
- Att beslutsfattare ska visa intresse och efterfråga temagruppens producerade material.
- De identifierade centrala perspektiven mångfald, jämställdhet, funktionshinder, ålder, hbt-frågor och långtidsjukskrivning ska alltid användas för att genomlysa problematiken som temagruppens producerade materialet behandlar.
- Temagruppen ska arrangera ett antal utåtriktade aktiviteter som syftar att skapa intresse för temagruppens budskap. Detta kan vara konferenser, workshops och evenemang som ska väcka uppmärksamhet.
- Temagruppen ska producera kärnfullt och intressant material som kan användas väl för att utöva strategisk påverkan.
- Ett antal publikationer av varierande detaljomfattning ska produceras.
- Temagruppens budskap ska märkas i media.
- Temagruppens arbete ska gå att följa via hemsida och andra kommunikationssätt som tex nyhetsbrev.
- temagruppen ska etablera långsikta relationer med relevanta målgrupper
- Materialet som temagruppen producerar ska vara lättillgängligt.
- Materialet som temagruppen producerar ska vara lättillgängligt även för de med olika funktionshinder.
- Samverkanspartners som också utgör målgruppen för det strategiska påverkansarbetet ska uppleva ett mervärde av att delta i temagruppens arbete.
- Det material som temagruppen samlar in från projekten ska sytematiseras i en databas


Mål som ska uppnås rörande det interna arbetet i temagruppen är:
- Temagruppen ska få kontakt med och få information från så många projekt som möjligt för att kunna hitta den information som är intressantast
- Projekten ska få bra stöd från temagruppen om de så önskar
- Temagruppen ska fungera på ett konstruktivt sätt och alla samverkanspartners ska känna sig delaktiga
- Beslut ska i möjligaste mån fattas i konsensus
- Samverkansparterna ska uppleva en win-win situation
- Samtliga samverkansparter ska kunna ställa sig bakom det material temagruppen producerar
- De experter som agerar ambassadörer för att deras perspektiv (mångfald, jämställdhet, funktionshinder, ålder, hbt-frågor och långtidsjukskrivning) appliceras på problem, ska uppleva att deras uppfattning beaktas i det färdiga materialet.
- en målsättning är att återkommande och löpande utvärdera och följa upp temagruppens arbete för att garantera att målen uppnås.
- Temagruppens arbete ska berikas genom kontakt med andra temagrupper på europeisk nivå

Förslag på mätbara mål:
- Utvärderingar ska visa om samverkanspartners är nöjda med temagruppens arbete och arbetssätt.
- Antalet konferenser och liknande aktiviteter
- Antalet publikationer och liknande
- Antalet träffar på hemsida
- Antalet nedladdade dokument från hemsida
- Antalet artiklar och reportage som tar upp temagruppens arbete
- antalet kontakter på europeisk nivå.
- I utvärderingar får projektdrivarna visa om de är nöjda med det stöd de fått från temagruppen
- Genomslag av de centrala tvärsektoriella områdena mångfald, jämställdhet, funktionshinder, ålder, hbt-frågor och långtidsjukskrivning i temagruppens producerade material.
- antalet genomförda interna utvärderingar och uppföljningar.
- en upprättad databas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För projektet ser vi en integrering av tillgänglighetsperspektivet på två nivåer. Den ena nivån rör den praktiska och fysiska tillgängligheten kopplat till projektets verksamhet. Den andra nivån rör kunskapen kring tillgänglighet och tillgänglighetsperspektivet. När det gäller den fysiska och praktiska tillgängligheten betyder det att vi kommers gå igenom de aktiviteter som projektet planerar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Är de lokaler vi använder för seminarier, möten och konferenser tillgängliga? Har alla deltagare lika möjlighet till att tillgodogöra sig det som sker vid dessa tillfällen? Är tekniken anpassad till hörselslinga? Finns det rutiner för att samla in PowerPoint-presentationer digitalt och skicka ut till ev. synskadade? Finns det mat och fika för personer med matallergier eller matrestriktioner? Vi kommer att göra en analys av projektets verksamhet och aktiviteter och checklistor sammanställas för att dessa rutiner säkerhetsställs och inte glöms bort vid genomförandet. När det gäller den information och kunskap som projektet sprider kommer vi bl.a. gå igenom tekniken som rör hemsidan så att den är tillgänglig för synskadade så väl som personer som av olika orsaker har svårt att tillägna sig skriven och/eller digital text. Vi kommer även att utveckla rutiner för hur rapporter och annat utbildningsmaterial ska bli tillgänglig och undersöka möjligheten till att vid behov ta fram dessa texter som lättläst och punktskrift.

Den andra delen som rör kunskap rör sig på flera nivåer. Som utbildningsinstitution har universitet höga krav på sig när det gäller tillgänglighet men det betyder inte att den personal som arbetar vid universiteten (forskare, lärare, administrativ personal etc.) besitter tillfredsställande kunskaper kring tillgänglighet och funktionshinder. En inventering av behov av kompetenshöjning bland de som direkt eller indirekt är berörda av projektet kommer att göras vid ett tidigt stadium av projektet. Eftersom projektet kommer ha en stödjande funktion för andra projekt ser vi det som centralt att de som arbetar med projektet besitter grundläggande kunskaper i tillgänglighet. Vi kommer även att se över ev. behov av kunskapssammanställning av den forskning som finns på området arbetsmarknad, etnicitet och funktionshinder. Vilka är kunskapsluckorna och finns det behov av att skapa nätverk mellan forskar inom dessa fält?

Under den inledande planeringstiden ämnar vi initiera en dialog med våra partners så att utbyte av kunskap kring etnicitet, tillgänglighet och genus kan ske. Till exempel hur de offentliga aktörerna kan ta till vara på den sakkunskap som finns hos intresseorganisationer så som handikapporganisationer och minoritetsföreningar inom partnerskapet? Och vilken behov av kunskap och utbildning när det gäller etnicitet efterfrågar de sociala rörelserna som fokuserar funktionshinder? Vår roll här kommer vara att ta fram kunskap, initiera utbildningar, synliggöra kunskapsbrister och att lyfta behov av ny forskning.

Jämställdhetsintegrering

I genomförandet av TIA:s uppdrag kommer den kunskap som finns bland projektsamverkansparterna rörande de sex olika tvärsektoriella områdena att användas. Detta för att garantera att de olika perspektiven inte faller ut under bearbetningsarbetet. Detta gäller även jämställdhetsarbetet. Tema Genus vid Linköpings universitet är en betydelsefull tillgång för detta arbete, liksom även Nationella sekretariatet för genusforskning. Tema Genus kan bland annat bistå med expertkunskap men också med metodstöd för jämställdhetsintegrering. I TIA kommer det även ingå fler personer med stor kunskap inom området genus och jämställdhetsintegrering.

Inom projektägaren, REMESO, finns det en stor vana att arbeta med tvärvetenskapliga perspektiv, vilket underlättar för att utveckla detta mångtvärsektoriella arbetssätt med bland annat fokus på jämställdhet. Genom att anlägga ett tvärsektoriellt perspektiv ökar möjligheten att se hela människan istället för en liten del.
Det finns en risk för att arbetet med de tvärsektoriella områdena, bland annat jämställdhet bli ett utanpåverk. Därför är det viktigt att förklara för alla inblandande från grunden vad det innebär att arbeta med tvärsektoriella områden. Det är viktigt att lägga energi på att etablera arbets- och tankesättet, speciellt med tanke på att de flesta aktiviteter i statliga Sverige fortfarande ser individen ur ett traditionellt gruppindelat sätt.

Om arbetssättet får genomslag kommer effekten på det slutliga resultatet bli desto större genom att man får med många olika faktorer som påverkar en individs situation. Risken att man missar en betydelsefull förklaring minskar. Det färdiga materialet får stor legitimitet och användbarheten ökar. Arbetet med tvärsektoriella områden, däribland jämställdhet, ökar också möjligheten för långsiktiga samarbeten med den nya myndigheten mot diskrimineringsfrågor som kommer att bildas inom kort.

Transnationellt samarbete

TIA har för avsikt att upprätta kontakter med andra temagrupper i Europa med liknande inriktning som TIA. För att etablera kontakter planeras för besök hos temagrupper som visat intresse och som TIA kan hämta värdefull information och kunskap från.
Därutöver har några av TIA:s samverkanspartners redan transnationellt utbyte med för dem intressanta partners och det är vår förhoppning att deras arbete kommer att komma TIA till del. Några av dessa samverkanspartners är Partnerskap skåne, dyslexiföreningen, Blatteförmedlingen och REMESO.

Medfinansiärer

  • REMESO

Samarbetspartners

  • Arbetets museum
  • Blatteförmedlingen AB
  • Centrum för kompetensbreddning
  • Dyslexisamverkan Skåne

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå