Logotyp på utskrifter

Stockholms unga i jobb

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStockholms Stad, Arbetsmarknadsförvaltningen
KontaktpersonÅsa Helsing
E-postasa.helsing@saf.stockholm.se
Telefonnummer08-50825206
Beviljat ESF-stöd345 446 kr
Total projektbudget460 594 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2010-02-26
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

JT Stockholm o partners ska undersöka förutsättningar för att i nära samverkan med arbetsgivare utveckla målgruppsanpassade kortare yrkesutbildningar för unga utanför där det idag saknas adekvata insatser.

Bakgrund

I denna förprojektering vill vi undersöka möjligheterna att i reell samverkan utveckla en praktisk utbildningsmodell där unga människor, som inte finner den formella skolan som sin lösning, snabbare och effektivare hittar vägar till egenförsörjning

Våren 2008 var 20,6% av ungdomar 16-24 år arbetslösa, vilket kan jämföras med Sveriges befolkning som helhet där arbetslösheten låg på 5,9 % enligt statistik från SCB. Just relationen mellan den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är något som gör Sverige unikt i olika internationella jämförelser, t ex ligger vår totala arbetslöshet under EU-snittet, men vår ungdomsarbetslöshet ligger långt över EU-snittet.

I utanförskapsområden är siffrorna än mer skrämmande. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 08 visar att fyra av tio av ungdomarna i dessa områden befinner sig i ett utanförskap, vilket innebär att de varken arbetar eller studerar. Dessa ungdomar har ofta inte gått klart skolan och heller aldrig varit inne på arbetsmarknaden och riskerar därför att hamna i ett permanent utanförskap. Denna målgrupp kommer att stå i fokus i detta projekt.
Ungas ekonomiska standard följer samma negativa utveckling som ungdomsarbetslösheten. Var femte ungdom har idag låg ekonomisk standard, jämfört med var tionde i början av 2000-talet och av dem som får ekonomiskt bistånd är 40% 18-29 år. Detta visar Ungdomsstyrelsens Rapport Ung idag 2008.

Samtidigt pratar man om att en av de viktigaste frågorna som står för dörren är hur vi ska lösa den framtida arbetskraftsbristen. Men vad är då arbetskraftsbristen? Är den bara en myt? Om inte, vad innebär den egentligen?
Den allmänna bilden är att det kommer att bli brist på arbetskraft, dvs svårt att få tag i folk. För många innebär det alltså att det blir brist på människor i arbetskraften pga av den demografiska utvecklingen. I själva verket kommer bristen sannolikt att bestå i ett glapp mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens och inte på antal människor. I en ytterligare utveckling innebär det glapp mellan efterfrågad och synliggjord kompetens.

I Lissabonstrategien sägs det att EU ska bli: världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen, och en högre grad av social sammanhållning. Man har också lyft fram begreppet Livslångt lärande som ett av de absolut viktigaste redskapen för att uppnå målen med Lissabonstrategien. Hela Lissabonstrategien andas samordning och investeringar i det vi kallar humankapitalet, samt en insikt om att arbetskrafts- och kompetensförsörjningen är en av de stora knäckfrågorna och att lärandet i sig är en av nycklarna. Alla politikområden måste samverka och alla individers resurser måste tas tillvara.

Med ovanstående i bakhuvudet kan vi konstatera att även om arbetslöshet fortfarande till stor del är ett konjunkturellt problem och att de demografiska förändringarna, i viss mån och under vissa förutsättningar, kan underlätta för unga utanför att etablera sig på arbetsmarknaden, så kvarstår problemen i huvudsak. För huvuddelen av ungdomarna fungerar de nuvarande systemen för vägledning, utbildning och etablering på arbetsmarknaden, men fler och fler hamnar utanför systemen. Om vi inte tar detta på allvar kommer vi att permanenta ett utanförskap av olika grupperingar, däribland unga, som är ovärdigt för ett samhälle av idag. När vi pratar om vikten av förändringskompetens och Livslångt Lärande så kan det inte bara gälla individer. Det måste i lika stor utsträckning gälla system och strukturer. Övergången mellan skola och arbetsliv är mer komplext än en fråga om traditionell kompetenshöjning av individer. Den utmaningen ämnar vi anta.

Ovanstående utgör vår utgångspunkt:
-Den formella skolan tillgodoser inte samtliga unga människors behov
-Den formella skolan tillgodoser inte samtliga krav på kompetens som arbetsmarknaden kräver
-Vi saknar ett tydligt alternativ för de individer, och arbetsgivare, där den formella skolan inte är lösningen
-Vi riskerar att skapa ett permanent utanförskap
-Det finns goda exempel på metoder och modeller men sanktionen för implementering saknats.
I den av kommissionen framlagda Grönboken: Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar, skrivs att i fråga om livslångt lärande har företagen en nyckelroll på flera nivåer, de bör bidra till en bättre definition av utbildningsbehoven, genom nära partnerskap med lokala aktörer som planerar utbildnings- och yrkesprogram, stödja ungdomarnas övergång från skola till arbete till exempel genom att tillhandahålla lärlingsplatser, sätta värde på utbildning särskilt genom godkännande av tidigare utbildning och erfarenhetsmässigt lärande, samt tillhandahålla en miljö som uppmuntrar alla arbetstagare till livslångt lärande, särskilt de som är lägre utbildade, har lägre kompetens eller är äldre.

Behovet av engagerade företag som kan ta ansvar för en väl fungerande praktisk utbildning är därför något som särskilt ska beaktas. Under förstudien ska vi tillsammans med näringslivet hitta former för att kunna på ett smidigt sätt driva praktiska utbildningar inom olika branscher för ungdomar som är mer praktiskt lagda.

Brist på insatser av denna utbildningsmodell har gjort att man inte kan hjälpa de ungdomar som har fallenhet för mer praktiska yrken. Insatsen skulle kunna vara en genväg för många vilsna ungdomar till självförsörjning.
Att involvera arbetsgivare i ett så tidigt skede som vid rekrytering till yrkesutbildningen, kan ha stor betydelse då de kan välja kandidaterna utifrån sina behov. Därför vill vi med en högre interaktivitet med arbetsgivarna skapa kortare yrkesutbildningar för ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden för att underlätta för dem att få ett arbete samtidigt som arbetsgivarna får stort inflytande på utbildningens upplägg och rekryteringen.
Föreliggande projektansökan ska ses i ljuset av att det fortfarande finns frågetecken att räta ut. Frågor vi ämnar hitta svar på är:

Hur kan vi bidra till ett ökat engagemang från arbetsgivarnas sida gällande utformandet och genomförandet av en praktisk utbildningsmodell? Kan CSR(Corporate Social Responsibility)vara en del av svaret?

-Vilka aktörer måste vi knyta till oss inför ett genomförandeprojekt som kan säkerställa, inte bara projektets resultat, utan även en fortsatt levnad efter projekttiden?
-Hur säkerställer vi den primära målgruppens intresse och delaktighet?
-Hur säkerställer vi förtroende för, och kvalitet i de insatser som planeras?

Vi tror oss veta en del av svaren på ovanstående frågor men erfarenheten har lärt oss vikten av en reell förankring och en gemensam syn på process och mål. Endast då kan en modell skapas som har möjlighet att spridas, implementeras, påverka och ge varaktig effekt.
Inför föreliggande projektansökan har följande hypotes formulerats gällande projektets möjligheter och potentiella svagheter:
Styrkor: Befintliga nätverk, Stor projekterfarenhet, Bra kompetens
Svagheter: Tidsrymd i genomförandeprojektet för deltagare kan variera och därmed försvåra jämförelser och modellutveckling
Möjligheter:Tydligare involvering av arbetsgivare i utformandet och genomförandet av olika utbildningsformer, Förhöjd status av icke-formellt lärande, Framgångsrik modell för vidare bruk och spridning
Hot: Politiska beslut och prioriteringar, Låg efterfrågan på arbetskraft, Kulturella, traditionella olikheter mellan deltagande aktörer.


Syfte

Syftet med projektet är att tillsammans med näringslivet och erfarna utbildningsanordnare undersöka möjligheterna till en praktisk utbildning som möjliggör ingångar till arbete och egenförsörjning för ungdomar som inte är intresserad av teoretisk utbildning.

Att erbjuda ungdomar med avbruten skolgång en ny form av yrkes- eller branschutbildning i ett självvalt yrke tillsammans med ett starkt individuellt och socialt stöd. Yrkesutbildningen skall leda till arbete eller vidare studier och en förmåga att själv försörja sig ekonomiskt. Syftet är även att påvisa att arbetsplatsbelagd utbildning är ett lämpligt alternativ till andra mer traditionella förberedande utbildningar för målgruppen som tidigare inte kunnat lyckas i skolan och/eller arbetslivet.


Under förprojekteringen kommer vi genom intervjuer av både medarbetare, samverkanspartners och målgrupp, samt djupanalyser av statistik gällande målgruppen inom AF och Jobbtorg Stockholm och studier av utbildningsbakgrund mm skapa en enhetlig bild av behovet av den sortens utbildning. Vi har som avsikt att studera tidigare projekt för mer kunskapsinsamling.
Ett övergripande syfte är att diskutera upplägget för utbildningen inför genomförandeprojektet samt att hitta former för hur man kan engagera företag i yrkesutbildningen. En högre interaktivitet med företagen är ett av dem viktiga syftet inför genomförande projektet.

Jobbtorg Stockholm kommer att titta på vad behovet är när det gäller förberedande insatser inför rekryteringen och yrkesutbildningen.

Vi vill undersöka om det finns hantverksyrken som skulle passa den kortare yrkesutbildningen och i så fall vilka. Dessutom kommer vi att titta på hur många som avbryter gymnasiet eller går ut med ofullständiga betyg.

Målsättning

Målet med förprojekteringen är att genom gemensamma workshops tillsammans med samverkanspartners komma fram till en gemensam syn på målgruppens problematik och behov av utbildningsmodellen och utifrån denna arbeta fram en metod kring hur man framgångsrikt kan arbeta med denna målgrupp. Detta ska sedan resultera i ett genomförandeprojektet. Ett annat viktigt mål är att hitta sätt för att involvera arbetsgivare i ett tidigt skede. Ett delmål är att tillsammans med utbildningsanordnare och branschkunniga organisationer komma fram till hur utbildningen olika delar ska se ut för att ungdomarna snabbare ska hitta till egenförsörjning.

Under förprojekteringen är målet att först identifiera de yrken som leder snabbast till arbete. Man kommer då att titta på statistiken som finns på vilka yrken som blir bristyrken inom ett år, vilka yrken som befintlig arbetskraft ligger i pensionsåldern osv. Vi kommer att kontakta branschorganisationer för större kunskapsinsamling. Vi kommer att bygga ett nätverk av arbetsgivare som ska rekrytera och utbilda ungdomarna. Vi skall alltså:
-komma fram till en gemensam syn på målgruppens problematik och behov av utbildningsmodellen
-Hitta arbetsgivare som kan delta i projektet
-Identifiera de yrken som snabbt leder till arbete
-Utveckla förberedande insatser inför rekrytering och utbildningen.

* Förtydligande från den 4 maj
Utveckla förberedande insatser inför rekrytering och utbildning.
Fråga : Vad menar ni med det. ? Tänkt på att ni kanske hinner med
allt.

vi tänker att vi här menar två saker
- för att ungdomarna ska kunna stärka sin ställning inför rekryteringar
så gäller det att de får yrkesförberedande insatser som tas fram
tillsammans med arbetsgivare. Detta innebär att arbetsgivare också får
stöd i urval och förberedelse så att det underlättar
rekryteringsprocessen. Särskilt nu när det är tufft på arbetsmarknaden
är det risk att våra ungdomar annars inte kommer i fråga för jobb då
det kommer att vara många som söker jobben. De ungdomar som har det
tuffast måste få bättre stöd också via att bygga nätverk med
arbetsgivare etc.

- särskilt i en lågkonjunktur är det viktigt att fler ungdomar får stöd
för att våga söka olika yrkesinriktade utbildningar. För många viktigt
att först få en kortare tid för att pröva på och få en introduktion så
att man vet vad man ger sig in på. Annars inte motiverade att söka
utbildningar, ta lån etc.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När projektidén är formulerad presenteras den för sakkunniga inom handikapp- och tillgänglighetsfrågor, t ex Handisam, för att ta fram rutiner som säkerställer projektets fokus på detta perspektiv. Vi hoppas även kunna utarbeta ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen Rehab och Unga Funktionshindrade för att kunna ta del och lära av deras erfarenhet och specialistkompetens vad gäller unga med funktionshinder.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Stockholm
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Stockholm
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Stockholms Hantverksförening

Kommun

  • Stockholm