Logotyp på utskrifter

Språkutveckling och språkmiljö på arbetsplatsen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStockholms stad, Äldreförvaltningen
KontaktpersonAnnika Jalap-Hermanson
E-postannika.jalap.hermanson@aldre.stockholm.se
Telefonnummer0850836222
Beviljat ESF-stöd484 784 kr
Total projektbudget484 784 kr
Projektperiod2008-04-14 till 2008-10-13
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet är en del i uppgiften att främja kompetensutvecklingen och lärandet på arbetsplatsen. En av de viktigaste uppgifterna för äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar är att bidra till hälsa och livskvalitet för omsorgstagarna och kommunikation är därför en viktig del i arbetet. Inom dessa verksamheter finns sedan en period i slutet av 1990-talet en ganska stor andel medarbetare som har bristfälliga kunskaper i svenska. Många av dem kan till vissa delar kompensera sina bristfälliga språkkunskaper med en väl utvecklad emotionell förmåga, men i och med att kraven på professionalitet och kvalitet ökar blir det alltmer tydligt att den låga språknivån utgör ett hinder för utvecklingen på arbetsplatserna.

De sökande parterna har erfarenhet av samarbete kring frågor om utbildning och utvecklande av lärande på arbetsplatserna. Inom regionen pågår ett utvecklingsarbete för att göra arbetsplatserna i branschen till lärande organisationer. Många utbildningsinsatser har genomförts för de medarbetare som har bristfälliga kunskaper i svenska och för att kunna vidareutveckla arbetet vill vi nu pröva om arbetsplatserna kan fungera som språkutvecklande miljöer. En modell att pröva är att utbilda språkombud på arbetsplatsen, ombud med ett särskilt ansvar att verka för att miljön på arbetsplatsen främjar språkutveckling. En del i projektet blir att formulera vad som kännetecknar en språkutvecklande arbetsplats. Viss utbildning för chefer kommer också att genomföras. Projektet kommer att formulera en projektplan för ett större projekt där ett språkutvecklingsprogram formuleras och där en struktur för påbyggnadsbar utbildning i svenska som andraspråk byggs upp.

Bakgrund

Traditionellt lärande har sin givna plats som utbildningsform inom alla områden men äldreomsorgens villkor och förutsättningar vad gäller tid, pengar, kultur och arbetssätt ställer särskilda krav på nya och andra kunskaps- och lärformer, mer flexibla och utvecklingsinriktade, som kan integreras i det vardagliga arbetet. I det sammanhanget har även efterfrågan på olika former av metodstöd och handledning blivit allt större, både processinriktad och metodinriktad. Ett hinder för en bredare satsning har hittills varit bristen på kulturkompetenta resurspersoner och handledare med inriktning på äldreomsorgen men också fungerande former anpassade efter äldreomsorgens villkor. Erfarenheterna från andra liknande satsningar visar att det tar tid att skapa bärkraftiga strukturer för lärande i arbetet men en fördel är att det samtidigt skapas bred förankring i verksamheterna och större engagemang och intresse bland de anställda.

Stockholms stad inrättade 2003 Kompetensfonden med uppdrag att ”under en begränsad tid genomföra en koncentrerad omfattande satsning” på verksamhets- och kompetensutveckling framförallt inom vård, omsorg och förskola/skola. Under de år Kompetensfonden verkade initierades och genomfördes omfattande kompetensutvecklingsinsatser inom Stockholms stads omsorgsverksamheter. Inom ramen för Kompetensfonden utvecklades utbildningsmodeller och arbetssätt för språkutveckling samtidigt som utbildningarna i allt högre utsträckning genomfördes i nära samverkan med de studerandes arbetsplatser.

En modell för att fortsätta detta är APU-projektet (Arbetet - Platsen för Utveckling) som finansieras av Socialdepartementets Kompetensstegen. I det projektet är huvudmålsättningen att utveckla strukturella stödformer som lärmodeller, nätverk, utbildningar för metod- samtals- och grupphandledare i länet för att skapa förutsättningar att arbetet blir platsen för utbildning och utveckling. APU-projektet bygger i vissa delar på erfarenheter från Kompetensfondens arbete. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum genomför APU-projektet på uppdrag av Stockholm stad. Målgruppen för APU-projektet är både privata och offentliga vårdgivare i Stockholms län.

Erfarenheter som utvecklats inom ramen för APU-projektet kommer att tas till vara både under förprojektering och kommande projektansökan. Ett hinder för den breda kompetensutveckling som är nödvändig för att äldreomsorgen om omsorgen om personer med funktionsnedsättning ska kunna uppfylla sina mål - såsom att bidra till hälsa och livskvalitet hos omsorgstagarna - är att en inte oväsentlig andel av omsorgspersonalen har bristfälliga kunskaper i svenska och därmed svårt att tillgodogöra sig ny kunskap och delta i handledning och reflektion på arbetsplatsen.
En förklaring till detta är att det under en period i slutet av 1990-talet anställdes ett ganska stort antal personer med mycket svaga kunskaper i svenska språket. Även om de bedöms ha en nivå i svenska språket som gör att de med lite hjälp kan tillgodogöra sig en utbildning är det för flera av dem en bra bit kvar till den nivå som behövs för att de skall kunna kommunicera på ett adekvat sätt med omsorgstagare och innan de nått den nivå där de behärskar det professionella språket. Den begränsade förmågan att kommunicera utgör ett hinder för utveckling av verksamheten och kan i vissa fall innebära en säkerhetsrisk, exempelvis vid delegering av arbetsuppgifter från sjuksköterska till vårdbiträde.

I Stockholms stad genomfördes en intervjuundersökning med stadsdelarnas äldrechefer och/eller personalchefer i december 2006. Undersökningen visade på att minst 400 anställda skulle behöva stöd i svenska för att klara en grundläggande vårdbiträdesutbildning och minst 800 anställda skulle behöva extra svenskundervisning för att klara av sitt arbete.

Liknande problematik finns inom andra verksamheter, exempelvis omsorgen om personer med funktionsnedsättning. I Stockholms stads omsorg beräknas ett drygt hundratal personer behöva bättre kunskaper i svenska för att kunna delta i utbildning. För att säkerställa att projektet fokuserar på språkutveckling och inte annan kompetensutveckling kommer projektet även att beröra omsorgen om funktionsnedsatta och inte endast äldreomsorgen. Det innebär att erfarenheterna från projektet även kan komma andra verksamheter tillgodo.

Mänsklig kontakt och kommunikation är särskilt viktigt i omsorgsarbetet. Det är ofta personalen som står för mycket av den mänskliga kontakten och kommunikationen, och personalens förmåga att kommunicera är därför betydelsefull och avgörande för kvaliteten i vård och omsorg.

En annan aspekt på personalens förmåga att kommunicera är att man måste behärska det professionella språket i den verksamhet som bedrivs. Problemet accentueras inte minst genom nya krav på förmåga att uttrycka sig i skrift som aktualiseras genom införandet av databaserade system för social dokumentation.

Många av de medarbetare som har begränsad förmåga att kommunicera gör trots allt ett bra jobb i vardagsarbetet. Detta hänger troligen samman med att många har kunnat kompensera sina bristande kunskaper i det talade svenska språket med en väl utvecklad emotionell förmåga. Språksvaga invandrare är en utsatt grupp. Möjligen har många i denna grupp en stark känsla för behoven hos en annan utsatt grupp, nämligen personer som är beroende av vård och omsorg. En väl utvecklad emotionell kompetens skall inte förringas. Troligen är det till stor del genom att använda denna kompetens som de språksvaga medarbetarna nu klarar av sitt dagliga arbete samtidigt som de är uppskattade av många vårdtagare. Det finns säkert arbetsplatser som har en hel del att lära av dessa medarbetare. Men i takt med att kvalitet och professionalitet i omsorgens arbete utvecklas blir det mer och mer tydligt att de anställdas brister när det gäller talad och skriven svenska framstår alltmer som helt oacceptabla.

I de utbildningar som genomförts med stöd i svenska för anställda har handledning i hur man arbetar språkutvecklande inneburit att modeller för hur man stärker språkutvecklingen hos individen kunnat prövas. Att bygga upp en miljö med språkligt stöd runt den som lär sig ett andraspråk framstår som mycket viktigt för att lärandet ska bli framgångsrikt. I utbildningsmiljön innebär det bland annat att alla lärare arbetar språkutvecklande. På arbetsplatsen behöver medvetenheten om hur man stöttar en person som lär sig ett språk öka och att utse särskilda språkombud på arbetsplatserna kan vara ett sätt. APU-projektet planerar att genomföra en utbildning för dessa språkombud (denna utbildning är finansierad via Kompetensstegen). 12 arbetsplatser kommer att väljas ut där två medarbetare deltar i språkombudsutbildningen. Utbildningen av språkombud planeras genomföras på sju heldagar och behandlar aspekter på språkinlärning både teoretiskt och praktiskt. Parallellt med detta genomförs seminarier med de chefer som berörs. De deltagande arbetsplatserna väljs ut bland dem som tidigare visat intresse för frågorna. Denna satsning ingår ej i projektet men är en viktig grund för projektets utformning. Totalt berörs c.a 250 personer på de utvalda arbetsplatserna, framför allt undersköterskor och vårdbiträden varav många saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

Det finns inom området språkutveckling på arbetsplatsen ett antal tidigare och pågående satsningar. Men det saknas en övergripande struktur för hur dessa erfarenheter kan användas för att tillskapa språkutvecklande miljöer på arbetsplatserna, som i sin tur skapar förutsättningar för språksvaga att även i framtiden vara anställningsbara.

Syfte

Syftet med projektet är att utifrån tidigare erfarenheter inom området formulera en ansökan för ett genomförandeprojekt för stärkt språkutveckling och förbättrad språkmiljö på arbetsplatser inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar i länets kommuner. Ett genomförandeprojekt bör innefatta både påbyggnadsbar språkutbildning för de anställda (sfi och svenska som andraspråk) och åtgärder för att utveckla språkmiljön på arbetsplatsen så att den både stödjer, uppmuntrar och tvingar fram en nivåhöjning hos medarbetarna.
När det gäller utveckling av arbetsplatsens språkmiljö behöver man utveckla attityder, arbetsformer, metoder och organisation. Man behöver arbeta både med individuell språkutbildning och samtidig utveckling av språkmiljön för att klara av att höja arbetsplatsens språknivå.

Att chefer har goda kunskaper om att leda mångfaldsarbete och bra verktyg att hantera situationer som kan uppstå på grund av kulturella och språkliga skillnader har avgörande betydelse för hurverksamheten fungerar. Att arbetsleda personalen på en enhet där flertalet av de anställda har en annan kulturell och språklig tillhörighet
kräver en hög grad av lyhördhet och öppenhet för flexibla lösningar. Projektet kommer att ta hänsyn till detta i arbetet.

För att lärande miljöer ska kunna utvecklas krävs ytterligare kunskaper om hur lärandet förändras i det moderna arbetslivet, vad som sker i övergångarna mellan studier och arbetsliv, hur det informella lärandet i vardagen och på arbetsplatsen kan tas tillvara, och hur vi kan skapa förutsättningar för alla till lärande och därmed bättre möjligheter att etablera sig och stanna kvar i arbetslivet. Samverkan för utveckling av lärande miljöer kan engagera aktörer såsom t.ex. utbildningssektorn, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och social ekonomi. Investeringar i det s.k. humankapitalet har ringa effekt om inte den enskilde engageras i sin egen utveckling och tar ansvar för sitt eget arbetsliv. Denna ansökan ska ses som ett första steg och en del i att ta fram en mer strategisk plan för hur ett lärande på arbetet kan utveckla äldre- och omsorgsverksamheterna i länet.

Målsättning

Målsättningen med projektet är att göra en förprojektering där fokus kommer att vara att beskriva/utreda språkutveckling och språkmiljö på arbetsplatser inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar. En färdig projektplan för ett sådant arbete ska presenteras där vi bland annat kommer att satsa på ett språkutvecklingsprogram för att höja miniminivån på det svenska språket inom verksamhetsområdena.

För att färdigställa en projektplan och ansökan för genomförande av projektet språkutveckling krävs att ett antal delmål uppfylls som är följande:

- Identifiera och kvantifiera aktuella yrkeskategorier
- Tydligt definiera och hitta mätbara målsättningar till genomförandeprojektet
- Utreda hur ett framtida större projekt kan forskningsanknytas
- Utveckla en modell för utbildning av språkombud
- Utveckla en konkret beskrivning av vad som kännetecknar en språkutvecklande arbetsplats
- Genomföra en 7 dagar lång utbildning för 24 språkombud på 12 arbetsplatser. (Denna del i projektet är finansierad av Kompetensstegen inom ramen för APU-projektet/ Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum)

Projektets målsättning är att med hjälp av att uppfylla de nämnda delmålen kunna prestera en färdig projektplan. Denna projektplan ska innehålla tydliga och väldefinierade mål och ha en tydlig genomförandeplan. Den långsiktiga effekten av projektet är att stärka den språkliga kompetensen inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar. På så sätt medverkar projektet till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och göra arbetsplatserna till lärande organisationer.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsaspekten kommer att vara en naturlig del i ett genomförandeprojekt och även i detta projekt. Inga lokaler används som inte är tillgängliga, hörslingor används samt vid behov teckentolkar. Målgruppen är bland annat medarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning vilket innebär att det finns stor kunskap om tillgänglighet och den kunskapen används när det gäller brukare men inte tillräckligt gentemot medarbetare och kollegor. I projeketet ska den aspekten lyftas fram.

Jämställdhetsintegrering

x

Transnationellt samarbete

-

Samarbetspartners

  • Institutionen för nordiska språk
  • Pedagogiska institutionen
  • Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker