Logotyp på utskrifter

Temagrupp Likabehandling, Arbetsmiljöforum

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmiljöforum i Norden AB
KontaktpersonMarcela Mella-Rinderud
E-postmarcela.mella-rinderud@arbetsmiljoforum.se
Telefonnummer08-4424629
Beviljat ESF-stöd28 316 445 kr
Total projektbudget37 025 450 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2013-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Temagrupp Likabehandling i arbetslivet syftar till att nå ett arbetsliv där likabehandling är norm. Temagruppen kommer att samla in, utveckla, implementera och sprida kunskap på området likabehandling, samt stimulera samspel mellan aktörer på området.

Förtydligande – hur vi arbetar i projektet
När det gäller temagruppens strategi för att samla in underlag har Temagruppen diskuterat i termer av att fiska. Temagruppens arbete kommer att innebära att vi lägger ut nät i olika former, som ska vara utformade för att fånga de mest relevanta resultaten på området likabehandling i arbetslivet från ESF projekt i framförallt Sverige men också övriga Europa.

Temagruppen kommer att samla in resultat gällande samtliga diskrimineringsgrunder, jämställdhet samt tillgänglighet. Arbetsmiljöforum kommer att ansvara för arbetet, som sker i nära samarbete med samarbetsparterna.


Vilka kommer att kontaktas:
• Personal på ESF-kontoren i samtliga regioner för att identifiera intressanta resultat
• ESF:s databaser Sverige + övriga Europa gås igenom
• Datainsamling görs i samtliga regioner i Sverige
• Samtliga projekt från programområde 1 och 2 kommer att inventeras

Insamlingsmetoder:

• Inledningsvis kommer mätinstrument som enkäter mfl att utprovas för vetenskaplig förankring av kunskapsinsamling

• Enkäter riktas till samtliga projektägare som har beröring på området likabehandling i arbetslivet. Enkäterna lyfter fram relevanta erfarenheter, och synliggör vilka projekt som är intressanta att gå vidare med

• Inventering av ESF:s databaser Sverige + övriga Europa för att hitta projekt från tidigare programperioder/andra program per ämnesområde (jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, respektive diskrimineringsgrund). Enkäter till intressanta verksamheter

• Kontakter med tidigare temagrupper samt plattformar

• Mail samt telefonkontakter med intressanta projekt för fördjupning

• Bearbetning av resultat från kontaktade projekt.


• Workshops med intressanta verksamheter för att definiera gemensamma framgångsfaktorer och mönster av lärande hos de goda exemplen

• Besök, intervjuer och dokumentation (skriftligt samt film) av erfarenheter från projekt som utifrån uppställda kriterier anses intressanta för spridning

• När en kritisk massa av goda exempel finns, kommer kunskapen från dessa att systematiseras och förpackas. Det kommer att vara en intersektionell analys av resultat samt analys av varje enskild diskrimineringsgrunds resultat.


Vilka kommer att genomföra arbetet:
Arbetsmiljöforum samordnar insamlingen av resultat, i samverkan med övriga samarbetsparter.

Inledningsvis kommer samarbetsparterna att tillsammans testa och vidareutveckla de insamlingsmetoder som ska användas i arbetet. Detta kommer att göras utifrån LFA-metodik. Medverkande universitet kommer att kunna säkerställa en god kvalitet på de metoder som används.

I själva insamlingsskedet är tanken att flera av samarbetsparterna ska medverka i insamling av resultat. RFSL samt HSO kommer att få särskilda uppdrag att samla in goda exempel på sina respektive diskrimineringsgrunder. De universitet med jämställdhetsintegrering som expertis kommer att ha det området som särskilt fokus. DO:s experter kommer också att medverka.

Bakgrund

Sedan Lissabonstrategin sattes år 2000 har den utvecklats till att bli det viktigaste instrumentet för att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiskt kunskapsbaserade ekonomi.

Ett ojämlikt, utestängande och diskriminerande arbetsliv är en dålig förutsättning för att nå Lissabonmålen. Detta gäller inte bara på samhällsnivå utan även på företagsnivå. Ett ökat likabehandlingstänkande vid rekrytering av medarbetare och chefer ger ett optimalt nyttjande av resurser som finns tillgängliga. Genom ett breddat rekryteringsunderlag ökar möjligheten att finna den mest lämpade personen för jobbet. Därmed ökar också företagens produktivitet och lönsamhet. Detta resultat tar NUTEK upp i sin rapport Jämställdhet och lönsamhet (1999). I samma rapport konstateras också från forskning att könsblandade miljöer ökar engagemang, trivsel och kreativitet, vilket leder till ökad effektivitet och lönsamhet. Det innebär att företagens personalpolitik blir av central betydelse. Det samma gäller för den offentliga verksamheten. Inom Arbetsmarknadsverket drevs i början av 2000-talet t.ex. ett antal regionala projekt för att föra in ett genus- och mångfaldsperspektivet inte bara i bemötandet av arbetssökande och i kontakterna med arbetsgivarna utan också inom den egna organisationen (Svensson, m.fl. 2001, Svensson & Karlsson 2001)

Jämställdhet handlar om sociala och samhälleliga relationer och om arbets- och maktfördelning mellan kvinnor och män. Jämställdhet handlar om demokrati och rättvisa. Från samhällets sida är det ytterst en fråga om att ta tillvara outnyttjade resurser, att utveckla kompetens samt att skapa arbetsorganisationer och arbetsmiljöer som bidrar till ökad hälsa, tillfredställelse och livskvalitet för enskilda människor. Allt detta bidrar även till att öka effektiviteten i alla former av verksamheter.

Kunskap om ovan beskrivna samband, internaliserad förståelse och implementerade metoder saknas i stort i arbetslivet idag. Därför behöver de exempel, resultat och erfarenheter som görs inom ESF lyftas, göras kända och användas för att påverka arbetsliv på olika nivåer.

Diskriminering av människor med bakgrund av deras etnicitet, ålder, kön, sexuella identitet, trostillhörighet eller funktionshinder är ett brott mot svensk och europeisk lagstiftning. Att diskrimineras innebär en kränkning och begränsning av människors handlingsutrymme. Det begränsar kvinnor och mäns möjligheter att använda sina förmågor och fungera som tillgångar på arbetsmarknad och i samhället i stort. Ofta är det föreställningar om grupper där vissa har behov av stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden som leder till medvetet/omedvetet diskriminering av människor som är kvalificerade till de arbeten dem söker. Detta påverkar i sin tur drivkrafterna hos de som kan ha behöv av stöd eftersom det blir tydligt att det ändå är inte kvalifikationer som är avgörande. Detta medverkar till de allt större skillnaderna mellan de som kommer in på arbetsmarknaden och de som inte gör det. Diskriminering innebär utebliven utveckling och tillväxt för både individ, arbetsliv och samhällsliv i stort.

I Sverige har arbetet kring frågor som likabehandling i arbetslivet, jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och de olika diskrimineringsgrunderna bearbetats under ett flertal år. Men människor diskrimineras fortfarande i arbetslivet.

Som del i arbetet med ansökan om att utgöra temagrupp för likabehandling i arbetslivet samlades delar av temagruppens samarbetsparter, (för vilka, se samarbetsparter) med stor erfarenhet på området, till en LFA-workshop. Det som lyfts fram som behov för en temagrupps arbete är b la att det saknas samverkan kring arbetet med likabehandling, och att det arbete som genomförs inte i tillräckligt hög grad sprids. Detta leder till begränsade insatser. Medvetenhet om normer och maktordningar saknas fortfarande i arbetslivet, och det saknas djupgående förändringsarbete som leder till ett verkligt förändrat beteende. Ett mer effektivt insamlande och spridande av kunskap om jämställdhetsintegrering, likabehandling samt de olika diskrimineringsgrunderna från ESF är därför en viktig insats.

En faktor som diskuterades vid mötet är att arbetet med att synliggöra och förändra maktordningar ibland för med sig att diskriminerade grupper sätts i fokus på ett sätt som bidrar till passivisering och offerposition. I förändringsarbetet behöver fokus vara på förändring av de processer som bidrar till exkludering och diskriminering, där de som utsätts för dessa processer är aktiva resurser som bidrar till lösningen. Kunskapen om ett empowermentperspektiv i arbetet för likabehandling behöver därför synliggöras och stärkas.

Vidare diskuterades vikten av att diskutera frågan om likabehandling och de olika diskrimineringsgrunderna ur ett intersektionellt maktperspektiv. Det finns kunskap och erfarenhet från de olika områdena som är överförbart och kan användas och överföras till andra områden och aktörer. Ett sådant arbete skulle vara ett resultat av ett systematiskt lärande utifrån projektens kunskap, och skulle berika spridningsarbetet.

En behovsinventering har också gjorts hos några av de medverkande myndigheterna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Båda myndigheterna har påbörjat olika satsningar för att förbättra myndigheters bemötande av kvinnor och män. Fortfarande saknas kunskap om hur bemötandet ser ut i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. Det myndigheterna efterfrågar är att få del av den samlade kunskapen när det gäller ett bemötande som ökar likabehandling, empowerment och värdiga möten, för att kunna använda i sina verksamheter. De efterfrågar också samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, brukare, näringsliv och forskning.

Myndigheter har stora möjligheter att motverka utestängning och diskriminering. Genom ett bemötande som främjar likabehandling och empowerment/egenmakt kan myndigheter bidra till att medborgarna kan fungera som resurser, och att deras kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden och i samhällsutvecklingen.

En framgångsfaktor i arbetet är att säkerställa ett nära samarbete med forskarmiljöer och enskilda forskare med en bred erfarenhet inom området. Detta samarbete kan stimulera till ett kritiskt reflekterande samt bidra med kunskap om teoriutvecklingen på området.

Utifrån ovanstående drar vi följande slutsatser, som ligger till grund för detta projektarbete:

- Processer som leder till diskriminering i arbetslivet är fortfarande normaliserade
- Samverkan mellan olika aktörer på området är underutvecklat
- Kunskap från projekt samlas inte in och systematiseras, det finns dessutom fortfarande vita fläckar på många kunskapsområden
- De slutsatser som dras implementeras inte hos myndigheter och organisationer på området likabehandling
- En viss trötthet inför arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna finns hos vissa av aktörerna på arbetsmarknaden. En risk finns att blir alltför många olika insatser.
- Många stödstrukturer är medvetna om sitt förbättringsutrymme på området likabehandling
- Ett empowermentpespektiv är efterfrågat i de förändringsprocesser som ska leda till ökad likabehandling i arbetslivet
- Det finns ett behov av att ta tillvara på och integrera forskningsresultat i det praktiska arbetet för att främja ett merteoretiskt informerat jämnställdhets- och likabehandlingsarbete
- Det rinns ett stort behov av fortsatt forskning kring det praktiska arbetet med att främja likabehandling, motverka diskriminering samt utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Det innefattar metoder och best practices för jämställdhetsintegrering och likabehandling i arbetslivet.





Syfte

Temagruppens arbete syftar till att nå ett arbetsliv där likabehandling är norm. Arbetet syftar därmed också till ökad sysselsättning samt ökad tillväxt.

Temagruppens arbete ska skapa ett accelererat lärande och strategisk påverkan på området likabehandling, och därmed medverka till ett arbetsliv där likabehandling är norm.

Målsättning

Projektets övergripande mål är att främja likabehandling i arbetslivet genom utveckling av kunskap, implementering och spridning av befintlig kunskap samt stimulans av samspel mellan aktörer på området

Projektets mål är följande:

- En hållbar plattform/temagrupp som systematiserar lärandet och får strategiskt genomslag på det svenska och europeiska arbetslivet på området likabehandling.

Delmål:
1. Projektägare, styrgrupp och referensgrupp där brukare medverkar, genomför analys och spridningsarbete kring likabehandling,jämställdhetsintegrering och tillgänglighet tillsammans
2. Ökad samverkan kring likabehandling mellan aktörer på området
3. Representanter från temagruppen är aktiva i nationella och internationella nätverk
4. En fungerande strategi för insamling av kunskap
5. Ett väl fungerande system för omvärldsbevakning
6. Temagruppen har genom uppföljning och dokumentation lärt av den egna arbetsprocessen, vilket spridits i implementeringsfasen. Här ingår samverkan med en utvärderare, som bidrar till lärandet.
7. En plan finns för hur temagruppens arbete ska kunna leva vidare efter att finansieringen från ESF avslutats




- Att ha identifierat, samlat in och förpackat kunskap från de mest intressanta resultaten i ESF:s samlade verksamhet (även från andra program, svenska och internationellt), i brett partnerskap och med vetenskapliga arbetsmetoder

Delmål:
1. Genom 20-30 workshops/konferenser per år har projektaktörer mötts för utbyte, spridning och utvecklingsstimulans
2. Aggregerad kunskap finns på samtliga områden
3. Utifrån ett intersektionellt perspektiv har lärande och goda exempel från temagruppens olika områden lyfts och korsbefruktat varandra
4. Vita fläckar på kartan är identifierade, (områden där kunskap saknas) Temagruppen stimulerar till fortsatt arbete för att fylla dessa.
5. Kunskapen har dokumenterats och vidareutvecklats för att passa mottagarnas behov
6. Empowermentmetoder och förhållningssätt finns särskilt beskrivet
7. Kunskap om myndigheters bemötande för likabehandling ur empowermentperspektiv finns utvecklad och implementerad
8. Ökad kunskap om vilket förändringsarbete som leder t förändring
9. En nära samverkan och utbyte med centrala forskningsaktörer inom området finns etablerat



- Att samtliga relevanta aktörer på området likabehandling i arbetslivet ska känna till och på olika nivåer ha implementerat resultaten från temagruppens arbete.


Delmål:

1. Att den systematiskt förpackade kunskapen som tagits fram år 2011 har fått fäste i landets 25 000 största arbetsplatser
2. En databas är etablerad och används för insamling och spridning av resultat
3. Arbetsmiljöforums kanaler, tidningen Du & Jobbet, Working Life, nätverk har spridit kunskapen
4. Beslutsfattare har nåtts av resultat
5. Långsiktig samverkan med nyckelaktörer i arbetslivet har lett till att dessa i olika former implementerat kunskap från temagruppens arbete
6. Temagruppens arbete har medfört att de svenska erfarenheterna är kända och används på Europa-nivå
7. Samordning av diskrimineringsgrundernas perspektiv, intersektionalitet, leder till tydligare insatser, samtidigt som djupet i kunskapen behålls kring respektive diskrimineringsgrund
8. Diskriminerade grupper känner att de är viktiga delar av processerna ovan


Kvalitets-mål:
- Metoderna som används ska skapa förutsättningar för delaktighet och ökat engagemang bland samtliga intressenter och samarbetsparter
- Att använda metoder som gör det möjligt att systematiskt lära från resultaten i ESF-programmen, exempelvis LFA, World Café, Pattern Lab mfl
- Att göra resultaten tillgängliga på sätt som gör det möjligt för nya projekt att starta från en högre kunskapsnivå. Alla ska inte behöva uppfinna hjulet
- Att utifrån resultaten och det helhetsperspektiv som skapas medverka till nya metoder och utgångspunkter i arbetet för likabehandling i arbetslivet
- Att fokusera på de fungerande arbetssätten
- Att synliggöra tyst kunskap genom att medverka till att projekten formulerar sitt lärande på ett explicit sätt
- Att arbetet bidrar till att vända diskriminerande mönster till mönster av likabehandling (en del av empowerment)
- Att implementering och spridning leder till ett faktiskt ändrat beteende
- Att integrera forskningsresultat med relevans för området samt stimulera till forskning på områden med utvecklingsbehov

Förtydligande – mätbara projektmål

Mätbara mål för en hållbar plattform/temagrupp:


1. En plattform för lärande och strategisk påverkan inom temat är upprättad och förankrad, nationellt och transnationellt
2. En analys kring likabehandling, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet genomförd
3. Temagruppen deltar i samtliga relevanta tematiska nätverk både på nationell och transnationell nivå
4. En modell för omvärldsbevakning (inklusive insamling, analys och spridning) är upprättad, testad och implementerad
5. Plattformens fortsatta överlevnad, finansiellt och organisatoriskt, säkerställd
6. Nya och förbättrade former för samverkan (lärande, utbyte etc) mellan relevanta aktörer upprättade och förankrade






Mätbara mål för identifiering, insamling, systematisering av kunskap från de mest intressanta resultaten i ESF:s samlade verksamhet (även från andra program, svenska och internationellt), i brett partnerskap och med vetenskapliga arbetsmetoder


1. Minst 20 konferenser med deltagande från relevanta aktörer på nationell nivå genomförda
2. Scanning av goda exempel, förebilder OCH blinda fläckar genomförd och analyserad med konsekvens att en strategi upprättas och genomförs för spridning och överföring (added value) inom och mellan områden, såväl tematiska som geografiska
3. Upparbetad information, kunskap och analys är förpackad och levererad i enlighet med de beslut som fattas av intressenter och aktörer under förberedelsefasen
4. Manualer för Empowerment, Förändringsarbete och Myndigheters förhållningssätt och bemötande utifrån ett empowermentperspektiv framtagna och testade
5. Samverkan med centrala forskningsaktörer upprättade och driftssatta




- Mätbara mål för spridning och implementering


1. Indikatorer, Mål C:
2. Databas för spridning av lärande och resultat, nationellt och transnationellt är upprättad
3. Format för kontinuerlig spridning av temagruppens resultat och erfarenheter utifrån ett intersektionaliseringsperspektiv är upprättade, testade och utvärderade
4. Strategiska nyckelpersoner inom politik, offentlig förvaltning och näringsliv definierade och kontaktade för gemensam spridningsstrategi av temagruppens resultat
5. Modell för diskriminerade gruppers delaktighet och påverkan genom hela processen säkerställd och dokumenterad

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Samtliga aktiviteter i temagruppens arbete ska vara fysiskt tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Det betyder att lokaler ska innehålla hörselslingor, ramper och i övrigt handikappanpassade funktioner som toaletter, samt vara tillgängliga för personer med allergiska besvär. Vidare är det en grundläggande demokratifråga att information från samhällets institutioner ska vara nåbart och förståeligt för alla. Den kommunikativa tillgängligheten ska säkerställas genom att texter i informations- och kampanjmaterial liksom webbfunktioner kommer att vara anpassade för människor med både fysiska och kommunikativa funktionshinder, såsom syn-, hörsel-, förstånds- och neurologiska handikapp. Exempelvis kommer tekniken för webbinnehåll och design att utformas för att öka tillgängligheten. Konkret betyder det bl a att det serverbaserade språket PHP används som ersättning för det klientbaserade skriptspråket Java, som inte en talsyntes kommer åt.

Tillgänglighet ska också säkerställas genom ett inklusivt språk, som inte främmandegör kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

En SWOT-kommer att genomföras tillsammans med styrgrupp och samarbetsparter. Här kommer de fyra aspekterna av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättingar att lyftas upp. Temagruppen kommer genom sin inriktning att öka kunskapen om hur kvinnor och män likabehandlas/diskrimineras utifrån tillgänglighetsaspekterna.

HSO, Handikappförbundens samarbetsorganisation, kommer att medverka i temagruppens referensgrupp.

Arbetsmiljöforum har god erfarenhet av samarbete när det gäller tillgänglighetsfrågor, både reguljärt och i projektform, med HSO. Ett exempel är projektet Annorlunda arbetsliv där ett verktyg/arbetssätt tagits fram som förenar diskrimineringsgrunderna etnicitet, jämställdhet och tillgänglighet för människor med funktionshinder. Projektet avslutades 2007, men spridning av handboken och utbildningar pågår.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering inom ramen för Europeiska Social Fonden
Amsterdramfördraget (1995) anger tydligt jämställdhet som en nyckelfråga. Inom Europeiska Socialfonden finns ett jämställdhetsintegreringskrav vidare reglerat i de övergripande förordningarna för strukturfonder (2007-2013) samt i de särskilda reglerna för Europeiska socialfonden. Kommissionens definition av jämställdhetsintegrering är:

"Gender mainstreaming is the integration of the gender perspective into every stage of policy processes-design, implementation, monitoring and evaluation, with a view to promoting equality between women and men. It means assessing how policies impact on the life and position of both women and men, and taking responsibility to re-address them if necessary. This is the way to make gender equality a concrete reality in the lives of women and men creating space for everyone within the organisations as well as in communities - to contribute to the process of articulating a shared vision of sustainable human development and translating it into reality."
(http://ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/gender_mainstreaming/general_overview_en.html)

Enligt det svenska nationella programdokumentet ska jämställdhetsintegrering främjas under de olika etapperna av fondernas genomförande. För projekten i Socialfonden innebär jämställdhetsintegrering att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas på alla nivåer och i alla steg gällande förprojektering, ansökan, genomförande, utvärdering och strategisk påverkan

Jämställdhetsintegrering i Temagruppen för Likabehandling i arbetslivet
En av temagruppens huvuduppgifter är att ta fram, analysera och systematisera framgångsrika insatser i arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att nå genomslag och påverka målgrupper inom likabehandlingsområdet. Arbetet med ta fram, analysera och systematisera framgångsrika insatser kan avse både projekt med särskild inriktning mot att arbeta med jämställdhetsintegrering och det generella arbetet med att jämställdhetsintegrera all projektverksamhet med finansiering från Europeiska Socialfonden

Temagruppens egen verksamhet ska vidare jämställdhetsintegreras. Detta innebär att en jämställdhetsanalys kommer att genomföras i alla projektsteg samt att en övergripande SWOT-analys kommer att genomföras.

I arbetet med jämställdhetsintegrering kommer jämställdhetsperspektivet behandlas utifrån t ex:
- Arbetsplatsperspektiv (med utgångspunkt i t ex Diskrimineringslagstiftningens krav på aktiva åtgärder och det individuella skyddet mot diskriminering)
- Arbetsmarknadsperspektiv (med utgångspunkt i t ex Nationella programmet, Lissabonstrategin)
- Samhällsperspektiv (med utgångspunkt i t ex Nationella mål för jämställdhetspolitiken, Färdplan för Jämställdhet)




Källor

Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) 2007 till 2013(http://www.esf.se/upload/Socialfonden/Programdok%20Slutversion%20070925.pdf)

Vägledning till jämställdhetsintegrering, en utgångspunkt http://www.esf.se/upload/Socialfonden/Jämställdhetsintegrering.pdf

The principle of Gender Equality in the new ESF programmes (2007-2013) http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/document/200606-reflection-note-gender_en.pdf)

Gender mainstreaming into practice , Kommissionen, http://ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/gender_mainstreaming/general_overview_en.html

Regeringens hemsida http://www.regeringen.se/sb/d/3267
Program för jämställdhetsintegrering i staten, JÄMI, http://www.genus.se/digitalAssets/1162/1162159_PMJ__MI_080916.pdf

Hållbar jämställdhet, SKL, http://www.skl.se/artikel.asp?C=4991&A=53901

Prop 1993/94:147, Delad makt och delat ansvar

Transnationellt samarbete

Temagruppen har som ambition att bygga på och sprida kunskap från Sverige och övriga Europa. Ett transnationellt samarbete ger tillgång till än fler goda exempel och samarbeten.

Nyttan är att bygga vidare på redan gjorda erfarenheter, för att använda kunskapen i det systematiska lärandet och spridandet. Det skapar också samverkan och kunskapsutbyte mellan europeiska aktörer på området.

Koppling till europeiska nätverk finns redan genom de olika samarbetsparterna. Ett exempel är Anne-Charlott Callerstig, tema Genus, LiU, som bl a har varit engagerad i arbetet med den europeiska Community of Practice för jämställdhetsintegrering som varit verksam under förra programperioden och kommer att arbeta med det nya europeiska nätverk som planeras med start under 2009.
Temagruppen kommer också att söka samverkan med det europeiska ESF-samarbetet Network on Empowerment and Inclusion, som kommer att sprida kunskap om empowermentförhållningssätt på området likabehandling i arbetslivet. Temagruppens koordinator har medverkat i plattformsarbetet kring Empowerment and Diversity, som var föregångare till det europeiska arbetet med Network on Empowerment and Inclusion. Empowerment har lyfts som viktigt perspektiv i arbetet för likabehandling i arbetslivet av samarbetsparterna i temagruppen.

Under temagruppens första år kommer en inventering att göras av fler intressanta verksamheter runt om i Europa. B la kommer kontakt att tas med en fransk plattform från EQUAL-programmet som arbetat framgångsrikt med frågor om etnisk diskriminering i arbetslivet.

Temagruppen kommer också att använda sig av de verktyg för transnationalitet som tillhandahålls via den Community of Practise www.transnationality.eu - som samlar erfarenheter från samtliga medlemsländers transnationella arbete. Här finns förutom beskrivning av ländernas och regionernas operativa program också utlysningar, erfarenhetssammanställningar, guider och kunskapsöversikter samt en kalender över alla transnationella arrangemang. De olika europeiska nätverken kommer att använda sig av denna CoP för gemenensam översikt och för att ge information om vad som pågår på bred front. En databas för partnersök planeras också att länkas till sidan.

Temagruppen kommer att knyta till sig expertis på det transnationella arbetet. En av de aktörer som kommer att anlitas är European Minds som svarat bl a varit med om att bygga upp och utforma den refererade CoP:en för transnationalitet.

Förtydligande transnationella aktiviteter:
I projektbudgeten har budgetposten för European Minds av oss felaktigt lagts på endast köpt tjänst nationellt. Hälften av den budgetposten ska istället finnas under den transnationella posten köpta tjänster. European Minds ansvarar som det står i ansökan för det transnationella arbetet. EM kommer att ha det strategiska ansvaret för alla transnationella aktiviteter. De kommer att genomföra, koordinera och fungera som facilitators för möten, upprätthålla kontakter med nätverk, mm.

Urkrafts del i det transnationella arbetet kommer att vara det operativa och administrativa arbetet, samt att genomföra utvalda delmoment i det transnationella arbetet. Jobbet på den svenska sidan.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • LFC Norrköping
  • Nationellt centrum för miljö o
  • Tillsynsenheten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • Föreningen Urkraft
  • Handikappförbundens samarbetso
  • HomO
  • LFC Norrköping
  • Lärarförbundet
  • Nationellt centrum för miljö o
  • OCN Sweden AB
  • RFSL
  • TCO TJÄNSTEM. CENTRALORGAN
  • Tillsynsenheten

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå